Manualen:

Medieekonomi

papperspress. Vi konsumerar alltmer nyheter digitalt, men mediernas intäkter har inte följt med när konsumenterna bytt kanal. Trots många lyckade onlinesatsningar verkar tidningarnas kris bestå. Hur ser deras ekonomi egentligen ut?

av Benjamin Juhlin

Aftonbladet och Svenska Dagbladet är ett bra exempel på hur två tidningar har handskats med upplagekrisen. Trots att de båda är ägda av norska mediekoncernen Schibsted ser deras förutsättningar olika ut. SvD är en morgontidning som huvudsakligen läses i Stockholm, medan Aftonbladet är en kvällstidning med många sålda upplagor i hela Sverige.

Aftonbladet hade 2014 intäkter på ungefär 2 miljarder kronor och ett positivt resultat på 217 miljoner kronor. Var kommer då intäkterna ifrån? En stor del kommer från försäljningen av lösnumret. Lösnummerpriset har kontinuerligt höjts de senaste åren och ett nummer av tidningen kostar numera 18 kronor. Visserligen har upplagan halverats på senare år, men de som fortfarande vill läsa papperstidningen verkar vara beredda att betala.

Den andra stora delen av intäkterna kommer från annonser. Och här blir det intressant. Aftonbladet skiljer sig nämligen från många andra tidningar eftersom de digitala annonsintäkterna numera är större än annonsintäkterna från tidningen. Förutom detta har Aftonbladet även lyckats få sina läsare att betala för innehåll genom sitt plusmedlemskap. I dag finns enligt tidningen ungefär 200 000 plusmedlemmar. Men intäkterna är ändå ganska begränsade jämfört med pappersläsarna. En plusmedlem betalar mindre än en tiondel av det pris en lösnummerköpare gör.

Totalt står papperstidningen fortfarande för två tredjedelar av den totala intäkten. Skulle papperstidningen försvinna skulle Aftonbladet gå med brakförlust trots att ungefär 80 procent av all läsning av kvällstidningar numera sker på nätet.

För SvD ser affären helt annorlunda ut. Under 2014 hade man intäkter omkring 1 miljard och ett resultat på över 200 miljoner. Nästan alla dessa intäkter kom från papperssidan, alltså antingen prenumerationer eller annonser i tidningen. 2013 var det bara 82 miljoner som kom från den digitala sidan. Över 90 procent av intäkterna kom från papperstidningen.

En annan skillnad mellan tidningarna är att SvD stöds av staten. Dels får SvD ett så kallat driftstöd på drygt 50 miljoner eftersom man är den andra stora morgontidningen i Stockholm, bakom Dagens Nyheter och dels ett distributionsstöd på 3,1 miljoner.

De flesta tidningars intäktsmodeller påminner snarare om SvD:s än Aftonbladets. Trots att en så stor del av vår konsumtion av nyheter sker digitalt har inte intäkterna följt med. Sedan flera decennier är vi vana att få senaste nytt gratis. Får vi det inte av en tidning är det lätt att klicka sig vidare till ett ställe där vi får det.

I början av maj offentligtgjorde Schibsted en avsiktsförklaring där man förklarade att man kommer överlåta SvD till ett nytt bolag som man kommer att äga tillsammans med Mittmediakoncernen. Schibstedt kommer dock bara äga 30 procent av det nya medieföretaget. Ungefär samtidigt blev det också klart att Schibstedt har för avsikt att köpa bostadsportalen Hemnet för 1,5 miljarder kronor.