Sluttande plan

av Paulina Neuding

En lag om könskvotering av aktiebolagsstyrelser är på väg, enligt justitieminister Morgan Johansson. De börsnoterade aktiebolag vars styrelser inte består till 40 procent av kvinnor kommer att råka ut för sanktioner, men exakt vilka sanktioner det blir tycks det råda viss oklarhet kring. I en intervju i Dagens Eko i maj svarade Morgan Johansson att man ”kan hota med att upplösa bolaget”, om företag envisas med att ha för få kvinnor i styrelsen. Johansson fick ta tillbaka idén efter några timmar, men att tanken kom upp är illavarslande nog. Vad säger det att justitieministern provpratar om att tvångsupplösa företag – att man ska stänga ner verksamheten, stoppa produktionen, avskeda anställda, släcka lyset, sälja lokalerna – om ägarna inte går med på kvotering?

Staten kan förstås inte utan vidare stänga ner privata bolag. Äganderätten skyddas i den svenska grundlagen, och det finns internationella bestämmelser om mänskliga rättigheter som ska fungera som en sista spärr när sådana saknas hos nationella politiker. Tvångsupplösning av företag med fel könssammansättning i styrelsen skulle ha svårt att klara en prövning i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg.

Kände justitieministern inte till grundlagsskyddet för privat egendom när han intervjuades i Ekot?

Frågan är också var gränsen går för själva kvoteringen. Om föresatsen är att företagsstyrelser ska spegla samhället i stort finns det inga skäl att låta det stanna vid könskvotering. Varför kvinnor men inte invandrare? Varför cis-män med utländsk bakgrund men inte hbt-personer? Det låter osannolikt långt-gående med kvotering efter etnisk tillhörighet, ålder eller sexuell läggning, men så var tvångsupplösning nyss uppe på bordet som en möjlig sanktion.

Nu är det i alla fall skarpt läge, efter många års hot om lagstiftning. Inom ett år ska den nya lagen presenteras.