Polis på plats

Ledande kriminologer menar att vi nu vet vad som kan minska brottsligheten. Att några trafikkoner kan stoppa bråk kring Stureplan talar för att de har rätt.

av Mattias Svensson

– Ibland kan man känna sig lite som en dagisfröken, säger Edward Docherty, chef för de mobila poliskontoren på Stureplan och Medborgarplatsen denna kväll. Foto: Freddie Sandström.

– Ibland kan man känna sig lite som en dagisfröken, säger Edward Docherty, chef för de mobila poliskontoren på Stureplan och Medborgarplatsen denna kväll.
Foto: Freddie Sandström.

En ny studie av Sven Granath vid Linnéuniversitetet, Gatuvåld i Stockholm city, visar att polisen genom att bevaka särskilt brottsintensiva platser kan ha minskat de allvarligaste fallen av gatuvåld. Dagens Nyheter uppmärksammar resultaten här. I Neo uppmärksammade vi forskningen och projektet i ett reportage till nr 2 2010.

Snöflingorna dansar i de hårda vindarna över Stureplan. Klockan är över 23 en fredagkväll i februari, men kring Svampen är det mesta lugnt. Åtta poliser gör sitt bästa för att hålla sig varma med några hopp. I det mobila poliskontoret – ”tattartermosen” kallad – fungerar inte elektriciteten. ”Var ligger Hell’s kitchen?” frågar en man i trenchcoat och polismannen pekar mot entrén tio meter bakom polisvagnen. Den djävulska kylan trotsas annars bara av en grupp volontärer från Svenska kyrkan, som bjuder förbipasserande på kaffe.

Jag är på Stureplan för att bevittna en polisiär framgångshistoria. De mobila poliskontor som varje helgnatt sätts upp på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm har nämligen minskat våldet på allmän plats, ”vap” i polisterminologin, med 33 procent runt dessa platser. Även totalt i hela polisdistriktet minskade våldet med sex procent. Projektet fick 2008 pris som det bästa svenska bidraget till European Crime Prevention Award, ett europeiskt brottsförebyggande projekt som varje år belönar brottsförebyggande insatser. Det väcker också intresse på andra håll i både Sverige och Europa.Neo nr 2 2010 Mattias Svensson Polis på plats citat1

Brottsminskningen blir inte mindre imponerande om man betänker att en kraftsamling 2005 – med krav på fler vakter, kameraövervakning och striktare serveringsregler – alltså inte satte några avtryck i våldsstatistiken.

Projektet Cityhelg, där de mobila poliskontoren är en del, kom till 2006. Anledningen var bland annat den uppmärksammade dödsmisshandeln av Marcus Gabrielsson på Kungsgatan våren 2005 (efter att denne och hans kompis anmärkt på några ungdomars urinerande i en port). Varje helgnatt arbetar åtta poliser vid Stureplan och åtta vid Medborgarplatsen. I kontoren kan de ta upp anmälningar och vittnesmål på plats, annars patrullerar de krogtäta gator och håller kontakten med ställenas vakter. Polisen placerar också ut ”skal”, tomma polisbilar, i området för att markera närvaro i förhoppningen att folk ska tänka sig för en extra gång innan de startar bråk. Utöver detta finns mobila enheter. Sammantaget tjänstgör 40 poliser en helgnatt.

Det är inte fler poliser än innan projektet startade, berättar Edward Docherty, chef för de båda kontoren under kvällen jag besöker Stureplan. Skillnaden är att då var alla patruller mobila.

– Tidigare blev det mycket av ”brandkårsutryckningar”. Vi kallades till platsen när bråken redan var i full gång. Nu kan vi förhoppningsvis förebygga mer.

Projektet Cityhelg, där de mobila poliskontoren är en del, kom till 2006. Anledningen var bland annat den uppmärksammade dödsmisshandeln av Marcus Gabrielsson på Kungsgatan våren 2005. Foto: Freddie Sandström

Projektet Cityhelg, där de mobila poliskontoren är en del, kom till 2006. Anledningen var bland annat den uppmärksammade dödsmisshandeln av Marcus Gabrielsson på Kungsgatan våren 2005.
Foto: Freddie Sandström

Kriminologen David Weisburd är inte förvånad över att polisen lyckats minska brottsligheten genom att finnas på brottsintensiva platser. I juni i år mottar han den internationella utmärkelsen Stockholm Prize in Criminology 2010 för sin forskning om platsens betydelse för brottsbekämpning.Neo nr 2 2010 Mattias Svensson Polis på plats David Weisburd

Genom forskning i framför allt Seattle har Weisburd visat att kriminalitet är strikt koncentrerad till vissa gatusegment, byggnader eller adresser, vad han kallar hot spots, brottsintensiva platser. När Seattle delades in i 30 000 gatusegment visade det sig exempelvis att en tredjedel av all stadens ungdomsbrottslighet var koncentrerad till 86 segment, vanligtvis vid en stormarknad, restaurang eller butik. Hälften av all brottslighet var koncentrerad till ungefär 4-5 procent av gatusegmenten. Brottsligheten håller sig också stabilt vid samma platser över tid. Den procent av segmenten i Seattle som hade i särklass högst brottslighet 1989 hade också högst brottslighet under 12 år därefter.

