Energiewende

Energiomställning. I Tyskland kallas det energiewende. Efter Fukushimakatastrofen har en gammal idé om energipolitiken åter kommit till heders. Vilka utmaningar möter den tyska energiomställningen och vad har den haft för konsekvenser?

av Benjamin Juhlin

Med undantag från år 2013 har Tysklands utsläppsnivå stått stilla på samma nivå, vilket är anmärkningsvärt med tanke på de stora resurser som lagts på att stödja den förnyelsebara industrin. Foto: Armin Kübelbeck  / CC-BY-SA / Wikimedia Commons.

Med undantag från år 2013 har Tysklands utsläppsnivå stått stilla på samma nivå, vilket är anmärkningsvärt med tanke på de stora resurser som lagts på att stödja den förnyelsebara industrin.
Foto: Armin Kübelbeck / CC-BY-SA / Wikimedia Commons.

När Angela Merkel efter en folkstorm bestämde sig för att stänga ner åtta av 17 tyska kärnkraftverk innebar det en återkomst för en energipolitik som hon tidigare hade motarbetat. Idén om Energiewende, energiomställning, hade fötts redan på 80-talet vid forskningsinstitutet Öko-institut i Freiburg och gick ut på att all fossil- och kärnkraftsbaserad energi skulle avskaffas till förmån för förnybara energikällor. Benjamin Juhlin Energiewende kärnkraft förnybart Angela Merkel Neo nr 6 2014

På 90-talet togs steg i den riktningen och man införde ett system som hette Stromeinspeisegesetz vilket påminner om det man brukar kalla feed-in tariff. Dessa system säkerställer att man alltid kan få ett visst minimumpris för en produkt, så att man till viss del kan slippa risken att gå med förlust. Gerhard Schröders regering fattade något senare ett beslut om att alla tyska kärnkraftverk skulle ha stängs ner till år 2022. Med valet av Angela Merkel till förbundskansler år 2005 såg det ut som om den trenden skulle vändas. Merkel sa så sent som 2010 att kärnkraftsreaktorernas livslängd borde förlängas med tio eller femton år.

Men när Fukushimakatastrofen skedde förändrades allting. Den nya politiken fick namnet Energiewende, även om idén som vi sett är mycket äldre och trots att den i begränsad skala redan utövats. Utöver nedläggning av kärnkraftverk präglas den av ännu mer subventioner till förnyelsebar teknologi.

Det finns dock en del rena tekniska svårigheter med den förnyelsebara energin som inte har lösts än. Forskaren Christian Growitsch har tillsammans med några kolleger försökt uppskatta avbrottskostnaderna som ett energisystem baserat på förnyelsebar energi har. Den mesta av den förnyelsebara energin kommer att fångas in i norra Tyskland, men det är i södra Tyskland den behövs och eftersom det ej är helt felfritt att transportera el kan det leda till elavbrott. Det är också dyrt.

Den förnyelsebara energin är dessutom beroende av vissa naturliga förutsättningar. Det krävs att solen skiner och att vinden blåser för att den ska fungera som bäst. Att dessa förutsättningar inte råder ständigt och dessutom är svåra att förutspå och räkna utifrån, orsakar problem. Förnyelsebar energi kan precis som andra energiformer lida av knapphet. Även om solen och vinden inte lär ta slut kan tillgången på energislagen vara begränsad i olika stunder.

Ett annat problem  som rör knapphet har Alex Bradshaw skrivit om. Det är ett problem som påminner om den knapphet som andra energiformer plågas av. Han hävdar att de material som krävs för att samla in förnyelsebar energi redan nu är högst begränsade i sin tillgång, och att detta kommer att bli ett ännu större problem i framtiden. När detta sker kan man förvänta sig att priset stiger, även om det verkar osannolikt att materialen helt skulle ta slut.

Konsekvenserna av energiomställningen har hittills inte varit någon skolskenshistoria. Med undantag från år 2013 har Tysklands utsläppsnivå stått stilla på samma nivå, vilket är anmärkningsvärt med tanke på de stora resurser som lagts på att stödja den förnyelsebara industrin. Den höga elkostnaden har också blivit en plåga för många hushåll. Priset är nu ett av de högsta i Europa.

Tysklands vice förbundskansler  Sigmar Gabriel erkände under en presskonferens 2014 att de hade underskattat komplexiteten bakom Energiewende. Det var ingen underdrift.

Publiceringsdatum: 2015-01-28
Artikeln publicerad i Neo #6 – 2014

Lämna en kommentar