Krönika:

Mycket lär försvinna

Om Löfvenska dagdrömmar.

av Fredrik Johansson

Fredrik Johansson vinst välfärd Stefan Löfven Gustav Fridolin Jabar Amin Neo nr 6 2014 presentation

Ett mer udda inslag i debatten om vinster i välfärden är påståendet att ingenting av vikt förändras om vinster förbjuds eller kraftigt regleras. Allt som är bra och populärt förblir som vanligt. Det som är dåligt plockas med kirurgisk noggrannhet bort. Riskkapitalisterna försvinner och allt som återstår är en stor säck pengar som vi kan använda för att förbättra verksamheten ytterligare.

I sak är det naturligtvis en dagdröm. Förändras förutsättningarna för en verksamhet kommer själva verksamheten också att förändras. Kanske inte omedelbart och för alla, men långsiktigt och för de flesta.

160 000 barn går i företagsdrivna skolor. Ingen – möjligen med undantag för de mer löddrande delarna av Vänsterpartiet – vill uppfattas som att de vill vända tillvaron upp och ner för dessa elever och deras föräldrar. Alltså bedyras status quo.

Gustav Fridolin och Jabar Amin förklarade i en debattartikel i Dagens Industri i somras:

”Genom nya regler hoppas vi kunna återbygga förtroendet för ett skolsystem där det finns olika pedagogiska alternativ, men där alla skolor håller en hög kvalitet.”

Stefan Löfven var än mer ambitiös i riksdagen den 8 oktober: ”Vi tror på valfrihet. Men valfriheten ska innebära att du ska kunna göra goda val, inga dåliga val. Det är den svenska välfärden.”

Jag är inte säker på att alla låter sig övertygas av detta.

Men föreställningen att verksamheter som i dag drivs som företag opåverkade kan gå över i en helt annan regulatorisk struktur har även en djupare förklaring. Det saknas helt enkelt förståelse för vad som skiljer företagets organisationsform från ideella och offentliga verksamheter.

Fredrik Johansson vinst välfärd Stefan Löfven Gustav Fridolin Jabar Amin Neo nr 6 2014 citat

I högtidstalsretoriken är företagare ”hjältar” och i allmänhet har också ledande entreprenörer en betydande status. Åtminstone de som har verklig stjärnglans. En Kamprad, en Jobs eller en Branson.

Ingenting kan ändra att dessa och andra entreprenörer är alldeles avgörande för det mänskliga framåtskridandet. Men företagande och marknadsekonomi är mer än dess renässansmänniskor och revolutionärer.

Företagande handlar nämligen också om ett systematiserat gnetande, ständiga förbättringar, lära sig av misstag och inte minst upprepa det som fungerar.

Allt detta sker naturligtvis även i statliga byråkratier, kommunala förvaltningar och stiftelser. Skillnaden är att det finns ett mycket starkare intresse av att systematisera denna kunskap och ingen begränsning för hur den kan expanderas. Det är här vinsten kommer in.

Ett företags syfte är att tjäna pengar. Märk väl syfte och inte affärsidé. Ett företag som gör vinst till sin affärsidé kommer att misslyckas. Inte minst med att tjäna pengar.

Detta syfte skapar en viktig drivkraft: upprepning och expansion av sådant man redan tjänar pengar på.

Det är exakt vad som sker när Ikea eller H&M öppnar ett nytt varuhus eller en ny butik. Det är det systematiska applicerandet av tidigare erfarenheter. Vilket kundunderlag behövs? Vad är ett lämpligt affärsläge? Hur bemannar vi den nya enheten?

I en fri ekonomi sker detta i konkurrens. Det som inte fungerar får stå tillbaka för det som är mer populärt och effektivt. Så får breda samhällsgrupper tillgång till varor och tjänster som tidigare var förunnat ett fåtal. Innovationer och idéer sprids globalt. Må det vara en Iphone eller ett nytt sätt att distribuera möbler.

Denna drivkraft finns bara i företag. Världens bästa kommunala eller kooperativa gymnasieskola kan berätta för andra vad de gör, men man tar inte över en illa fungerande skola i grannkommunen.

Det är detta vi väljer bort i den svenska välfärden när vi kastar ut företagandet. Riskkapitalisten kommer inte vara den ende som försvinner.

Fredrik Johansson vinst välfärd Stefan Löfven Gustav Fridolin Jabar Amin Neo nr 6 2014 management

Publiceringsdatum: 2015-01-28
Artikeln publicerad i Neo #6 – 2014

Lämna en kommentar