Nyligen avhandlat:

Så gynnas och missgynnas syskon

Kieron Barclay har disputerat vid institutionen för sociologi på Stockholms Universitet med avhandlingen The Long-term Impact of Birth Order on Health and Educational Attainment.

av Benjamin Juhlin

Vad är din viktigaste slutsats?

– Att när man jämför syskon inom en familj med varandra så spelar födelseordning roll. Yngre syskons hälsa och deras utbildningsmässiga prestationer är sämre. Detta är inte orsakat av fysiska skillnader, utan av den relativa tillgången till resurser och intellektuell stimulans i början av livet.

Hittade du någonting som överraskade dig?

– Det är viktigt att skilja mellan den ’kausala’ effekten födelseordningen har, och hur mönstret ser ut i verkligheten. Den ’kausala’ effekten visar att det är värre att vara född senare, men detta är en abstrakt föreställning som grundar sig i en fullt justerad statistisk modell. Mönstret i verkligheten visar snarare att tack vare sociala framsteg över tid så har de som fötts senare haft det bättre, -eftersom de gynnats av utbildningsmässig expansion såväl som de allmänna hälsoförbättringar som skett. Det är något av en paradox.

Varför har inte det äldre syskonet ett övertag när det kommer till utbildning?

– När man jämför de två barnen i en och samma familj så är det syskon som är fött senare alltid fött ett senare år.
– Utbildningsexpansionen i Sverige har inneburit att fler och fler människor över tid har läst på gymnasiet och universitetet. Om man är född senare så har man därför större utbildningsmöjligheter.

Försöker inte det äldre syskonet lära det yngre någonting?

– Det är sannolikt. Det är en av de huvudsakliga teorierna kring varför de som är födda tidigare har större utbildningsmässiga framgångar och högre intelligens. Upplärning innebär att de äldre barnen förstärker sin egen kunskap, medan de yngre inte behöver tänka lika mycket själva.