Stordrift räddar de sjuka

Svensk välfärd är en källa till nationell stolthet. När sjukvård i andra länder kommer på tal är det ofta som avskräckande exempel. Men utvecklingen går snabbt, och numera finns saker att lära även från fattigare länder.

av Nima Sanandaji

Vi riktar sällan blickarna mot utvecklingsländerna för att leta efter inspiration. Särskilt inte när det gäller hur svensk välfärd skulle kunna bli bättre. Men i länder där resurserna är begränsade utvecklas sjukvård och skolgång ibland på sätt som kan tjäna som föredömen också för oss i den rika världen. Runtom Indien har privata skolor börjat erbjuda kvalitet till rimliga priser, så att också personer med lägre inkomster nu söker sig till dem. Vårdentreprenören Anant Kumar lyckades i en pilotsatsning år 2005 visa att det var möjligt att organisera högkvalitativ mödravård till låg kostnad. Framgången har skalats upp till LifeSpring-sjukhusen, som siktar på att bli en av världens största vårdgivare inom mödravård. Men det bästa exemplet är den högspecialiserade vårdverksamhet till låga kostnader som den indiske entreprenören Devi Shetty har skapat.

Devi Shetty föddes som det åttonde barnet i en familj i Kinnigoli, i sydvästra Indien. Redan som ung drömde han om att utbilda sig till läkare, ett prestigefyllt yrke i Indien som länge haft en stark sjukvårdstradition. När Devi gick i femte klass berättade hans lärare om den första framgångsrika hjärttransplantationen, som genomförts av en sydafrikansk kirurg. Devi har senare förklarat att han redan då bestämde sig för att en dag utbilda sig till hjärtkirurg. Och precis det gjorde han, genom att studera medi-cin vid Kasturba Medical College, i den närliggande staden Manipal, och därefter specialisera sig i hjärtkirurgi vid Guy’s Hospital i London. Efter att ha återvänt till hemlandet började Devi Shetty arbeta som hjärtkirurg vid BM Birlasjukhuset, i Västbengals provinshuvudstad Kolkata. Tre år senare utförde han landets första hjärtoperation på ett nyfött barn. Den unga hjärtkirurgen blev känd genom att kunna rädda livet på den nio dagar gamla bebisen. Han uppmärksammades globalt när han kom att behandla Moder Teresa efter att hon hade fått en hjärtattack, och sedermera blev hennes personliga läkare och vän.

Devi Shettys verkliga bidrag till sjukvården handlar dock inte om de operationer som han själv utförde. Redan tidigt insåg han, som säkert många andra i hans situation, att många i landet helt enkelt inte hade råd med specialiserad vård som hjärtkirurgi. Devi har i intervjuer förklarat att patienter som hörde om priset för behandlingar ofta inte ens försökte pruta. Eftersom de var långt ifrån att kunna ha råd gav de i stället helt enkelt upp tanken på att söka hjälp. Den unga kirurgen var övertygad om att det var möjligt att skapa verklig förändring. För att göra vården tillgänglig krävdes det att i grunden förändra dess organisation. Därmed skulle det kunna bli möjligt att minska kostnaden för behandlingar markant men samtidigt behålla en hög kvalitet.

Varför inte effektivisera vården genom att utnyttja samma stordriftsfördelar som användes i näringslivet? Utifrån denna enkla tanke grundade Devi Shetty år 2001 Narayana Hrudayalaya, ett specialistsjukhus utanför Bangalore. Sjukhuset har kommit att bli världsledande i hjärtoperationer. År 2009 rapporterade Wall Street Journal till exempel att de 42 hjärtläkarna vid Narayana Hrudayalaya utförde mer än 3 000 bypass-operationer. Bredvid det hyllade specialistsjukhuset, som har drygt 1 000 sängar, byggde Dr Shetty ett cancersjukhus med 1 400 sängar och ett ögonsjukhus med 300 sängar. Sjukhusens verksamhet har kommit att omfatta alltifrån kardiologi till neurokirurgi, pediatrisk kirurgi och transplantationer.

Tidningen Fast Company utsåg Narayana Hrudayalaya till ett av världens mest innovativa företag år 2012. Motiveringen var att sjuk-
husen som företaget drev erbjöd specialistvård för en låg kostnad men till hög kvalitet. Genom att ha byggt upp världens största enskilda verksamhet inom hjärtkirurgi kunde kostnaden för öppen hjärtkirurgi pressas ned till under 2 000 dollar. Enligt tidningen är detta inte bara billigt jämfört med omvärlden, utan också enbart en tredjedel eller mindre av kostnaden för en liknande operation i andra delar av Indien. Samtidigt är kvaliteten så hög att också västerländska patienter färdas till Indien för att söka vård. Utländska patienter som betalar omkring 7 000 dollar för en operation får därmed inte bara tillgång till högkvalitativ hjärtkirurgi, utan också extrautrustade privatrum där de kan återhämta sig. Sjukhuset har också, i samarbete med den indiska regeringen, erbjudit mycket förmånliga försäkringar till Indiens fattiga befolkning. Kostnaden för vårdförsäkringarna som erbjuds till indiska bönder är så låg som 22 amerikanska cent i månaden.

