Neo listar:
De 50 böckerna som formade Sverige
av Johan Wennström
Böcker förändrar världen, och vissa gör det mer än andra. Ett antal böcker har också satt sin distinkta prägel på det land vi lever i. De har kommit att säga något om Sverige därför att de har blivit lästa och diskuterade, och handlat om allt från barnpsykologi och äktenskap till mängdlära och jordbruk. I det följande har vi försökt att kartlägga vilka dessa böcker är, från tiden långt innan Sverige fanns och fram till våra egna dagar i början på 2000-talet.
Inspiration till detta har vi hämtat från Library of Congress utställning Books That Shaped America, där man har samlat böcker som sedan 1700-talet påverkat det amerikanska samhället.
Ambitionen har inte varit att lista Sveriges ”bästa böcker” – även om flera också råkar vara det – utan snarare att uppmärksamma böckerna och författarskapen som bidragit till att forma samhället genom tiderna och fram till i dag.
Kulturens och böckernas betydelse för människor är annars en fråga som ofta hamnar i skymundan. Man kan fråga sig vad det betyder för individers relation till boken och läsandet. Sverige är ett av de länder i Europa där läsförståelsen försämras. Över 17 procent av de svenska 15-åringarna kan i dag bara ta till sig de enklaste texterna, enligt Pisa-undersökningarna, och många fler än så föredrar alltid att göra något annat än att läsa en bok. Det är en god anledning att påminna om böckernas betydelse för att vi är som vi är.
Här är därför Neos lista över de 50 böckerna som formade Sverige.
Troligtvis Eskil Magnusson
Äldre västgötalagen (1200-tal)
Byggde landet. Den svenska vördnaden inför lagen fanns långt innan Sverige var en självständig och enad stat.
Martin Luther
Martin Luthers lilla katekes i översättning av Olaus Petri (1529)
Ett grundläggande dokument för den svenska kristendomen och i förlängningen även för den svenska moral-synen, för att inte tala om läskunnigheten.
Gustav Vasas bibel (1541)
Denna första fullständiga översättning till svenska av Nya och Gamla Testamentet bildade också fundamentet till ett nytt gemensamt språk, svenskan.
Bondepraktikan (1662)
Handboken för Sveriges bönder och en väsentlig del av det kulturella arvet. En av böckerna som svenska emigranter gärna packade ned i Amerikakofferten.
Olof Rudbeck
Atlantica (1677-1702)
Stormaktstidens uppfattning om Sveriges förflutna, där världen började med ett svenskt Atlantis. Ett tidigt frö till det svenska självförhärligandet.
1695 års psalmbok
Grunden till den svenska psalmskatten.
1734 års lag
Vår första juridiskt moderna lag, som ännu är gällande.
Carl von Linné
Carl von Linnés Skånska resa (1749)
Carl von Linnés resor definierade Sverige och grundlade de svenska landskapsidentiteterna.
Carl Mikael Bellman
Fredmans epistlar (1790)
Sveriges flitigast citerade skald, vars skrivande spänner från naturlyrik till burleska skildringar av kärlek och vin.
Erik Johan Stagnelius
Liljor i Saron (1821)
Generationer av svenskar har fantiserat runt Stagnelius mystiska och romantiska samlingsverk Liljor i Saron, vars titel anspelar på Bibelns Höga visan.
Esias Tegnér
Frithiofs saga (1825)
Detta vikingaepos om den vackre och tappre bondsonen Frithiof och den sköna och renhjärtade kungadottern Ingeborg var en gång Sveriges skolklassiker framför alla andra.
Carl Jonas Love Almqvist
Det går an (1839)
Ett angrepp på det som inte gick an, nämligen kvinnors ojämställdhet och patriarkala äktenskap. Med ångbåtsromansen på Yngve Frey mellan glasmästardottern Sara Videbeck och hennes Albert skildrade Almqvist ett typiskt svenskt synsätt på äkta kärlek som grundad i självständighet och individualism. Romanen pekade även fram emot mer moderna idéer om en ny, gränsöverskridande mansroll och befrielse från könsbundna sociala normer.
Fredrika Bremer
Hertha (1856)
En av den svenska kvinnorörelsens verkliga urkunder. Fredrika Bremers idéroman ledde till att ogifta kvinnor i Sverige myndigförklarades 1858.
Viktor Rydberg
Bibelns lära om Kristus (1862)
Viktor Rydberg förespråkade religionsfrihet och skisserade här en värdemässig grund till den moderna svenska kristendomen. Boken väckte stor debatt vid publiceringen.
Läsebok för folkskolan (1868)
Gröngölingsbok över svensk identitet och allt som svenska barn behövde veta. Naturskildringarna anses ha bidragit starkt till den svenska natur- och hembygdskänslan.
