Systemskifte

En driftig företagare fick monopolet på fall, och rätten att sälja sprit i de egna butikerna i hemstaten Washington. Fler butiker, bättre service och öronmärkta licenspengar till sjukvården var löften som vann väljarnas gehör.

av Waldemar Ingdahl

Drygt 60 procent röstade ja till att avskaffa Systembolaget. Fast det skedde inte i Sverige utan i den amerikanska delstaten Washington den åttonde november ifjol. Den första juni avskaffades monopolet och försäljningen lämnades till den fria marknaden.

USA:s totalförbud av alkohol slopades 1933 av president Franklin D Roosevelt. Det var för dyrt att upprätthålla, samtidigt som en reglerad handel kunde ge skatteintäkter till de av den stora depressionen hårt pressade delstaterna. Hur legaliseringen skulle gå till lämnades  till delstaterna att bestämma. De flesta valde att öppna marknaden under tillsyn. Åtta delstater driver försäljningen i egen regi som ett monopol. I enskilda counties (ungefär motsvarande svenska kommuner) är det fortfarande olagligt att inneha och dricka alkohol.

Efter förbudstiden antog Washington den näst mest restriktiva lagstiftningen, efter mormondominerade Utah. All distribution till butiker, barer och restauranger måste ske via grossister som köper från delstatens lager. Öl och vin får säljas i handeln men drycker med över 20 procent i alkoholstyrka får endast säljas av de delstatsägda systembutikerna. Hälften av dessa butiker drivs på entreprenad.

Monopolet har inneburit välkomna skatteintäkter, inte minst då Washington är en av sju delstater som inte tar ut inkomstskatt. Samtidigt är obekväma öppettider, få och charmlösa butiker, höga alkoholskatter samt brist på service välbekanta problem som omgett verksamheten. Avsikten med monopolet är att minska totalkonsumtionen, i linje med den modell som Världshälsoorganisationen (WHO) förespråkar. Totalkonsumtionsmodellen handlar om att andelen problemkonsumenter i befolkningen ökar i en bestämd relation till hela befolkningens konsumtion.

Denna modell är i dag mer ifrågasatt. Forskare som Stanton Peele har påpekat att vad och hur man dricker alkohol kan spela större roll än genomsnittskonsumtionen. Kulturskillnader påverkar om man dricker vin eller starksprit, hur ofta man dricker och vilka beteenden som man anser hör ihop med drickandet. Ekonomen Mark Thornton har formulerat en förbudets järnhårda lag: Ju hårdare lagliga hinder, desto mer koncentrerade blir rusmedlen, vilket också ökar skadorna.

Även andra förändringar har gjort att Washingtons alkoholmonopol utsatts för allt mer kritik. Jason Mercier på Washington Policy Center berättar hur näringslivet bytt karaktär från verkstadsindustri till kreativa branscher. Företag som Microsoft, Amazon och Starbucks har alla startat i Washington. Skillnaden mellan arbetstid och fritid är inte lika markant längre. Allt fler flyttar från glesbygden in till Seattle. Nya grupper med andra alkoholkulturer än det skandinaviska brännvinsbältets har flyttat in. När ett fåtal systembutiker fick söndagsöppet steg inte skadorna.

Tiden verkade mogen för att släppa monopolet. Debatten handlade inte så mycket om alkoholskador som om ekonomin. I en delstat med 11 procents arbetslöshet var det lättare att ena en stor koalition kring argumentet att staten borde övervaka affärsverksamhet, inte driva den själv.

Ett av Washingtons nya framgångsrika företag är Costco stormarknader. Deras butiker sålde sprit över hela världen, fast inte i hemstaten. Företaget satsade på att opinionsbilda för ett avskaffande av monopolet.

Tillräckligt många namnunderskrifter samlades in för att väcka frågan till en beslutande folkomröstning i november 2010. Costco samlade in 150 000 av sammanlagt 361 000 underskrifter från kunder i sina butiker. Samtidigt lyckades senator Tim Sheldon på sitt håll få ihop tillräckligt med underskrifter. Det splittrade frågan i två olika folkomröstningar. Båda gällde ett ”ja” till att avskaffa monopolet, skillnaden var att de väcktes av olika parter. Kathryn Stenger, talesperson för en jasida, kommenterade till Issaquah Press att ”det var mycket förvirrande för väljarna att rösta i två olika omröstningar om samma fråga”.

