Allt annat än ytligt

Superhyaluronsyra, pro vitamin B5 formula och BB. Skönhet på tub omsätter miljardbelopp och lockar varje år med nya innovationer. Men allt är inte humbug och ytliga drömmar. Det där vitamininstitutet i Schweiz som omtalades i schamporeklamen finns på riktigt. I Lausanne.

av Therese Bohman

”Vilket är kroppens största organ?” är en klassisk frågesportsfråga, som gjord för att föra tankarna mot inre organ, eller snuskiga skämt. Rätt svar är huden, eftersom huden verkligen är ett organ, med en sammanlagd yta som kan utgöra upp till två kvadratmeter. Den tar alla smällar åt människokroppen, reglerar kroppstemperatur och vätskebalans. Men i reklamerna för hudvårdsprodukter förekommer många överdrifter, en del direkta lögner, och ibland bara att man inte berättar hela sanningen.

Trenderna i skönhetsindustrin avlöser ständigt varandra. I marknadsföringen används ofta ett språkbruk som låter mer avancerat än det egentligen är, som åberopar kliniska tester – ofta utförda på en liten grupp personer, under kort tid – eller andra typer av vetenskaplighet. Minns till exempel det mystiska ”Vitamininstitutet i Schweiz” från en schamporeklam, där fotomodellsnygga kvinnliga forskare gick omkring i vita rockar och forskade om ”pro vitamin b5-formula”. 

B5 är ett vattenlösligt vitamin som började användas i hårvårdsprodukter efter att en studie vid amerikanska National Institute of Health visat att möss med brist på b5 började tappa pälsen. Hos människor förekommer inte b5-brist annat än i svältsituationer, och ingen effekt av det på människors hårväxt har kunnat påvisas.  Men vitamininstitutet i Schweiz existerar faktiskt. Det ligger i Lausanne, grundades 1931 och analyserar vitamininnehåll i mat, läkemedel och kosmetika.

Trots att skönhetsindustrin är en gigantisk bransch är dess omsättning inte ett tecken på att vi lever i en extra ytlig tid – genom hela mänsklighetens historia har vi försökt att göra oss vackrare. Man skulle kunna säga att det är naturligt att vara onaturlig – det är vad den amerikanske psykologiprofessorn Geoffrey Miller menar (till exempel i essän Arts of Seduction i Evolution, Literature & Film. A Reader från 2010).

Driften att göra sig vacker bottnar i Charles Darwins teorier om det sexuella urvalet, där skönhet och hälsa är synonymt med goda gener och reproduktionsförmåga. Ett exempel var när hudkräm för några år sedan hajpades för sin förmåga att eliminera rynkor under ögonen. Det rörde sig givetvis (och tyvärr) inte om en kräm som vände hudens åldrandeprocess, utan en så kallad filler. Fillers lägger sig likt spackel i rynkor och fyller ut dem, vilket gör hudens yta slät – tills man tvättar av sig sminket. Samma typ av krämer används även för att jämna ut förstorade porer, som så kallade primers som appliceras under underlagskräm för att göra hela hudytan slätare. De innehåller polymer och silikon, och är effektiva, men har ingen verkan på djupet på huden. 

Över huvud taget har syror sedan några år blivit ett allt vanligare inslag i hudvårdsprodukter. Syra i ansiktet må låta mer som ett mordvapen än något som kan göra en vackrare, men Marie Lodén, doktor i medicinsk vetenskap, har förklarat i Ren, mjuk och vacker. Kemi och funktion hos kosmetika (Apotekarsocieteten, 2002) att de alfa-hydroxisyror (AHA) som används för hudvård har ett naturligt ursprung. Det rör sig oftast om vinsyra, mjölksyra, citronsyra och glykolsyra. Den senare, glykolsyran, används främst till så kallade kemiska peelings som utförs på salong, medan övriga ingår i produkter för hemmabruk som exfolierar – det vill säga avlägsnar ytliga hudceller. Hy som känns grå, ojämn och torr, har pormaskar och orenheter, kan exfolieras med syror (som löser upp det översta lagret hudceller) för att kännas och se jämnare och friskare ut.