Carl Snoilsky
Svenska bilder (1880)
Historiska porträtt av svenska regenter och glimtar ur folkliv från gångna tider, i dikter som blev obligatorisk läsning för generationer skolbarn.
August Strindberg
Röda rummet (1879)
Nationalskaldens mest centrala verk, som språkligt och idémässigt utgjorde det moderna genombrottet i svensk litteratur.
Verner von Heidenstam
Dikter (1895)
Gav poetiska uttryck åt det svenska hemmet och landsbygden, och åt patriotismen som grund för gemenskap i sin samtids uppbrottsstämning.
Gustaf Fröding
Stänk och flikar (1898)
En av de mest lästa samlingarna av en av de mest lästa svenska poeterna, vars dikter många har kunnat helt eller delvis utantill.
Sven Hedin
En färd genom Asien (1898)
Rapporterna från expeditioner i Centralasien var det stora svenska äventyret och gjorde Hedin till en av nittonhundratalets mest berömda svenskar.
Ellen Key
Barnets århundrade (1900)
Den stora programskriften för den individorienterade barnuppfostran och pedagogiken. Väckte den för seklet så utmärkande idén att barnen har ett eget inneboende värde och rätten till autonomi.
Elsa Beskow
Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901)
Fortfarande fascineras mängder av småttingar i mammas (eller pappas) knä av detta spännande äventyr i en förmänskligad natur återgiven i bilder med oemotståndlig charm.
Rudolf Kjellén
Stormakterna. Konturer kring samtidens storpolitik (1905)
Rudolf Kjelléns Stormakterna representerar kategorin vetenskapliga verk med stort indirekt inflytande. Det geopolitiska perspektiv på statsvetenskapen som Kjellén (själv riksdagsledamot för högern, ledamot av hemliga utskottet och skytteansk professor i Uppsala) utvecklade fick avgörande betydelse för forskare och samhällsdebatt långt utanför hans egna ideologiska kretsar.
Hjalmar Söderberg
Den allvarsamma leken (1912)
Stämningsfull Stockholmsskildring om slitningen mellan plikt och erotisk frigjordhet i det oscarianska Sverige, och en framstående svensk kärleksroman.
Selma Lagerlöf
Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906-7)
Nationsbyggande barnlitteratur skriven under emigrationens och den svensk-norska unionskrisens år. Med berättelsen om pysslingen Nils Holgersson som på ryggen av en gås får resa genom landet, skapade Selma Lagerlöf en känsla för svensk inrikesgeografi bland de breda folklagren och stärkte Sverige-identiteten både här hemma och utomlands. Idén var just att skriva en ”folkbok” som väckte optimism inför våra nationella tillgångar och utvecklingsmöjligheter. Sverige framstår med Lagerlöfs egna ord som ett ”äventyrsland” med ”stämningens trollkraft”, med framväxande industrialism och järnvägar, förebådande välfärdssamhällets nationella vision.
Anna Maria Roos
Sörgården (1912)
Läsebok för första klass i den svenska folkskolan, med tryckta färgillustrationer av en svensk landsbygdsidyll.
Carl Grimberg
Svenska folkets underbara öden (1913)
Carl Grimbergs medryckande verk om Sveriges historia genom tiderna var länge den mest kända och tongivande boken som definierade svenskheten.
Nordisk familjebok (Uggleupplagan, 1904-26)
Det klassiska svenska uppslagsverket som sedan fortsatte att ges ut långt in på 1950-talet. Föregångaren till Nationalencyklopedin.
Alva och Gunnar Myrdal
Kris i befolkningsfrågan (1934)
En hörnsten i Socialdemokraternas efterkrigsprogram och utvecklingen av folkhemmet med bland annat barnbidrag, statliga vårdinstitutioner, fria skolfrukostar, ökat bostadsbyggande och olika typer av pedagogiska insatser. Makarna Myrdals debattskrift var ett direkt svar på de konservativa kretsarnas oro för en fortsatt låg nativitet, där aktivt inriktade socialreformer förutsattes kunna förebygga både denna och andra familjepolitiska utmaningar. Gunnar och Alva Myrdal tillhörde de mest betydande svenska intellektuella, under 30- och 40-talen, och en lång tid därefter.
Harry Martinson
Nässlorna blomma (1935)
Harry Martinsons huvudverk, som skildrar författarens egen barndom i övergivenhet och fattigdom, i brytpunkten mellan ladugården och folkhemmet.
Moa Martinsson
Mor gifter sig (1936)
Första delen i Moa Martinsons självbiografiska romansvit om Mia, som även innefattar Kyrkbröllop och Kungens rosor. Fattigsverige skildrat ur perspektivet hos den enda kvinnan bland 1930-talets proletärförfattare.
