Manualen:

Fracking

"Fracking" är en relativt ny metod att utvinna naturgas som redan fått stora politiska konsekvenser. Kanske kommer den i framtiden att göra USA oberoende av omvärldens energi. Men hur funkar det egentligen?

av Benjamin Juhlin

Fracking kommer av den engelska termen hydraulic fracturing som kan översättas till ”hydraulisk uppspräckning”. Det man är ute efter är den naturgas som finns lagrat i skiffer i berggrunden. Tekniken innebär att man först borrar ett hål lodrätt ner i marken, och därefter borrar åt sidan. Genom hålet pumpas en blandning av vatten, sand och kemikalier som frigör den gas som finns i marken. Vattenblandningen sugs upp och gasen strömmar upp och tas till vara. 

Uppspräckningen, frackingen, har möjliggjorts genom att teknologin för att borra sidledes förbättras och genom att högre energipriser gjort den dyra verksamheten lönsam.

Den här nya teknologin slog igenom på allvar 2009 och sedan dess har priset på gas i USA sjunkit från 4 till 3,30 dollar per miljon Btu (Btu är den värmeenergi som krävs för att höja temperaturen på ett pund vatten från 39 till 40 grader).

I en artikel i Energy Policy från 2013 hävdar Steffen Jenner och Alberto J Lamadrid att metoden bidrar mindre till växthusgaseffekten än kol. Skiffergasboomen kan alltså vara en av förklaringarna till att USA har minskat sina koldioxidutsläpp med 12 procent mellan 2007 och 2012.

Man beräknar att det finns så mycket som 849 biljoner liter naturgas i USA. En av de största fyndigheterna är Marcellusformationen i nordöstra delen av landet. Redan 2002 beräknades den innehålla över 30 biljoner kubikfot gas, det vill säga 50 procent mer än USA:s totala årsproduktion. Senare studier har tagit hänsyn till nyare teknologi och nu skattas den utvinningsbara mängden till över 500 biljoner kubikfot, vilket alltså motsvarar 25 årsproduktioner av gas. 

Den nya gasproduktionen har redan fått politiska konsekvenser på global nivå. För bara några år sedan hade hårda sanktioner mot den stora oljeproducenten Iran varit riskabla och dyra för USA, men nu har de blivit verklighet.

”Det finns ett direkt samband mellan de USA-ledda sanktionerna för att sätta press på Iran och den stora utvinningen av olja och gas som tillkommit tack vare fracking-teknologi”, sa exempelvis president Barack Obamas förre nationelle säkerhetsrådgivare Tom Donilon till Time i februari i år. I förlängningen finns också möjligheten för USA att få större förhandlingsstyrka gentemot andra starka energiproducenter som exempelvis Venezuela – och givetvis Ryssland.

Resten av världen är naturligtvis också intresserad av att följa USA:s exempel. De största tillgångarna av skiffergas i Europa bedöms finnas i Polen, men också Tyskland, Holland, Belgien och  Storbritannien tros ha stora reserver. I Danmark gavs nyligen tillstånd för borrningar på Själland och Jylland. Även om hydraulisk uppspräckning numera är laglig i Sverige, så utgör finns det mesta av gasen i alunskiffret nära ytan, vilket är problematiskt. Det är oklart om det finns ekonomisk lönsamhet i att utvinna den svenska skiffergasen.

För det finns nackdelar. Förutom att markytan förstörs finns oro för att grundvattnet kan förorenas. Frankrike och Bulgarien har lagstiftat mot fracking och andra länder kan komma att följa efter. Men av de 25 000 borrningar som hittills gjorts i USA har bara ett fåtal inneburit förorening, mycket tack vare att gasen där ligger så långt ner i marken. I Sverige är risken för föroreningar av grundvattnet alltså större.