Vad kan vi lära oss av valforskningen?

Opinionsmätningar redovisas ofta men diskuteras sällan på djupet. Vad vet vi egentligen om opinionsmätningar?

av Benjamin Juhlin

Hur väl förutspår egentligen opinionsmätningar val? 

– Mycket bra i Sverige. I snitt hamnar de i allmänhet under en procentenhet i medelfel per parti. I jämförelse med andra länder är det god precision, vilket förstås på ett dramatiskt sätt minskar behovet av andra typer av prognosinstrument.

Är det stor skillnad mellan prognoser där man försökt uppskatta valdeltagande samt antalet osäkra väljare och opinionsmätningar, i förmågan att förutspå val?

– Vi har begränsad erfarenhet av det. Valdeltagandet i riksdagsval är mycket högt i Sverige. I EUP-valsammanhang är det lågt valdeltagande men även andra faktorer gör att det är svårt att skatta resultaten, däribland att valrörelsen är så pass kort och relativt lågintensiv. Eftersom de flesta opinionsmätningar är anpassade för att producera tillförlitliga skattningar av röstningsintention och inte valdeltagande är det självklart att det blir svårt att skatta andra saker, till exempel valdeltagande eller röstvilja. Även i studier där vi har tillgång till uppgifter om faktisk röstning (via offentliga röstlängder) underskattas valdeltagandet eftersom det finns en benägenhet hos icke-röstare att heller inte delta i frågeundersökningar.

Finns det någon särskild slutsats valforskningen har dragit som skulle behövas i det offentliga samtalet?

– Ett spännande resultat som många har svårt att ta in är att det faktiskt händer väldigt lite i svenska valkampanjer. Partiernas spurtvinster och spurtförluster under de sista veckorna är nästan alltid väldigt små. Valrörelser orsakar för det mesta inte särskilt stora förändringar av partiernas styrkeförhållanden. 

Vad studerar man i valforskningen just nu?

– Känslors betydelse för opinionsbildning och väljarbeteende är ett intressant fält. Strategisk röstning och partiuppsättningsmodeller (som handlar om hur väljare först väljer vilka alternativ de överväger och sedan väljer ett alternativ från dessa). Personröstning, partiledareffekter och kunskapseffekter på partival är andra spännande områden. Effekter av partitest och valkompasser och av partiers kampanjande är starkt efterfrågade för närvarande. Här pågår mycket forskning på svenska förhållanden.