Gösta Knutsson
Pelle Svanslös på äventyr (1939)
Sveriges mest kända katt, som har älskats av många svenskar. Folkbildaren Knutsson förmedlade humanistiska värden med en stil och ett uttryck som genast anammades av Sveriges barn.
Frans G. Bengtsson
Röde Orm (1941-45)
En svensk Odysséen om vikingatiden och hjälten Orm Tostesson, byggd på personer ur vår fornhistoria. Många våldskomiska scener och formuleringar har levt kvar.
Åke Holmberg
Ture Sventon, privatdetektiv (1948)
En klassisk svensk barnbok som alla har läst och som har gjort stort avtryck i populärkulturen. Gjordes 1989 till en av Sveriges Televisions mest sedda julkalendrar.
Vilhelm Moberg
Utvandrarna (1949)
Den stora berättelsen om svenskarna som lämnade fattigdomen i 1800-talets Sverige för hoppet om ett bättre liv i Amerika.
Ingemar Hedenius
Tro och vetande (1949)
Ett för sin tid kontroversiellt ifrågasättande av sanningshalten i de kristna lärorna. Formulerar en sekulär livsåskådning för ett Sverige där medborgarna fortfarande stod till svars inför biskoparna.
Pär Lagerkvist
Barabbas (1950)
Formulerade svenskarnas kristna nostalgi och fantomsmärtorna efter gudstron i romanen om rövaren som friades från korsfästningen.
Astrid Lindgren
Pippi Långstrump (1945)
Det första mötet med Astrid Lindgrens mest kända barnboksfigur. Den olydiga flickan med häst och guldpengar som struntar i alla konventioner.
Herbert Tingsten
Mitt liv (1961-64)
Den tongivande statsvetaren och Dagens Nyheter-redaktören Herbert Tingstens memoarer blev en stor publikframgång.
Dag Hammarskjöld
Vägmärken (1963)
Som generalsekreterare var Dag Hammarskjöld en av de mest bemärkta svenskarna. Hans mystiska död i en flygolycka 1961 var ett nationellt trauma. Vägmärken samlar dikter och livsinsikter från Hammarskjöld.
Maj Sjöwall & Per Wahlöö
Roman om ett brott (1965-75)
Tio deckare som skrevs över ett decennium när nästan allt ändrades i det svenska samhället. Historierna om mordutredaren Martin Beck var från början polisromaner i stil med Georges Simenon men blev med tiden alltmer ideologiskt orienterade.
Vänsterradikala Sjöwall/Wahlöö var kritiska till välfärdsstatens sociala och politiska utveckling, där de såg underklass och proletariat drivas till brottslighet mot en fond av 60- och 70-tals-brutalistisk arkitektur. Roman om ett brott syftade enligt Maj Sjöwall på ”Socialdemokraternas svek mot arbetarklassen”. Hela romansviten förebådade den politiskt medvetna svenska kriminalromanen.
Göran Palm
Indoktrineringen i Sverige (1968)
Viktig källskrift för den svenska vänstervågens världsbild. Beskrev bland annat familjen som en fientlig samhällsinstitution som måste sprängas.
Hej matematik! (1970-tal)
Introducerade mängdläran i svensk matematikundervisning och kan därmed anses ha orsakat de försämrade mattekunskaperna bland unga svenskar.
Lars Gustafsson
Sprickorna i muren (1971-78)
Med denna romansvit, som innefattar Herr Gustafsson själv, Yllet, Familjefesten, Sigismund och En biodlares död, där författaren går på kulturantropologisk upptäcktsfärd i och rannsakar det samtida folkhemmet, vann Lars Gustafsson en stor och bred läsekrets.
Gun-Britt Sundström
Maken (1976)
Under 1970-talet såg de svenska bekännelseromanerna ljuset för första gången men få var, trots stora upplagor, så väl berättade att de överlevde. Då, som nu, var temat ofta sex och samliv i relation till nya livsideal. Gun-Britt Sundström fick en stor och bred publik med Maken, där den kvinnliga huvudpersonens erotiska lust i tider av sexuell och könsrollsmässig frigörelse obegripligt nog inte alltid infinner sig när den så sig bör. Maken är en av de svenska bekännelseromaner som fortfarande läses.
Kerstin Thorvall
Det mest förbjudna (1976)
Thorvalls frispråkiga skildring av sin egen konfliktfyllda sexualitet och sina psykiska besvär gjorde henne till en av Sveriges mest lästa och utskällda moderna författare.
Ulf Lundell
Jack (1976)
Ulf Lundell fick omedelbart stort genomslag med Jack, en fart- och festfylld skildring av sinnliga utsvävningar, i bästa Bellmantradition dock mot en dyster och oroväckande mållös bakgrund, i popgenerationens tidstypiska idiom.