Denna forskning ger brottsligheten en ny geografi. Under 1990-talet sjönk brottsligheten markant över hela USA, i Seattle med 24 procent, vilket var lite under genomsnittet. Tittar man närmare så minskade brottsligheten bara vid 14 procent av segmenten, 84 procent var oförändrade, och vid 2 procent av segmenten ökade brottsligheten, i vissa fall med över 40 procent. En annan förvånande slutsats är att de brottsintensiva platserna är utspridda över stadens alla områden, men inte dominerar ens i brottsintensiva områden och samhällen.

– Även i dåliga grannskap är de allra flesta gator helt fria från brott, även om det finns kluster av hot spots. Det är alltså fel att stigmatisera hela områden, och slöseri att låta polisen patrullera överallt i dessa områden, sammanfattar Weisburd när jag intervjuar honom över telefon från Israel.

Den stora nyheten är att polisens arbete kan förbättras genom insikterna från hans forskning.

– I Minneapolis jämförde vi 55 slumpvis valda segment med ökad allmän patrullering med 55 segment med punktinsatser mot brottsintensiva platser. Det senare gav märkbart reducerad brottslighet. Det är resultatet av ett kontrollerat och randomiserat experiment, och bevisen är alltså rätt starka, säger Weisburd. Andra studier visar på liknande resultat. I en utvärdering av polisen av amerikanska National research council konstaterades 2004 att: ”studier som fokuserade polisresurser på brottsintensiva hot spots visar sammantaget de tyngsta bevisen för effektivt polisarbete som för närvarande finns tillgängliga.” Det är alltså ingen dum idé som Stockholmspolisen kom på med sina mobila kontor under helgnätter.

Projektet Cityhelg fick 2008 pris som det bästa svenska bidraget till European Crime Prevention Award, ett europeiskt brottsförebyggande projekt som varje år belönar brottsförebyggande insatser. Foto: Freddie Sandström

Projektet Cityhelg fick 2008 pris som det bästa svenska bidraget till European Crime Prevention Award, ett europeiskt brottsförebyggande projekt som varje år belönar brottsförebyggande insatser.
Foto: Freddie Sandström

Klockan har blivit 23.30 och arbetslaget vid Stureplan blir avlösta för ”lunchrast”. Senare på kvällen hinner de inte med att äta. Det är fortfarande väldigt lugnt, även om det nog mest beror på kylan. Under tiden jag är med ser jag inget annat polisingripande än mot dubbelparkerande taxibilar, även om Docherty och några kolleger får åka iväg på ett larm om grovt rån i närheten.

De är en skygg skara. Ingen av de åtta tjänstgörande poliserna vill vara med på bild eller ha sitt namn med i tidningen. Joel som har befälet på plats på Stureplan berättar att han snart ska söka en tjänst som kräver anonymitet och de andra unga poliserna säger samma sak. Kanske påverkar det också att polisen vid tillfället är illa ansatt av flera mediala historier.Neo nr 2 2010 Mattias Svensson Polis på plats citat2

Edward Docherty poserar dock glatt för vår fotograf, han har synts i medierna förut. När jag frågar om reaktionerna på det tunnelbaneingripande där två civilpoliser tycks hota bloggaren Jesper Nilsson med drogtest på stationen om han inte raderar bilder han tagit, får jag ett neutralt svar om att deras eventuella övertramp ska utredas. Youtubeklippet har han inte sett. Men uppmärksamheten verkar ha gjort intryck. Redan när jag ringer Docherty för att kolla om vi kan komma, är han noga med att poängtera att vi har all rätt juridiskt att fotografera poliser på allmän plats, och att Stureplan är allmän plats. Att Neo inte fotograferar poliserna mot deras vilja är en pressetisk fråga.

Arbetspassen är 21–06, och det brukar bli någon övertidstimme på det. Topparna för insatser ligger vid stängningsdags, klockan tre och klockan fem.

– De borde egentligen ändra arbetspassen från 22–07 för det blir i stort sett alltid tidskrävande anmälningsrutiner från de sista ärendena. Vi är så klart glada för övertiden, men det kostar en del också, berättar Patrik Salom som tillhör avlösarna från en mobil enhet.