Drömmen om att skapa riktigt effektiv sjukvård är förstås inte ny. Men få om någon har lyckats så väl med det som Devi Shetty och hans framgångsrika företag. En anledning kan vara att landets stora befolkning har möjliggjort verkligen storskalig drift. Som Indiens Innovationsråd slagit fast så har Narayana Hrudayalaya dessutom framgångsrikt förverkligat konceptet med en ”hälsostad”, där stora specialistsjukhus drar nytta av fysisk närhet till varandra. Tack vare denna framgång har den entreprenöriella läkaren och hans företag genom åren belönats med en rad internationella och indiska utmärkelser. År 2012 utnämndes Devi Shetty till årets entreprenör av den indiska tidningen The Economic Times. Men Shetty är inte färdig med sitt värv. Med utländska investeringar i ryggen har han som mål att skala upp sin framgångsrika verksamhet och erövra resten av världen.

Under de kommande sju åren är planen en expansion på 30 000 nya sjukbäddar i såväl Indien som andra länder i Asien och Afrika. Målsättningen är att nå en verkligt global marknad. Förhoppningen är att ytterligare kunna dra nytta av storskalighetens fördelar. Den indiske entreprenören menar själv att det faktum att verksamheten drivs med vinst är det som gör expansionen möjlig. Enligt Shetty är det bästa sättet att sprida konceptet med billig och kvalitativ vård att driva det som en växande affärsrörelse.  ”Välgörenhetsarbete kan inte skalas upp”, har han förklarat. ”Om man ger någonting gratis kommer man snart att ha slut på pengar.”

Wall Street Journal har beskrivit Devi Shetty som sjukvårdens Henry Ford. Det är talande att den innovation som den indiske hjärtkirurgen har lyckats driva igenom inte är ny, utan har existerat i ett sekel. I bransch efter bransch har man tagit efter konceptet med att kombinera specialisering och hög volym. Men sjukvården har haft svårt att ta till sig denna i grunden enkla innovation. Att den stora framgången kommit från Indien, ett land som länge präglats av rigid byråkrati och närmast planekonomi, kan vid en första anblick verka märkligt. Men just eftersom den offentliga sektorn i Indien så länge fungerat så dåligt, och eftersom så många har behov av välfärdstjänster, har landet börjat överraska genom att lyckas väl med företagande inom välfärden. Ett annat närliggande exempel är hur privatskolor i Indien börjat sälja utbildningar också till personer med lägre inkomster. En marknad har kunnat uppstå eftersom de offentliga skolorna länge fungerat  dåligt, till den grad att lärarna kan vara obenägna att ens dyka upp om de inte får extra ersättning av föräldrarna för att göra så.

Vi kan lära oss flera läxor från Devi Shettys framgångshistoria. I vården, liksom resten av samhället, kan talangfulla individer bidra till att skapa förbättring. Men den största vinsten ligger inte i det omedelbara arbete som de själv direkt kan utföra, utan i potentialen att skala upp sina idéer och engagera andra i entreprenöriella organisationer. Visst hade Shetty kunnat behandla en hel del patienter om han helt enkelt hade fortsatt som en hjärtkirurg. Men utan hans företagsamhet hade inte i närheten så många patienter kunnat få hjälp.  En lika viktig lärdom är att vården är en tjänst som kan förbättras, genom att utgå från smarta arbetssätt som redan prövats och visat sig fungera bra i resten av samhället. Att införa löpandebandsprincipen i vården handlar inte om att nedvärdera människovärdet, utan om att skapa bättre rutiner för att leverera livräddande tjänster. Som den världskända innovationsforskaren Clayton Christensen nyligen lyft fram är det precis den form av disruptiva innovationer – alltså innovationer som är så mycket bättre än tidigare alternativ att de i grunden förändrar hur en bransch fungerar – som krävs för att främja vårdens utveckling.

Indien har en lång tradition av medicin. Redan i det fornindiska religiösa verket Atharvaveda, som är uppemot 4 000 år gammalt, kan vi läsa om vilka naturläkemedel som bör användas mot olika åkommor. Kanske är det dags att åter vända blickarna dit