Elitutbildning för lärare
Lärarutbildningarna lockar allt färre och yrket tappar i status. Eva Nisser vill starta privat lärarutbildning för de allra bästa.
av Mattias Svensson
Hon är ingen skolmänniska, har ingen pedagogisk utbildning och har inte undervisat. Ändå har civilekonomen Eva Nisser i snart 20 år drivits av tanken att starta en ny och bättre lärarutbildning med höga krav på ämneskunskaper och som med undervisning i ledarskap, konflikthantering och retorik öppnar även för andra karriärer. I våras fick hon ett anslag från Svenskt Näringsliv för att se om det går att gå från idé till verklighet.
Hur kommer man på idén att starta en ny lärarhögskola?
– Intresset väcktes med diskussionen om friskolor i början på 1990-talet. Jag var aktiv förälder i kommunala förskolor och skolor i Nacka, med management och finansiering i en Montessoriskola och Nils [Lundgren, make] engagerad i Friskolornas riksförbund. Det hände mycket spännande, även i kommunala skolor.
– Men resultaten i elevprestationer har ju uteblivit. Jag funderade mycket på varför och hittade internationell forskning av exempelvis Alison Wolf i Storbritannien om hur avgörande betydelse läraren har, samtidigt som lärarutbildningen varit dålig.
Men det var några år sedan?
Så vad är i korthet din kritik mot nuvarande lärarutbildningar?– Man kan säga att det på 1960-talet fanns en konflikt mellan ämneskunskaperna och pedagogiken. Pedagogiken vann. Det har gjort att läraryrket skilts alltmer från andra utbildningar och yrkeskårer. Jag tror att det är dåligt både för lärandet och vilka som lockas att bli lärare.Vad vill du göra i stället?– För det första vill jag att blivande lärare får gedigna ämneskunskaper vid de vanliga universiteten. Sedan ska de få en utbildning i exempelvis management, konflikthantering och professionell retorikutbildning vid exempelvis Dramatiska institutet för att få scenkarisma.– Och praktik genom hela utbildningen så att de ständigt kan pröva teorierna mot verkligheten. Vid olika skolor, särskolor, skolor i utsatta områden och så vidare.I en debattartikel 2003 (SvD 4/9) skriver Eva Nisser att en ny lärar- och ledarutbildning kan ”vända den tendens till feminisering av lärar-yrket som nu är så påtaglig att den kan antas vara en betydande nackdel för barns och ungdomars sociala utveckling.”Vad menar du?
– Jag menar helt enkelt att det är viktigt att barn möter både manliga och kvinnliga förebilder när de växer upp. Och lärare i dag är ju mer av ett kvinnoyrke. Men det viktiga för mig är att höja läraryrkets status genom en bra lärarutbildning.
Men ledarskap, akademiska ämneskunskaper och hög bildning, behövs det verkligen för att lära 7-åringar ABC?
– Oh, ja! Och helst även i förskolan. Inte för att vi ska sätta så små barn i skolbänken, men det är i de här åldrarna barnens nyfikenhet är som allra störst. De har ett sug efter kunskaper, inte minst om fysik och hur allt funkar. En lärare som har den sortens ämneskunskaper blir en fantastisk resurs.
– Men i stället sparar vi sådana ”svåra” ämnen till när barnen är i puberteten och nyfikenheten är riktad åt helt andra håll. Och intresset för skolan tyvärr ofta släckts, med dåliga sociala konsekvenser både för eleverna och samhället.
Fast om du utbildar folk så gediget kommer de kanske att söka sig till mer lukrativa karriärvägar än läraryrket.
– Jag tror det är bra om man kan gå in och ut ur läraryrket. Om du visste vad många jag träffat bland välutbildade ingenjörer och ekonomer som säger: ”Jag har alltid drömt om att jag ska undervisa några år.” Kan vi skapa ingångar för dem vore det fantastiskt för eleverna och för läraryrkets status.
– Sedan finns alla de studenter som gärna vill bli lärare men de tvekar inför lärarhögskolan och att låsas i en karriärväg vid 19 års ålder. För dagens unga är guldklockan efter lång och trogen tjänst en löjlig tanke.
Har du själv känt den där lockelsen att undervisa, är det vad som driver dig?
– Nej, faktiskt inte. Jag är snarare uppfylld av att kunna skapa vägar in i skolvärlden för sådana människor. Jag är entreprenören.
