Fet katt med hög skatt

Nima Sanandaji om Sveriges framtid.

av Mattias Svensson

En av Nima Sanandajis favoritanekdoter är när ekonomen Milton Friedman på besök i Sverige mötte påståendet ”I Sverige har vi ingen fattigdom.” Friedman svarade: ”Intressant, för bland skandinaver i Amerika har vi inte heller någon fattigdom.”

Sanandaji har följt upp det påståendet i en ny bok, Scandinavian Unexceptionalism – Culture, markets and the failure of third way socialism (IEA, 2015). Här framgår att ättlingar till de skandinaver som emigrerade till USA i dag tjänar mer än de som bor kvar; 39 procent mer för svenskar, 37 procent för danskar och 47 procent för finländare räknat i BNP per person (Bara de oljerika norrmännen är något rikare än sina utflyttade ättlingar). Dessutom är fattigdomen lägre bland amerikanska skandinaver än i Skandinavien.

Sådana fakta rimmar illa med den bild de flesta svenskar fått från skolan; att socialdemokratin byggde landets välstånd och att välfärdsstaten gjort oss trygga och jämlika. Höga skatter och en stor stat sägs likt humlan ha trotsat ekonomins lagar. I utländska medier har intellektuella upprepat samma sak. Nima Sanandaji menar att den bilden inte stämmer med fakta.

– Sverige är ett rikt och jämlikt land där folk lever länge och barnadödligheten är låg. Och Sverige har en stor välfärdsstat och höga skatter. Många tror därför att de goda sociala utkomsterna beror på denna politik.

– Det är helt bakvänt. Sverige var ett land med hög tillväxt och stor jämlikhet redan med en relativt liten välfärdsstat och låga skatter. Folk tenderar att glömma bort hur liberalt Sverige var från omkring 1870 och framåt.

Björn Elmbrant har just kommit med en bok om hur Sverige i början av 1930-talet fick ett ekonomiskt lyft tack vare en socialdemokratisk underskottsbudget och devalvering och därmed räddades från nazismen. Hur väl stämmer den historieskrivningen?

– Den stämmer inte. Redan när Socialdemokraterna kom till makten hade vi världens högsta tillväxt. Även i Danmark är tillväxten betydligt bättre före Socialdemokraternas maktinnehav och blev sämre därefter.

– Dessutom var Sveriges, hela Nordens, respons på 30-talsdepressionen att staten lade sig mindre i ekonomi och handel än i många andra länder, även USA. Många nya företag som Dafgård och Saab bildades kring depressionsåren och skapade nya jobb.

Nima Sanandaji menar att Skandinaviens stora välfärdsstater haft en negativ inverkan.

– Den stora välfärdsstaten och de höga skatterna kommer egentligen först i slutet av 1960-talet. Med denna politik kom ekonomisk stagnation och minskat entreprenörskap rätt snabbt.

– Vi ser också att flit och tillit minskar, och människor fastnar i bidragsberoende. Framför allt en studie i Norge är intressant. Där jämfördes familjer som överklagat socialbidrag. Det visar sig att de familjer som haft strikta domare och fått nej klarat sig bättre än familjer vars överklaganden behandlats av domare som beviljat stöd de sannolikt inte behövde. Det gäller även uppväxande barn.

Det stämmer med Sanandajis erfarenhet från sin egen uppväxt, där försörjningen ofta var socialbidrag. Som teknologie doktor vid KTH, som redan vid 34 års ålder författat femton böcker och har två till på gång verkar han inte direkt bekräfta tesen.

– Alla fastnar förstås inte, men att leva på bidrag påverkar på många sätt som är svåra att förklara. Jag tänkte mycket på karriär när jag var liten, men hur jag än försökte så kunde jag inte visualisera hur det skulle gå till, för jag kände ingen i Sverige som hade en karriär.

Han hoppas med sin bok väcka liv i en borgerlig berättelse och reformagenda som inte handlar om att avskaffa, men väl minska välfärdsstaten. I sina båda kommande böcker skildrar han företagandets geografi och villkor, vilket förstärker behovet av sådana reformer. Sverige kan inte vila på gamla lagrar i tron att vi kommer att förbli ett av världens bästa länder.

– Sverige har egentligen goda förutsättningar att hitta nya marknader i den värld som nu snabbt växer fram, men jag är lite rädd att Sverige blivit som en fet katt, mätt och belåten. Företag i Indien och Polen konkurrerar inte längre med låga löner, utan med ny teknik, design, miljövänlighet. Vi måste bli ännu bättre för att vara kvar på toppen.