Reflektion:

Fler brott klaras upp

av Beatrice Ask

I Sverige har vi haft en tradition av att fokusera på den ekonomiska effekten av stölder och andra tillgreppsbrott. Detta gäller inte minst inbrott. Men det finns goda skäl att förskjuta perspektivet mot den kränkning som brottet innebär för den enskilde. Inbrott i hemmet tar hårt på brottsoffren – som Mattias Svensson beskriver i inledningen till sin artikel om inbrott i senaste numret av Neo är det många människor som  tar mycket illa vid sig. Det är en riktig – och viktig – iakttagelse som bör få ett större genomslag när det gäller den rättsliga hanteringen av inbrott.

Foto: Regeringskansliet

Foto: Regeringskansliet

I Sverige personuppklaras cirka tre–fyra procent av alla anmälda brott årligen. Andelen har legat stabilt under 2000-talet. Att jämföra statistiken med våra grannländer är vanskligt. Lagar, definitioner och sättet att samla in och redovisa statistiken skiljer sig åt. I vilket fall som helst kan vi konstatera att alldeles för få inbrott klaras upp.

Fler poliser är grundläggande för att fler brott ska kunna klaras upp. Här har Alliansens satsning på 20 000 poliser gett resultat. Ungefär 30 000 fler brott klarades upp 2012 jämfört med år 2005, samtidigt som tryggheten i samhället ökar.

Polisens arbete måste dock bli mer effektivt. I sin artikel om inbrotten pekar Mattias Svensson också på ett annat problem: skillnader mellan hur polisen arbetar i olika delar av Sverige. Här är några exempel på vad som görs för att komma tillrätta med problematiken:

• Svensk polis genomgår för närvarande den största förändringen sedan 1960-talet. Från och med den 1 januari 2015 kommer 21 länpolismyndigheter bli en polismyndighet. Kriminaliteten ser inga läns- eller myndighetsgränser, men för polisen har dessa myndighetsgränser inneburit samverkanshinder.

• Polisen har nyligen inlett en nationell satsning mot mängd- och seriebrottslighet. En särskild resurs ska förstärka i områden där den polisiära närvaron är begränsad. Insatserna ska samordnas av en ny nationell operativ ledningsgrupp.

• Rikspolisstyrelsen kommer under våren att redovisa ett regeringsuppdrag till mig. I uppdraget har ingått att initiera en nationell satsning mot de livsstilskriminellas brottslighet och att utvärdera satsningens arbetsmetoder och effekter.

• När det gäller strafflagstiftningen fick jag nyligen utredningen Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) på mitt bord. Utredningen, som vill att integritetskränkningen ska få ett större genomslag på det straffrättsliga området, är för närvarande ute på remiss.

Artikeln publicerad i Neo #2–2014

Lämna en kommentar