Intervju: Andreas Bergh
Blir vi sjuka av inkomstskillnader?
Inkomstskillnader är ett omdiskuterat ämne. Ibland påstås de orsaka till och med sjukdomar. Stämmer det?
Blir vi sjuka av inkomstskillnader?
– Resultaten från forskningen spretar. En del tyder på att vi subjektivt mår lite sämre i mer ojämlika länder, men det är mer tveksamt om vi blir fysiskt sjuka. Dessutom är det svårt att veta vad som faktiskt är en orsakseffekt av inkomstskillnader.
Hur god är kunskapen egentligen om detta ämne? Vet forskarna mindre än vad allmänheten tror?
– När det gäller frågan om hur inkomstskillnader påverkar människor är kunskapsläget nog sämre än vad många, exempelvis de som har läst boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett, tror.
– Även de studier som hittar hälsoeffekter har svårt att identifiera vilka mekanismer som förklarar sambandet. Det är också svårt att förklara varför olika studiers resultat skiljer sig så mycket från varandra.
Är avundsjuka, eller det ni kallar jämförelseeffekten, viktigt för vårt välbefinnande?
– Den spelar viss roll. En amerikansk studie har exempelvis funnit att människor mår sämre då grannarnas inkomst ökar. Men när det gäller dödlighet finns det också studier som visar att det är hälsobefrämjande att bo bland rika.
Brukar något missas i forskningen när man undersöker sambandet mellan hälsa och inkomstskillnader?
– Ja. Hundratals tidiga studier undersökte sambandet utan att ha detaljerade data över människors egna inkomster. Dessa studier kan inte särskilja effekten av fattigdom från effekten av ojämlikhet i samhället.
– Numera finns betydligt bättre data och metoder, men det är just i de nya studierna som resultaten varierar kraftigt beroende på land, hälsomått, tidsperiod och andra faktorer.
Finns det några vanliga missuppfattningar i den allmänna debatten om denna fråga?
– En vanlig missuppfattning är att världens rika demokratier är så rika att högre inkomst inte längre gör någon nytta för människors hälsa och välbefinnande. Men även i rika länder innebär högre lön att individen kan unna sig att arbeta mindre, och samhället kan lägga mer resurser på utbildning, vård och omsorg – alla saker som främjar människors hälsa.