Recension:

Staden och lågorna

Jerker Virdborg

av Linda Skugge

Jerker Virdborgs debutroman Svart krabba från 2002 är en av de absolut bästa svenska nutida romaner som jag har läst. Den utspelar sig under ett krig, vissa moderniteter tyder på nutid men samtidigt anar man andra världskriget. Unga män åker skridskor nattetid på de svaga havsisarna över fiendeland med hemlig information i ryggsäckarna och det är så där andlöst spännande skrivet som extremt få svenska författare lyckas med.

Svart krabba skulle kunna få en strålande internationell framgång om förlaget hade valt att satsa. Den skulle även kunna bli en utomordentlig film av till exempel Tomas Alfredson. Jag ser framför mig Bill Skarsgård eller Joel Kinnaman i huvudrollen.

Dessutom är Svart krabba en roman som skulle kunna få pojkar att bli bokslukare, bara de fick chansen att upptäcka den. Alla killingredienser finns med: ett krig i ett nordiskt land, ett antal män skickas ut på ett hemligt uppdrag som heter Svart krabba, långfärdsskridskor och havsisar skildras i detalj. Ovanpå det allt det diffusa och möjligen övernaturliga inslag.Det är inget annat än en svensk kulturskandal att Svart krabba bara fick schabblas bort. 

Efter debuten har Virdborg bytt förlag och skrivit en mängd olika böcker men hittills har ingen av dem kommit upp till samma nivå som debuten. Förrän nu. ”Underbar mardröm”, skrev Svenska Dagbladets recensent om Virdborgs senaste roman Staden och lågorna.

Staden och lågorna är ett slags omvänd dystopi, där en man från nutid under oklara omständigheter hamnar i ett Gamla stan för ett par hundra år sedan. Samhället är i upprorstillstånd med föraningar om krig och den stora branden.

Bokens 400 sidor är skrivna i feberliknande fragment som gör att man helst bör läsa den i ett sträck. Mannen är väldigt sjuk men får inte träffa någon läkare. Han hamnar i skuld och får ingen hjälp med att ta sig ut ur staden.

Allt är extremt obehagligt, och man klarar helt enkelt inte av att lägga boken ifrån sig eftersom man måste få veta vad som har hänt. Vad var det som hände honom i nutid? Hur gick det för hans fru och barn? Varför känner alla i dåtidens Gamla stan igen honom? Varför vill han inte kännas vid det? Varför beter sig människorna så obegripligt och skrämmande? Varför är allt så hotfullt?

Virdborg är suverän på att skapa den där creepy känslan som får en att drömma om boken många nätter i rad.

Otäckast är den fasansfulla våldtäktsscenen där huvudpersonen blir gruppvåldtagen av en mängd olika unga tvätterskor i en mörk källare. Det hela avslutas med att mannen tvingas till att själv välja ett vapen, mejsel eller tång.

”Yrseln övergick i något mörkt och pulserande, och därefter i något svart och helt stillastående – han sjönk rakt igenom det.”

Staden och lågorna är en alldeles underbar fasansfull mardröm. Nu är det Jerker Virdborgs tur att hamna på topplistorna.