Recension:

Informing the news

Thomas E Patterson

av Janerik Larsson

Janerik Larsson Thomas E Patterson Informing the news  Mitchell Stephens Beyond news journalistik medier Neo nr 4 2014

Vilken betydelse har pappersdagstidningen för demokratin?

Vilken betydelse har förvandlingen av mediemarknaderna för demokratin?

Det är två sätt att formulera en fråga som nu ställs i mer än ett land.

Jag var arbetande journalist då det statliga svenska presstödet infördes för att rädda Socialdemokraternas och Centerns partipress. Den räddningsoperationen misslyckades, men presstödet fick en starkt negativ effekt eftersom den i decennier motverkat omvandling och förnyelse i svensk press.

Tanken på ett statligt presstöd är otänkbar i USA, men det betyder inte att det förs en omfattande diskussion om konsekvenserna av den omvandling – från pappret till nätet – som nu pågår.

I maj träffade jag i Bostonförorten Cambridge Harvardprofessorn Thomas E Patterson som är aktuell med boken Informing the news – the need for knowledge-based journalism (Vintage). Patterson är också aktivt engagerad för kvalitetsjournalistik genom http://journalistsresource.org/.

Hans bok är en tänkvärd genomgång av de utmaningar som amerikansk kvalitetsjournalistik står inför. Jag började mitt samtal med honom genom att ställa frågor om bokens sista kapitel, som just handlar om kopplingen kvalitetsjournalistik och demokrati. Janerik Larsson Thomas E Patterson Informing the news  Mitchell Stephens Beyond news journalistik medier Neo nr 4 2014 citat

Jag konstaterade att han ställer frågor men inte ger några operativa svar. Han svarar att utvecklingen sannolikt kommer att fortsätta i den riktning vi nu ser, en snabb övergång från papper till webb.

Men, frågar jag, hur ser du då på de satsningar som nu görs på nätbaserad kvalitetsjournalistik som Ezra Kleins Vox, New York Times Upshot, Nate Silvers FiveThirtyEight?

– Vi får se i presidentvalrörelsen 2016 om de verkligen förnyat eller mera blivit som gammelmedier, fast på nätet. Det är som i vilda västern – alla vill bli rika och berömda. Få kommer att lyckas och jag är tveksam om vad av detta som verkligen stärker det seriösa offentliga samtalet.

Patterson hade nog gärna sett att NPR, radio- och tv-bolaget National Public Radio, på 30-talet gjorts till ett verkligt offentligfinansierat företag, men det var alltför sent. De kommersiella radio- och tv-företagen såg till att förhindra en sådan utveckling och i dag är det en ringa del av NPRs finansiering som kommer från offentliga medel.

Ett motdrag från den kommersiella tv-industrin är C-span (Cable-Satellite Public Affairs Network) med direktsändningar från senaten, representanthuset och från kongressens utskottsförhör. C-span, som började sändas 1979, ägs gemensamt av de största kabelbolagen och finansieras av kabel-tv-avgifter.

Patterson:

– C-span bidrar förvisso till mångfalden mer än det är ett elitmedium för de mest politiskt intresserade.

Hur ser problemet ut då?

– Jag tror det är svårt att få demokratin att fungera om vi inte har en verklighetsbild som delas av de flesta. Hur startar man till exempel en diskussion om klimatförändringar om många förnekar att det finns sådana?

– Det är inte så många amerikaner som bara förlitar sig på en nyhetskälla men det finns så olika verklighetsbilder att det försvårar för den demokratiska processen. Därför behöver vi fler journalister som verkligen har gedigen kunskap. En förändringsfaktor nu är den snabbt ökande betydelsen av ”big data”. Detta kräver verkligt kunniga journalister.

Vi diskuterade också journalisthögskolornas roll.  Patterson konstaterar att det är viktigt att kvaliteten på journalistutbildning höjs. Han pekar på tendensen att kvalitetsmedier nu inte rekryterar från journalisthögskolorna.

En annan amerikansk professor med samma intresse för journalistikens framtid är Mitchell Stephens vars nya bok heter Beyond news – the future of journalism (Columbia Journalism Review Books). Den är förvisso också läsvärd, men jag tycker att hans återkommande slagord – ”wisdom journalism” – är en smula fånigt. Men personligen har jag nog ett något större förtroende för medborgarnas förmåga att ta till sig information än vad professorerna har. Dock är det självklart att hela frågan om hur man stärker kvalitetsjournalistiken är viktig. Men utan att blanda in skattebetalarna.

Artikeln publicerad i Neo #4 – 2014

Lämna en kommentar