Farbror Barbro räcker inte

”I lördags skar de sönder 40 däck på 40 bilar i gottsunda. Jag undrar varför. Det kan inte vara det att de inte har något att göra, de har fotbollsplan, fritidsgård och bibliotek. Allt finns ju, så man undrar.”

Bärgaren Mikael Unnebo kommenterar vandaliseringen i Uppsala i DN, och konstaterar att den patenterade socialstatslösningen på våldsamheter inte tycks fungera.

 

Hem till gården, tack

Alla vet vad gårdsförsäljning innebär. Man smakar med
ögonen, botaniserar, smakar, betalar, får sina varor och åker glatt därifrån.
Det skulle vara ett glatt och civiliserat inslag i tillvaron om detta tilläts
inte bara för jordgubbar, ägg och potatis, utan även för alkoholhaltiga
drycker.

Så icke för Systembolagets nya VD Magdalena Gerger på DN Debatt idag. För henne innebär gårdsförsäljning att logga in sig på en
hemsida och sedan hämta ut varorna i Systembolagets sterila butiker. Förslaget
är naturligtvis idiotiskt. Det krånglar till det för köparen. Och hur är det
tänkt att fungera i praktiken? Antingen ska alla Systembutiker hålla alla
gårdsprodukter i lager. Det blir inte bara dyrt, utan innebär också att udda
ölsorter hinner bli gamla och ruggiga på hyllan, något som redan idag är faran
med ett brett utbud i landsorten. Eller så får turister inte bara göra sig
omaket att leta upp en Systembutik, utan dessutom möta beskedet att varan inte
finns i lager. Allt för att hålla fast vid en fånig restriktion.

Och rörande talet om att gårdsförsäljning skulle strida mot
EU:s regler, så är det som sagt inte testat ännu. Finland har en sådan ordning.
Och all civilisation bygger på principen att det som inte är uttryckligen
förbjudet är tillåtet. Alltså är det bara att tillåta gårdsförsäljning. Direkt,
utan att passera Systembolaget.

Ajabajajournalistik

”Vid en frukost med DI Weekend kommer han dock på sig själv
med att ta en bit ananas i stället för närodlad frukt.”

”Här kopplar prinsessan Madeleine av som folk. Och bryter
mot familjekoden. Med en cigarett i mungipan.”

 

Samma dag, två medier. I DI Weekend noterar man
klimataposteln Pär Holmgrens faiblesse för saftig ananas. Aftonbladet kör stora
hyckelnumret när de i stora artikeln basunerar ut
att prinsessan rökt på en uteservering när hon förfestat inför en konsert, för
att sedan i en liten artikel förklara att
det borde hon ju få göra ifred. Jaha, men varför gör ni en nyhet av det då? Att
feströka någon cig ibland är helt ofarligt, till skillnad ifrån den
hälsofarliga dagligrökningen, och att äventyra sin egen hälsa är för övrigt
inte heller något anmärkningsvärt. Till råga på allt gråter Lena Mellin
krokodiltårar över den ofria kungafamiljen som är ”fångna i en gyllene
kungabur” på sidan därpå.

I båda fallen finns naturligtvis ett hyckleri att notera.
Kungafamiljen har kommunicerat att ingen röker, eftersom detta inte är
politiskt korrekt, och Pär Holmgren moraliserar över andras matvanor. Men vi
har ändå gått rätt långt i indignerad livsstilsmoralism när journalister
bevakar frukostbrickor och uteserveringar i jakt på något att banna. Det ger
måhända billiga poänger för stunden, men är samtidigt att spela med i
moralisternas försök att göra minsta vana till andras angelägenhet. Lägg av.