Fakta & Forskning:

Jobbskatteavdrag

Under åtta år har Alliansregeringen genomfört fem stycken så kallade jobbskatteavdrag. En person som tjänar 20 000 kronor i månaden har fått sänkt skatt med ungefär 1 500 kronor i månaden sedan 2006. Men hur fungerar det nationalekonomiskt? Och vad har konsekvenserna blivit?

av Benjamin Juhlin

Vad är tanken bakom jobbskatteavdraget?

Det finns två huvudsakliga följder av jobbskatteavdraget som ska öka sysselsättningen. När folk får behålla mer av sin lön kommer fler att vilja arbeta mer och söka jobb. Ekonomerna talar ibland om reservationslönen, ersättningar samt värdet av fritid eller studier som gör att folk inte söker jobb. När arbete ger mer pengar i plånboken  kommer fler att söka och tacka ja till jobb i  stället för dessa andra val. 

Den andra effekten är välkänd för nationalekonomer, men regeringen vill ogärna tala om den. Några som söker jobb kan med jobbskatteavdraget tänka sig att arbeta till lägre bruttolön än tidigare, eftersom de ändå med lägre skatt får behålla mer pengar. Det påverkar lönesättningen och bruttolönen i vissa branscher kan bli oförändrad eller sjunka något. Detta lockar fler arbetsgivare att vilja anställa och jobben blir fler.

Fungerar det?

I Riksbankens Penningpolitiska rapport från juli 2012 uppskattar man att jobbskatteavdraget har haft en viss förmåga att sänka arbetslösheten. Konjunkturinstitutet uppskattade 2011 att de fyra första stegen i avdraget resulterat i 90 000 jobb. Många nationalekonomer menar att det är svårt att veta vilka effekter reformen egentligen haft då det saknas kontrollgrupper, alltså en grupp som inte fått avdraget. I en utvärdering Eva Mörk m fl gjort för Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) hävdar man att det därför inte är möjligt att särskilja effekterna av just jobbskatteavdraget.

Hur finansieras det?

Avdraget har finansierats med sänkningar i olika ersättningssystem och med en sänkning av ersättningsnivån i a-kassan. Detta sänker reservationslönen för människor i dessa ersättningssystem och bidrar också till att fler söker och accepterar jobb.

Har lönerna påverkats?

En rapport av Lars Calmfors m fl kommer fram till att jobbskatteavdraget har hållit tillbaka löneutvecklingen, vilket alltså borde innebära att det har ökat sysselsättningen. Detta före skatt, efter skatt har jobbskatteavdraget gett löntagarna mer pengar i plånboken.

Är Sverige ensamt?

Nej, jobbskatteavdrag finns bland annat i Finland, Slovakien och USA. Det svenska jobbskatteavdraget skiljer sig dock genom att det är så brett och täcker in så stora inkomstgrupper. Det som gjort att många nationalekonomer tycker det är svårt att utvärdera.

I en ambitiös kandidatuppsats av Yee-Ling Ma vid Lunds Universitet analyseras det svenska jobbskatteavdraget ur ett internationellt perspektiv. Den ger en bra förståelse för både det svenska och andra jobbskatteavdrag. Intressant läsning för den som vill fördjupa sig vidare i detta ämne.