På djupet om friskolor och skolval

av Benjamin Juhlin

Gabriel Heller Sahlgren skola valfrihet kvalitet utbildning Neo nr 6 2014

Gabriel Heller Sahlgren skola valfrihet kvalitet utbildning Neo nr 6 2014 presentation

Vad har det fria skolvalet haft för effekt på elevernas kunskapsnivå i Sverige?

– Enligt den starkaste nationalekonomiska forskningen har friskolornas inträde ökat elevers kunskapsnivå på grundskolenivå, vilket i sin tur verkar har spillt över på elevernas långsiktiga utfall. Sett till effektstorleken har möjligheten att välja friskola haft små till medelstora effekter på elevers kunskapsnivå, framförallt via konkurrensen med kommunala skolor.

– När det gäller skolvalet är effekterna på grundskolenivå positiva, men små. Totalt sett finns det därför inget stöd för att skolvalet har bidragit till lägre resultat på grundskolenivå. Gabriel Heller Sahlgren skola valfrihet kvalitet utbildning Neo nr 6 2014 läs mer

Vad kan då förklara att elevers kunskapsnivå har sjunkit?

– Det vet vi ännu inte. En stark kandidat till förklaring är de förändrade arbetsmetoderna i skolan, framförallt arbetsformen ”eget arbete” som spred sig som en löpeld från mitten av 1990-talet.

– Enligt Skolverkets data rapporterade eleverna 1995 att de lade 25 procent av sin tid på eget arbete. 2003 hade denna siffra ökat till 50 procent.

– Under exakt samma period föll svenska elevers kunskaper kraftigt i internationella undersökningar.  Eftersom fallet gick så snabbt är det inte särskilt troligt att nya och sämre lärare var boven i dramat. Den internationella nationalekonomiska pedagogiska forskningen har visat att ”konstruktivistiska”, det vill säga elevcentrerade, arbetsmetoder kan ha kraftigt negativa effekter i kunskapsbaserade prov.

Har det fria skolvalet bidragit till betygsinflation?

– Enligt min mening är det oklart. När man jämfört hur lärare och externa examinatorer rättat nationella prov verkar friskolor sätta något högre betyg än kommunala skolor. Men samtidigt finns det ingen effekt alls av andelen elever i fristående skolor på kommunnivå – fler elever i friskolor ökar inte diskrepansen i rättning totalt sett i kommunen. Det indikerar faktiskt att konkurrensen som skolvalet ger upphov till om något gör att kommunala skolor blir mer restriktiva i sin rättning. Med andra ord kan det vara så att friskolor sätter högre betyg än de bör, men att konkurrensen gör att den totala effekten är noll.

Vad krävs för konkurrens mellan skolor ska fungera väl?

– Starka incitament att konkurrera, vilket i sin tur kräver en bra utbudsdynamik – dåliga skolor bör gå i konkurs och bra skolor bör expandera.

– Detta gör att vinstintresset i sig är viktigt, både eftersom incitamenten att expandera är starkare bland vinstintresserade aktörer, samt för att det krävs kapital för att kunna starta skolor och expandera. En kommunal vetorätt är kontraproduktivt eftersom det troligtvis gör det svårare för skolor att tillgodose föräldrars efterfrågan.

– Samtidigt måste skolor ha möjligheter att vara olika. Om det ställs alltför detaljerade krav på skolors arbetssätt är det osannolikt att konkurrensen kan producera mer än marginellt bättre resultat.

– Det krävs också bra information så att föräldrar verkligen kan veta hur olika skolor presterar, vilket i sin tur kräver att kunskapskontrollerna separeras från lärarna. Om lärare kompenserar för lägre konkurrens genom att sätta högre betyg som inte motsvarar elevers kunskaper, exempelvis på grund av föräldrars och elevers påtryckningar, minskar incitamenten att öka konkurrensen från första början. Att separera kunskapskontrollerna från lärares inflytande är också viktigt för att säkerställa betygens likvärdighet. I ett långsiktigt perspektiv bör som sagt bra skolor expandera för att tillgodose efterfrågan.

Vad krävs det för typ av reformer? Gabriel Heller Sahlgren skola valfrihet kvalitet utbildning Neo nr 6 2014 bild

– Flera stycken. Betygssystemet bör centraliseras samtidigt som antagningssystemet till gymnasium och högskola decentraliseras.

– Skolpengen borde differentieras efter elevers initiala resultat och socioekonomiska bakgrund. Den reella kostnaden för att utbilda en högpresterande elev är lägre än för att utbilda en lägre presterande elev, och skolor bör ha incitament att konkurrera om alla.

– Minimikrav bör ställas på utbildningens innehåll i stället för att man utarbetar allt för detaljerade läroplaner. Hur mycket eleverna bör kunna påverka sin egen utbildning bör exempelvis inte regleras i läroplanen, utan lämnas till skolorna att bestämma.

– Slutligen bör lotterier ersätta närhetsprincipen och kötid som antagningsprinciper när skolor har fler sökande än platser.

Publiceringsdatum: 2015-01-28
Artikeln publicerad i Neo #6 – 2014

Lämna en kommentar


En kommentar

  1. Robert says: 2 februari, 2015 kl. 11:17

    Ska jag tolka stycket om betygsinflation så att man kanske ””får ett högre betyg än vad man borde ha” om man är elev på en friskola i en viss kommun, och ett lägre betyg än vad man borde ha om man är elev på en kommunal skola i samma kommun? Jag förstår inte riktigt resonemanget annars.

    Svara