Neo testar:
Crowdfunding
Tillsammans: Vill du starta ett företag? Göra en film? Ge ut en bok? Nu finns möjligheten att be vänner och allmänhet om hjälp att samla ihop pengarna. Crowdfunding är ett växande fenomen i många länder. Så även i Sverige.
av Fredrik Segerfeldt
I början var det rätt obehagligt. Jag som alltid har känt mig så obekväm med att sälja. Och nu skulle jag – ännu värre – tigga. Inte på gatan, utan på internet. 
Det handlar om crowdfunding, det vill säga att samla in pengar till ett projekt, oftast via en plattform på nätet. Du har en idé, du lägger upp en presentation av den och slänger dig sedan rakt ut i cyberrymden och väntar på att räkneverket ska börja ticka. Må det bära eller brista. Insamlingen är offentlig och kan följas av den som vill, och man kan föreställa sig skadeglädjen hos motståndarna om insamlingen skulle misslyckas.
I USA har sajten Kickstarter.com blivit en hejdundrande succé. År 2013 var omkring tio procent av alla bidrag till filmfestivalen Sundance finansierade på det sättet. Kickstarter-filmer har både fått priser i Cannes och vunnit en Oscar. Det handlar dock inte bara om film. Den första crowdfundade operan har haft premiär på Kennedy Center i Washington, DC.
För mig tog det som sagt emot. Det var dock något med tekniken och tidsandan som gjorde att jag lyckades komma över det instinktiva motståndet. Internet är på många sätt ett frihetsverktyg som avhierarkiserar samhället och som gör det möjligt för människor att agera tillsammans bortom staten och de stora korporativa aktörerna. Det ideologiskt positiva väger upp den personliga förlägenheten.
Det har väl också med ideologin att göra att liberaler, som så ofta, ligger före andra när det gäller denna nya finansieringsform. Både Martin Borgs och Johan Norberg har genomfört mycket lyckade crowdfundingkampanjer.
Själv har jag finansierat tre böcker med crowdfunding. Den första, FN – Spruckna drömmar, handlade om att den svenska FN-kärleken är omotiverad, eftersom organisationen är ineffektiv och ger legitimitet åt förtryckare.
I den andra boken, Befria kulturen från politiken, argumenterade jag för att det inte bör gå några skattemedel till kulturen. Människor bör få välja själva vilken kultur de ska finansiera. Här blev crowdfundingen en del av konstverket, så att säga, ett bevis för att ett annat, friare kulturliv är möjligt.
Den senaste boken, Sossesverige – en återblick, som jag i skrivande stund håller på att avsluta, handlar om hur det var att leva i det samhälle som nostalgikerna drömmer sig tillbaka till, då folk som sände privat radio hamnade i fängelse, homosexualitet var en sjukdom och det var comme il faut för en svensk statsminister att – såväl politiskt som fysiskt – omfamna blodbesudlade förtryckare i andra länder.
Olof Palmes och socialdemokratins vänslande med diktatorer blev en bokidé. Fredrik Segerfeldt har crowdfundat boken Sossesverige – en återblick (Hydra förlag, 2014).
Foto: Hasse Persson / TT
På var och en av dessa böcker satsade hundratals för mig kända och okända personer allt mellan 100 och 2 000 kronor. Sammanlagt har de dragit in över 180 000 kronor. Det är en egokick som heter duga att människor man aldrig har träffat kan ha ett sådant förtroende för en. Men samtidigt förpliktigar det och sätter hårt tryck på författaren. Läsaren har ju redan köpt boken, så nu är det bäst att man levererar något som gör hen glad och nöjd.
Pengarna går både till uppehälle för författaren och till produktionen av boken. Det är inte gratis att göra en bok och i slutänden blir det tyvärr inte så mycket över för den som skriver. Men man vet ju att det redan i förväg finns ett intresse kring boken. Crowdfunding kan på det sättet ses som en del i marknadsföringen. 
Även om crowdfunding är en lika enkel som briljant idé är det i praktiken inte helt lätt. För det första hjälper det om man har ett brett kontaktnät, inte minst i sociala medier. Det gäller att få spridning på projekten, så att så många som möjligt exponeras för möjligheten att bidra. Tjata på dina ”riktiga” vänner att hjälpa till med spridningen.
För det andra är det bra att ägna tid åt belöningarna. Det är olika varor eller tjänster som bidragsgivarna får i utbyte mot pengarna. Det kan vara ett eller flera exemplar av boken, ett diplom, ett gratis föredrag eller en drink tillsammans med författaren. Här gäller det att vara kreativ. En varningsflagg att resa är att det inte är gratis att bjuda stora mängder folk på sprit. Se till så att du verkligen går med vinst på projektet.
För det tredje gäller det att få tekniken att fungera, vilket inte alltid är fallet. Det är visserligen främst en fråga för den crowdfundingplattform du använder, men det kan vara bra att i förväg kontrollera med personalen att allt är som det ska.
Mina erfarenheter hittills är inte helt igenom positiva. Bland annat har det varit strul med själva betalningarna och med samarbetet mellan crowdfundingföretaget och betalningsförmedlaren paypal.com. Men det pågår en inlärningsprocess hos alla inblandade parter. Själv hade jag, trots att jag ringde till Paypal i förväg för att kontrollera att allt var ok, missat att jag skulle identifiera mig genom att skicka in en kopia på körkortet och på telefonräkningen. Dubbelkolla sådant.
För det fjärde, tänk på att det inte är någon baggis att kuvertera, skriva adresser, frankera och skicka 150–200 böcker. Det tar tid och kostar pengar. Och kom för guds skull ihåg att upprätta gedigna register över bidragsgivarna och deras kontaktuppgifter från första stund. För mig har det känts som att halva tiden av projekten har gått till olika former av administration. Den ansträngningen blir mindre om man gör rätt från början.
Sist men inte minst, läs det finstilta. Inte för att någon inblandad nödvändigtvis kommer att lura dig, utan för att det handlar om instruktioner som måste följas för att allt ska fungera så smärtfritt som möjligt.
Crowdfunding är lite som nätdejting. Det kändes lite kymigt i början, men sen när allt fler gör det blir det accepterat. I bägge fallen ökar utbudet dock konkurrensen. Vi får hoppas att det håller i sig.
[…] Titta på andra crowdfundingprojekt, både lyckade och misslyckade, för att se vad som kan fungera. Kopiera det som verkar fungera och spotta ut det ni tycker är dåligt. Det finns också många guider. Segerfeldt har skrivit om det i Magasinet Neo. […]