Mycket av arbetet under helgnätterna handlar om att ta hand om berusade personer och se till att de kommer hem. Bland annat så kallade rephängare, de som är för berusade för att släppas in på ställena.

– Ibland kan man känna sig lite som en dagisfröken, skrattar Edward Docherty.

Men det fungerar. De flesta lugnar ner sig när det kommer en polis och tar över från vakten på stället, och sätter sig snällt i en taxi hem. Möjligen efter att ha ätit en bit.

– Vi brukar säga att de kommer att tacka oss i morgon för att vi sett till att de kommit hem, säger Patrik Salom, som ändå tycker att han möter rätt mycket otacksamhet under helgpassen. Här verkar intrycken vara skilda. Både Edward Docherty och andra poliser berättar att de möter mycket uppskattning för sin närvaro under helgnätterna, inte minst från äldre som känner sig tryggare att gå ut om kvällarna. Flera berättar också om priset och nomineringen till European Crime Prevention Award.

Men hur kommer det sig att det tog så lång tid att komma på något så skenbart enkelt som att polisen ska bevaka platser där brott begås? Edward Docherty har inget bra svar, men menar att det beror på vilken typ av brott det handlar om.

– Folk slutar inte att vara narkomaner för att polisen försöker rensa Plattan, de går någon annanstans. Våld på allmän plats går däremot att avstyra, det är få som går ut för att slåss.

 

Foto: Freddie Sandström

Foto: Freddie Sandström

Att brottsligheten flyttar är den vanligaste invändningen mot att bevaka brottstyngda platser. Men kriminologen David Weisburd menar sig ha motbevisat den föreställningen.

– Det är inte lätt att flytta brottslig verksamhet. Den bygger på att man känner sin omgivning, känner sig trygg och inte trampar in på andras territorium eller där man tror att folk ringer polisen.

Weisburd menar att det gäller våld och stölder, men även prostitution och droghandel.

– Vi gjorde en studie om just prostitution, där en fjärdedel av de prostituerade valde att söka hjälp att sluta, andra minskade sin verksamhet, flyttade inomhus och höll sig till stamkunder.

De flesta experiment med att polisbevaka brottsintensiva platser visar tvärtom på sjunkande brottslighet även i närheten. Punktinsatserna sprider om något goda effekter, även om det behövs ytterligare utvärdering över tid.

En annan kritik handlar om att fokus på platser kan leda till ökad övervakning och att folk känner sig förföljda snarare än trygga.

– Vi försöker inkludera legitimitet och folks rättskänsla i våra utvärderingar. Bland annat en studie i Kalifornien visade att nolltolerans inte leder till negativa attityder.

– En annan konsekvens av att bevaka vissa platser är att man då kan förebygga brott och därmed få ner Amerikas väldigt höga antal fängslade. Det, och att polisen inte patrullerar hela områden, utan bevakar platser där brott begås, borde snarare öka legitimiteten.

Det är också lättare att bevaka platser än personer. Weisburd pekar på att brottsintensiva platser är stabila över tid. Få personer håller sig på samma plats, de flyttar, och de flesta personer som är inblandade i brott är det en kort period i 16–22-årsåldern. Även om andelen personer i befolkningen som står för den mesta kriminaliteten är låg, är antalet platser där brott begås ännu lägre. I Seattle fann han att 50 procent av brotten skedde vid 1 500 gatusegment, medan 14 procent kända kriminella står för 50 procent av brottsligheten, vilket ger lite drygt 6 108 personer. 1 500 fasta mål är mer lättbevakade än över 6 000 rörliga. Med detta skiftas också fokus från personer och deras bakgrund och ursprung, till själva brottsbekämpningen.

Akademiska bevis för att polisarbete kan effektiviseras är mer uppseendeväckande än man kanske tror. Länge var den konventionella uppfattningen ”polismyten” som David Bayley formulerade 1994: ”Polisen hindrar inte brott. Experterna vet det, polisen vet det, men allmänheten vet det inte.”

Förklaringar till brott har sökts på annat håll. Miljöpartiet kan sägas företräda en traditionell vänstersyn när de på sin hemsida skriver: ”Miljöpartiet anser att grogrunden för kriminalitet ligger i olösta underliggande samhällsproblem som ojämlikhet, segregering, fattigdom, arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk, misshandel, vanvård av barn, vuxenanalfabetism med mera.” Med en sådan utgångspunkt verkar vi dömda att skörda en viss nivå av kriminalitet, orsakad av det unga släktets uppväxtvillkor.

