Skolval, forskning och betyg

Den senaste Pisarapporten om svenska elevers kunskaper sände chockvågor genom offentligheten. Alla politiker verkar ha sin egen förklaring till varför det är så illa ställt med skolan. Och alla har sina lösningar. Men vad vet vi egentligen om orsakerna?  Här går vi igenom några av de vanligaste stridsfrågorna.

av Benjamin Juhlin

Är betyg bra?

Betyg tenderar att stimulera studiemotiverade elever som upplever att de får en belöning för sitt slit. Elever som får lägre betyg upplever ofta en motsatt effekt och kan bli än mindre motiverade.

Effekterna av betyg tycks också variera mellan olika grupper. 2010 publicerades en studie där Anna Sjögren undersökte effekterna av att betyg avskaffades i låg- och mellanstadiet på 1970-talet. Eftersom det skedde vid olika tidpunkter i olika kommuner går det att undersöka effekten.  Slutsatsen var att barn till lågutbildade missgynnades av att inte få betyg om man tittar på utbildning och inkomst senare i livet. Det gällde framför allt flickor. Söner till högutbildade gynnades däremot.

Behövs läxor?

Attityden till läxor har rört sig i vågor. Under 1940-talet fanns en oro i väst för att läxor störde möjligheten att göra andra viktigare saker, men efter att Sovjetunionen hade skickat upp satelliten Sputnik spreds en oro över att västvärlden halkade efter och läxor blev inne igen. Dagens forskning säger generellt att läxor är något positivt, givet att de ges på rätt sätt. John Hattie har i en metastudie visat att läxor fungerar bättre ju högre upp i åldrarna de ges. Det är också centralt att det finns en tydlig formativ återkoppling av läxorna.

Hur viktigt är det med mindre klasser?

Att färre elever i klasserna, allt annat lika, är bättre för lärandet är väl belagt i forskningen. Men hur viktigt det är jämfört med andra åtgärder är oklart. OECD:s Andreas Schleicher som utrett det svenska Pisa-fiaskot menar att det är viktigare att höja lärarnas löner och öka deras möjlighet att göra karriär.

Läser barn för lite?

Oron för svenska ungdomars läskunskaper sköt i höjden när en undersökning visade att föräldrar som läser högt för sina barn sjunkit från 70 till 35 procent de senaste åren. Men när undersökningsföretaget Novus gjorde en ny, noggrannare undersökning  blev resultatet att högläsningen snarare har ökat.

I Läsning, läsvanor och läsarundersökningar visar Ulf Fredriksson och Karin Taube att klasstorleken inte spelar särskilt stor roll för elevers läsförmåga. I stället är lärarna centrala för att stärka elevers läsförmåga. Skillnaderna mellan olika elever kunde till 90 procent förklaras av skillnader i elevvariation (exempelvis hemförhållanden) sju till åtta procent av skillnader mellan skolor och till 2,4 procent av skillnader mellan lärare och undervisningsmetoder.

Leder det fria skolvalet till en sämre skola?

Barns möjlighet att välja bland konkurrerande skolor har enligt en studie av Anders Böhlmark och Mikael Lindahl lett till högre kunskapsutveckling på lång sikt. Men det systemet oftast får kritik för är att det anses öka segregationen och därmed minska likvärdigheten. Gabriel Sahlgren vid Institute of Economic Affairs skriver i en rapport att fritt skolval kan leda till en högre skolsegregation, men det är inte säkert. Det finns heller inte några tecken på att likvärdigheten har minskat. Olika socioekonomiska grupper har tjänat ungefär lika mycket på skolvalet.