I dag går utvecklingen på kosmetikamarknaden snabbt. Varje år tycks det komma en nyhet som ska förändra kvinnors skönhetsrutiner i grunden. Geoffrey Jones påpekar i sin Beauty Imagined. A History of the Global Beauty Industry (2010) att globalisering inom skönhetsindustrin faktiskt innebär just globalisering och inte bara amerikanisering. De syns på utbudet av skönhetsprodukter: 2012 års stora hajp BB cream utvecklades ursprungligen för den asiatiska marknaden. Där är sedan länge även produkter för blekning av hyn en storsäljare, som nu har börjat leta sig västerut. 

BB cream, underlagskrämen som slagit igenom på riktigt även i Sverige på senaste tiden, har funnits längre på den asiatiska marknaden. BB i namnet betydde ursprungligen blemish balm, men betyder nu beauty balm, och marknadsfördes i Asien som mirakelprodukt med närmast medicinska egenskaper som att förminska synliga porer, reducera torrhet, rödhet, minska hudens talgproduktion, absorbera olja från fet hy, skydda mot sol och fungera som utjämnande underlagskräm i största allmänhet. Verksamma ingredienser har bland annat uppgivits vara super-hyaluronsyra (vad prefixet ”super” står för i produktbeskrivningar är höljt i dunkel – hyaluronsyra hjälper huden att binda fukt).

Näst på tur från den asiatiska marknaden står nu CC Cream – color control cream, som tycks vara precis som BB cream, men med högre täckförmåga. Chanel lanserade under hösten CC cream (”color correction”, enligt dem) i Kina, och fler märken lär följa efter. BB- och CC-krämerna är båda typiska exempel på hur en skönhetsprodukt som egentligen inte innehåller några nyheter alls marknadsförs som något revolutionerande. En lockande paketering räcker. De flesta hudkrämer innehåller till större delen – ofta mer än 90 procent – vatten och fett, som ”bär” de aktiva ingredienserna. En torr hy kommer att upplevas som slätare och behagligare enbart genom den återfuktning som vatten och fett ger, eftersom det gör hyn mjukare och slätar ut små torrhetsrynkor. Men det är de aktiva ingredienserna – till exempel syror, växtextrakt och kollagen – som forskningen fokuserar på, och som används i marknadsföringen. Och givetvis dem man får betala för som konsument.

Åldrandet innebär att hudens funktioner (liksom övriga kroppens) blir sämre och långsammare. Cellförnyelsen tar längre tid med åren. Huden blir mindre elastisk, eftersom produktionen av kollagen (ett protein som ingår i bindväv och hjälper till att binda fukt) minskar. Många hudprodukter säger sig verka på dessa två sätt: genom att stimulera cellförnyelse och produktion av kollagen.

”Hyn är duken du målar på” minns jag att det stod i någon av tjejtidningarna jag läste som tonåring, vilket gjorde mig ledsen eftersom jag tänkte att min lynniga hy aldrig skulle kunna vara grunden till ett stort konstverk. Men även konstnärer ägnar sig åt grundering och preparering av dukarna innan själva konstskapandet tar sin början. Kosmetika och skönhetsvård har som syfte att göra oss rena, få oss att dofta gott, behandla problem med hud och hår, och att göra oss vackrare. Här ingår grundläggande hygienprodukter som tvål och deodorant, samt mer avancerade produkter för att skydda mot sol, förhindra ålderstecken och besvär med hyn, och smink, för att förbättra det naturen givit oss. Så långt det nu går.

Enligt en undersökning i den amerikanska läkartidskriften Archives of Dermatology från 2009 är det bara att glömma att skönhet och ungdom skulle kunna gå att köpa på tub. 60 procent av hudens åldrande beror på genetiska faktorer, de resterande 40 procenten går att påverka genom yttre faktorer. Men krämer är verkningslösa om man samtidigt utsätter sig för uv-strålar och nikotin: vill man undvika rynkor ska man undvika solen och inte röka. Det är fakta som man egentligen kan räkna ut på egen hand (att dricka mycket vatten och ha en hälsosam livsstil hjälper mycket riktigt också till), men lite tråkigt är det ändå för den som trivs bra i damernas paradis vid sminkdiskarna på NK.