Bengt af Klintberg
Råttan i pizzan (1986)
Moderna svenska folksägner. Uttrycket ”en klintbergare” har blivit klassiskt.
Per Ahlmark
Vänstern och tyranniet (1994)
En skoningslös uppgörelse med ”det galna kvartsseklet” och svenska journalisters och politikers beundran för kommunistiska stater.
Jens Lapidus
Snabba cash (2006)
En trogen skildring av tidsandan på det tidiga 2000-talet och storstadens urbana våldskultur.
Juryn:
Foto: Christopher Hunt
Göran Hägg
Docent i litteraturvetenskap och författare till bland annat böckerna Gud i Sverige (2010), Välfärdsåren: svensk historia 1945–1986 (2005) och 1001 böcker du måste läsa innan du dör (2008).
Foto: Christopher Hunt
Peter Luthersson
Docent i litteraturvetenskap, har bland annat publicerat Svensk litterär modernism – en stridsstudie (2002). Han var tidigare vd på bokförlaget Atlantis och kulturchef på Svenska Dagbladet. I dag knuten till Ax:son Johnson-stiftelsen.
Foto: Christopher Hunt
Svante Nordin
Professor i idé- och lärdomshistoria i Lund och författare till bland annat Filosoferna. Det västerländska tänkandet sedan år 1900 (2011) och Nittonhundratalet. En biografi. Makter, människor och idéer under ett århundrade (2005).
Johan Wennström
Skribent som har arbetat på Neo och Svenska Dagbladets ledarsida. Författare till boken Dygdens glädje (2012). Han har studerat litteraturvetenskap i Uppsala men konstaterar att middagen på KB är det bästa litteraturseminarium som han har varit på någonsin.
Foto: Christopher Hunt
Så gick det till:
av Johan Wennström
Vi möts över en middag på Konstnärsbaren, klockan halv sju en kväll i slutet av augusti. En jurymedlem, estetikprofessorn Sara Danius, har oväntat fått
förhinder, men uppställningen med Svante Nordin, Peter Luthersson och Göran Hägg är stark nog.
Svante Nordin har skrivit historien om 1900-talets tänkande i Filosoferna, vilken belönades med Axess stora fackbokspris förra året,och tidigare även levnadsteckningar över Fredrik Böök och Ingemar Hedenius; Göran Hägg är författare till flera rosade böcker om svensk litteratur och historia i Tom Wolfe-anda. Peter Luthersson har bland annat som kulturchef på Svenska Dagbladet länge varit en tongivande person i svenskt kulturliv, och var på bokförlaget Atlantis förläggare till bland andra Peter Englund och Lars Gustafsson.
Före middagen har juryns medlemmar skrivit sina egna förslag till listor på Sveriges viktigaste böcker. När vi nu ses för att diskutera oss fram till en gemensam förteckning är alla måna om att få med just sina älsklingar bland de femtio böckerna. Det gör att diskussionen stundom får karaktären av en förhandling.
Peter Luthersson vill få in statsvetaren Rudolf Kjellén på listan efter att ha fått vika sig för kraven att Moa Martinson ska vara med, och Göran Hägg får lägga Sigfrid Siwertz pojkboksäventyr Mälarpirater till kategorin bubblare som inte kom med, efter att precis ha pläderat för Hej matematik!, 70-talets nya mattebok som introducerade mängdläran för svenska skolelever.
– Det är en bok som ödelade en hel ungdomsgeneration, säger han och vill absolut ha med boken på listan.
Det får han.
Slutstriden står om de allra närmaste decennierna, som litteraturvetaren Harold Bloom passande har kallat ”den kaotiska åldern”, från vilken valen till en litterär kanon oundvikligen präglas av större godtycke.
När det gäller det sena 1900-talet och tidiga 2000-talet ökar köpslåendet, även om Svante Nordin, som redan har fått igenom Äldre Västgötalagen och Sverigemyten Atlantica, lutar sig tillbaka något. Slutligen granskar vi mina anteckningar och adderar ett par sista namn till den färdiga listan.
Där står nu också Sven Hedin och Elsa Beskow.
Vilka böcker hade du velat ha med?
Göran Hägg:
Sigfrid Siwertz Mälarpirater (1911)
Hjalmar Bergman Markurells i Wadköping (1919)
Stieg Larsson Män som hatar kvinnor(2005)
Peter Luthersson:
Erik Gustaf Geijer Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper(1844)
Tomas Tranströmer 17 dikter(1954)
Klas Östergren Gentlemen (1980)
Svante Nordin:
Biskop Thomas Frihetsvisa (1449)
Wallinska psalmboken (1819)
Erik Gustaf Geijer Svenska folkets historia (1832)
[…] 2. http://magasinetneo.se/artiklar/de-50-bockerna-som-formade-sverige/ […]