Recension: The origins of sex: A history of the first sexual revolution

En sexuell revolution i England på 1700-talet gav moderna friheter.

av Mattias Svensson

När Susan Bounty 1654 dömdes för otrohet i engelska Devon, beviljades hon nåd på grund av sin graviditet. Hon fick bära och föda sitt barn, som hon fick hålla en kort stund innan det togs ifrån henne. Sedan leddes hon till galgbacken för att hängas.

Vi förvånas och förfasas i dag över stater som har moralpoliser och kroppsstraff för sex utanför religionens strikta regler. Historikern Faramerz Dabhoivala menar att det fascinerande snarare är att vi inte längre har den typen av legalt system i västvärlden. I sin rika, men med 364 sidor något för långa, berättelse The origins of sex spårar han den sexuella frihetens rötter till dramatiska skiften både intellektuellt och politiskt i England under 1700-talet. År 1750 låg otrohet och föräktenskapligt sex utanför lagens långa arm, en utveckling som aldrig hade kunnat förutses 1700.

Klart är att denna frihet var en oavsedd konsekvens som inte var del av något filosofiskt eller politiskt program. Tvärtom ville de flesta politiker skärpa straffen – och de hade folket med sig. Men när puritanerna avskaffade kyrkornas tidigare domstolar för den här typen av skamstraff klarade staten inte av att ersätta denna infrastruktur. När de fattiga, men inte de rika straffades för sexuella överträdelser vändes kritiken mot hycklande moralister.

Frihetliga tänkare gick inte heller i bräschen. På sin kammare satt utilitaristen och liberalen Jeremy Bentham och brottades över hundratals sidor mellan 1770 och 1820 med frågan om (manlig) homosexualitet skulle bestraffas. Han kom, trots stark personlig motvilja, fram till att det var lika fel att straffa sodomi som att döda judar, morer, hermafroditer, rökare eller folk som äter ostron. Han vågade dock aldrig publicera sina tankar i denna kontroversiella sak. Benthams liberala föregångare John Locke tyckte att hårda straff för onykterhet och omoral var rimliga.

Men folk tog sig friheter ändå. När William Brown 1726 arresterades för att ha raggat på andra män i en park skämdes han inte ett dugg för sina handlingar: ”Jag tycker inte att det är något brott att använda min egen kropp som jag själv önskar.” I dag är denna rättighet nästan viktigare än den tanke om andlig frihet som en gång födde den.

Processen är stökig och problematisk, den sexuella friheten i sig full av oavsedda konsekvenser. Plötsligt sågs mannen som den aktiva parten och kvinnan som kysk, tidigare var hon den kätterska förföraren. Massmedier slog igenom, och gjorde celebriteter av kända mäns älskarinnor. En del gick åt fel håll. När (främst den manliga) sexdriften tolererades som naturlig, blev det viktigare att skarpt markera gränsen mot onaturlig sex. In på 1900-talet ökade förföljelsen av homosexuella.

Artikeln publicerad i Neo #3 - 2012

Lämna en kommentar