Nejsidan vann knappt i båda folkomröstningarna 2010, bland annat tack vare överlägsna kampanjresurser. De kom från större öltillverkare och vin-, sprit- och ölgrossisternas branschföreningar. Delstaten har haft ett eget lager som grossisterna haft ensamrätt att köpa från, ännu ett monopol som enligt förslagen skulle avskaffas. Facket som organiserar monopolets anställda bidrog också till nejsidan. Väljarna var också oroliga för att ett avskaffat monopol skulle leda till lägre delstatsintäkter.

Båda dessa villkor ändrades när monopolmotståndarna enades om en gemensam skrivning i ett nytt förslag. Initiativ 1183 i november 2011 blev delstatens dyraste folkomröstning. Costco stod för runt 20 av 22 miljoner dollar i jasidans kampanjbudget. Nejsidan hade 12 miljoner dollar, varav hälften kom från vin- och spritgrossisternas branschförening.

Omröstningarna 2010 hade föreslagit några tusen dollar i licensavgift och möjligheten för alla att ansöka. Initiativ 1183 sätter avgiften till 17 procent av försäljningsintäkterna. Licensintäkterna har öronmärkts till utgifter för vård, polis och utryckningstjänst. Jason Mercier menar att öronmärkningen var det som fällde avgörandet till ja-sidans fördel.

Greppet var kontroversiellt, och folkomröstningen överklagades i efterhand av nej-sidan, som menade att öronmärkningen stred mot delstatens konstitution. Domstolen menade dock att öronmärkning av licensintäkter inte strider mot konstitutionen.

Initiativ 1183 är en betydande liberalisering, men på ett par punkter inte lika långtgående som de tidigare förslagen. Delstaten behåller kravet att handla öl av grossistmonopolet. En eftergift för att undvika opposition från välorganiserade intressen. Likaså krävs att en butik måste ha en yta på minst 10 000 kvadratfot (runt 900 m) för att få sälja alkohol. Ett förslag tydligt utformat för att gynna stormarknader som Costco, men som utesluter exempelvis mindre specialistbutiker, även om lanthandlare får dispens att söka licens.

Staten Washingtons beslut har i vilket fall som helst väckt debatten i delstater som har kvar monopolet. Samhället har förändrats liksom sättet att dricka. Uppfattningen att det skulle finnas en enhetlig alkoholkultur delas av färre. Därmed tappar totalkonsumtionsmodellen och monopolen i
legitimitet. Högre intäkter från licenssystem lockar delstater med ansträngda budgetar. Närmast är förmodligen Pennsylvania där den nyvalde republikanske guvernören Tom Corbett i sin valkampanj 2010 lovade att avskaffa monopolet.

 

Fakta: Amerikanska restriktioner

  • Staten Washington har 6,8 miljoner invånare, befolkningstäthet 39,6/km2. Sverige har 9,4 miljoner invånare, befolkningstäthet 20,6/km2.
  • Antalet butiker efter monopolet stiger från 328 till 1 428. I hela Sverige har Systembolaget 418 butiker och 510 ombud.
  • År 2010 tjänade delstaten Washington omkring 300 miljoner dollar på spritförsäljning. Delstaten räknar med att under de första sex åren kommer licensavgifterna ge 42 miljoner mer i intäkter om året och ytterligare 38 miljoner mer till städer och kommuner.
  • Washington sänker sitt skattepålägg från 51,9 procent på priset till 39,2 procent. Försäljningen antas öka med fem procent. Priset är fortfarande högt relativt andra delstater.
  • Washington har en omfattande vinproduktion, näst högst i USA efter Kalifornien.
  • Delstater som fortfarande driver butiksmonopol: Alabama, Idaho, New Hampshire, North Carolina, Oregon, Pennsylvania, Virginia och Utah.
Artikeln publicerad i Neo #4 - 2012

Lämna en kommentar