Men precis som psykologin rönt framgångar när de gick från psykoanalysens rotande i barndomen till den kognitiva beteendeterapins betonande av eget ansvar och problemlösning i nuet, tycks kriminologin ha genomgått en liknande omvärdering. Inte minst efter att USA på 1990-talet upplevde en varaktig och bred nedgång av våldsbrott, mord och stölder, som minskade med omkring 40 procent. Kriminologen Frank Zimring granskade nedgången i The Great American Crime Decline (Oxford University Press, 2006). Han konstaterar att det inte behövs någon stor samhällsomvandling för att brottsligheten ska minska, ibland rejält.

Zimring passar också på att tona ned betydelsen av andra patentlösningar. Bättre ekonomi, färre i utanförskap, minskad andel ungdomar eller fler i fängelse förklarar på sin höjd en mindre del av brottsnedgången.

Neo nr 2 2010 Mattias Svensson Polis på plats citat4

Dessutom minskade brottsligheten i Kanada med nästan lika mycket och under samma period, utan kontinuerlig tillväxt eller fler fängslade. Steven Levitts kaxiga förklaring i boken Freakonomics, legal abort, håller inte heller. Det föddes fler barn i de av Levitt utpekade riskgrupperna och aborträtten gav ingen dramatisk minskning av antalet födda barn i USA, och inte heller märks någon skillnad i delstater. Även Zimring landar dock genom exemplet New York (red se intervju här) i att fler poliser och andra arbetssätt kan minska brottsligheten markant.

I Sverige har vi inte samma situation. Brottsligheten är inte lika hög som i USA, trots stadiga ökningar decennierna fram till 1990. Men vi har heller inte upplevt samma minskning, även om stölderna minskat sedan 1990-talet. Antalet anmälda brott, och framför allt våldsbrott, har ökat markant på senare år, även om exempelvis skaderegister och brottsofferenkäter inte tyder på någon ökning sedan 1990-talet.

Den senaste statliga utredningen Framtidens polis (SOU 2007:37) fokuserar mest på representativitet – etnisk mångfald, jämställdhet, polisverksamhet i glesbygd och i storstad och en breddad rekrytering till polisyrket. Prognosen är att vi ”knappast kommer att uppleva några stora förändringar av brottsligheten”. Optimismen kring att rätt polisinsatser kan minska kriminaliteten tycks inte ha nått till Sverige. Trots att lärdomen från amerikanska kriminologer alltså är att man kan minska brottsligheten med relativt små medel.

 

Konerna som blockerar trafik mot Sturegatan är en löjligt enkel brottsförebyggande åtgärd.  Foto Freddie Sandström

Konerna som blockerar trafik mot Sturegatan är en löjligt enkel brottsförebyggande åtgärd.
Foto Freddie Sandström

På Stureplan har klockan tickat över tolv, och det är dags att spärra av nedre delen av Sturegatan för biltrafik. Jag undrar om det är en försiktighetsåtgärd för att undvika trafikolyckor när folk lullar ut i gatan, men det visar sig vara ännu en våldsförebyggande åtgärd. Edward Docherty förklarar:

– Tidigare blev det jämt bråk om taxibilarna. Någon paxade taxin som stod först och skulle sedan säga adjö till alla sina polare, andra väntade eller försökte tränga sig, och så blev det bråk som spred sig och drog in andra.

– När folk får gå hundra meter till en taxi säger de hej då till sina vänner först, sedan går de till taxin, sätter sig i den och åker hem. Utan bråk.

Denna lilla åtgärd har minskat antalet våldsincidenter på Sturegatan med 75 procent, något dussin incidenter per kväll. Det låter löjligt enkelt. Men så är också många rätt löjliga och lättirriterade när de är trötta, hungriga och fulla.

Alkoholen är inblandad i så gott som alla våldsbrotten vid de här tiderna och platserna, berättar Docherty.

– Alkoholen är inblandad i nästan allt. Du går inte ut och slår någon på käften nykter, annat än om det är planerat som med huliganvåld.

Just den typen av dumt och onödigt fyllevåld kan polisen minska med sin närvaro. Jag frågar om han skulle vilja att krogarna stängde klockan tre, ett förslag som förts fram av bland annat polisledningen. Docherty är positiv.

– Som polis så skulle jag uppskatta det. Det skulle definitivt minska våldet, eftersom folk har mindre tid att dricka på. Kanske kan man också få folk att tidigarelägga sin festkväll.

Han funderar ett tag och fortsätter:

– Å andra sidan är vi vuxna människor med fri vilja, och polisens uppgift är att se till att människor är trygga när de vill vara ute.

Den uppgiften utför de varje helgnatt, året runt.

Artikeln publicerad i Neo #2 – 2010

Lämna en kommentar