Leder kvotering till ökad vinst?

Kvoteringsförespråkarna har medvind i Sverige. Men förutom fler kvinnor i bolagsstyrelser har de utlovade positiva effekterna uteblivit i länder där kvotering införts.

av Ivar Arpi

 

Ivar Arpi kvotering Anders Borg Norge Mathilde Fasting Civita Kenneth Ahern Amy Dittmars Johanna Möllerström David Matsa Amalia Miller Neo nr 4 2014

Är vi på väg mot kvotering? Ivar Arpi kvotering Anders Borg Norge Mathilde Fasting Civita Kenneth Ahern Amy Dittmars Johanna Möllerström David Matsa Amalia Miller Neo nr 4 2014

”Skälen för att överväga lagstiftning har stärkts”. När finansminister Anders Borg var i Ekots lördagsintervju tidigare i år öppnade han för att införa könskvotering (15/2). Till följd av Borgs utspel gick Kollegiet för svensk bolagsstyrning ut med skärpta skrivelser om att det ska vara 40 procent kvinnor i börsbolagen år 2020. Kollegiet saknar sanktionsmöjligheter, men en inte alltför vågad gissning är att vi snart kan ha kvotering även i Sverige. Så hur har det gått i andra länder? Vad vet man?

Kvotering runtom i världen

Norge var först i världen när man 2006 införde en kvot på 40 procent kvinnor i bolagsstyrelser. Det är i sig ett mål man har uppnått. Många andra länder följer nu i Norges fotspår. EU-kommissionen har lagt ett förslag på kvoter i hela EU, enligt norsk modell. I Malaysia har man infört en kvot på 30 procent kvinnor för alla nya tillsättningar till bolagsstyrelser och i Brasilien är kvoten 40 procent. I Australien och Storbritannien hotar man med att införa kvoter om inte könsfördelningen blir bättre. Andra länder som infört olika sorters kvoter är Spanien, Finland, Israel, Island, Kenya, Frankrike, Italien och Belgien. Kvotering är inte längre en fråga i marginalen.

Verkligheten är inget labb

I labbmiljöer är det lättare att se orsakssamband. I en sådan studie från förra året undersökte Harvardekonomen Johanna Möllerström hur samarbete inom grupper påverkas av kvotering. Möllerström kunde konstatera att samarbetet försämras inom hela gruppen när någon kvoteras in. Det gällde inte bara i förhållande till dem som kvoterats in, utan hela gruppen generellt. Möllerströms studie gäller dock kvotering överlag, och inte bara av kön. Vad kan egentligen översättas från labbmiljön till verkligheten? Bara den frågan kräver mer forskning.

Är Norges kvotering bra?     

Vanliga påståenden är att kvotering ökar lönsamheten, kompetensen eller innovationerna. Eller alla tre samtidigt. Sådan forskning hänvisade man till i det norska lagförslaget om kvotering.
Men det finns flera studier som visar negativa effekter. David Matsa och Amalia Miller visar i en studie (2012) att företag som påverkats av kvoteringslagen i Norge  inte reducerade sin arbetskraft i samma utsträckning och därför minskade åtminstone sin kortsiktiga vinst. Kenneth Ahern och Amy Dittmars visar i en studie (2011) att de företag som följde kvoteringslagen i Norge fick yngre och sämre styrelser.

Men andra har nått andra slutsatser. Mathilde Fasting, på den norska tankesmedjan Civita, utvärderade tidigare i år vad som har skett sedan kvoteringslagen infördes i Norge. Fasting menar att det inte går att säga något om hur lönsamheten har påverkats, och inte heller om besluten som fattats är bättre eller om innovationen ökat. Det finns studier som visar att lönsamheten ökar och det finns de som visar att den minskar. Ett forskningsprojekt vid norska Institutt for samfunnsforskning visar att de skiftande resultaten beror på olikheter i urval

Som så ofta annars i samhällsvetenskapen är det svårt att se om det ena verkligen orsakar det andra. Inkvoterade kvinnor i toppen leder varken till någon katastrof eller ett himmelrike av ökad tillväxt och innovation. Diskussionen om kvotering är alltså tillbaka i den ideologiska skiljelinje där den började, fast tålamodet börjar tryta.

 

Artikeln publicerad i Neo #4 – 2014

Lämna en kommentar