Mattias Svensson - 17 september, 2010

Min röst går till

Jag tänker lägga min röst i det här valet på miljöpartiet och Maria Wetterstrand. Med denna röst vill jag stärka frihetliga krafter i alla partier. Det är en röst tillägnad bland andra Johnny Munkhammar, Karl Sigfrid och Tobias Sjö i moderaterna, Camilla Lindberg, Annika Beijbom och Mathias Sundin i folkpartiet, Sara Skyttedal i kristdemokraterna, Fredrick Federley, Magnus Andersson, Elisabet Thand Ringqvist och Johan Hedin i centern (och självklart också Jämtlands stolthet Hanna Wagenius, hur kunde jag glömma?), ja till viss del Alice Åström och Marianne Berg i vänsterpartiet och såklart vännerna Anders Wallner och Maria Ferm i miljöpartiet. Inte i er blockpolitiska tävlan, men väl i namn av det vardagliga arbete för frihet, integritet och självbestämmande som jag vet driver er och många fler, och som är själva anledningen att alls engagera sig politiskt.

Jag är egentligen centerpartist

Ja, det är en orättvis röst. Partipolitiskt är jag egentligen centerpartist. Och rent värderingsmässigt är jag klassiskt liberal, alltså frihetlig på alla områden. Jag vill ha både fria människor och fria marknader. Öppenhet mot omvärlden för både människor och handel. Ett slut på allt förmynderi och restriktioner för hur vi lever våra liv. Strikta gränser för vad staten alls får göra, gärna upprätthållet av konstitution och maktbalans.

Men är det något som framgått tydligt och klart under den senaste mandatperioden och i valrörelsen så är det att friheten hamnat på undantag. Inga har illustrerat det så tydligt som det centerparti som gled in på en liberal våg 2006 bara för att omgående tillsätta fyra ministrar i enlighet med bonde- och landsbygdsintresset. Andreas Carlgren har verkat för nya subventioner och stöd till inhemsk etanolproduktion, Eskil Erlandsson såg till att Sverige gled igenom EU:s ordförandeskap utan att på minsta sätt beröra jordbrukssubventionerna och har lanserat nya stöd till såväl fiske som matnäringen. Alltmedan Maud Olofsson gått i god med EU-pengar för att sälja en bilfabrik till en skojare och infört kassalagen och andra lagar som i statsnyttans och kontrollsamhällets namn ökar krånglet för småföretag och evenemang. Liberalerna som gjorde sig obekväma i FRA-frågan piskades in i ledet, och har därefter flyttats ner på listorna i Stockholm. Andra lovande liberaler, som Magnus Andersson, har flyttats ner jämfört med provvalsresultatet. Signalen är tydlig. Centern fick ett liberalt mandat. De svek det. Det gör det omöjligt för mig att rösta på centern i detta val trots alla fantastiska personer som är engagerade där.

På samma sätt har det framgått att de nya moderaterna är ett parti som allt för snabbt blivit allt för bekväma vid makten. Alliansregeringen har ökat friheten på en del områden: inkomstskatterna har sänkts, några myndigheter har avskaffats, värnplikten har avskaffats, homosexuella har fått rätt att gifta sig, arbetskraftsinvandring har blivit lättare.

Mycket av detta är frågor jag själv var med att driva som ung moderat på 1990-talet. Medan Fredrik Reinfeldt filade på sin partikarriär var vi andra som tog debatterna. Som hånades och utpekade som extrema för att vi ville att homosexuella skulle få prövas för adoption och gifta sig, för att vi ville pekade ut värnpliktens tvångsarbete åt staten som ineffektivt och kränkande och för att vi värnade öppenhet och invandring. Det var extrema åsikter då. Idag är det den moderata partilinjen, verkställd av Fredrik Reinfeldt och andra i samma politiska generation. Det var värt att ta den kampen och driva den i mål. Det är bra att den nu är vunnen.

Men lika försiktig som Fredrik Reinfeldt var när de här åsikterna var obekväma att vädra i talarstolar på moderata partistämmor, lika döv verkar han idag för en ny tids frihetliga utmaningar. Det märks i regeringens hantering av FRA-frågan och framflyttning av övervakningsstaten med frågor som datalagringsdirektivet och IPRED, eller Stockholmsprogrammet inom EU. Det märks i folkhälsoförmynderiet med utbyggda myndighetsbefogenheter och högre moralskatter. Det är ett budskap som vad gäller urholkandet av rättssäkerheten med morallagar som sexköpslagen och fängslande av serietidningsintresserade levererats i tydliga lila kuvert.

För formens skull kan det väl vara värt att nämna det till namnet liberala partiet folkpartiet. Är det någon som någonsin hört Jan Björklund prata om frihet? Tvärtom handlar hela hans agenda om folkpartistens tilltro till överstatlighet och centrala, teknokratiska lösningar. Skolan kommer att fördyras och försämras genom hans krav på ett lärarskrå, samma modell ska nu gälla kulturen. Till detta kommer besattheten kring vad människor från andra länder och med annan tro har på sig, den oreserverade viljan att lyfta makt till Bryssel och förmyndarnerven som innebär bland annat fortsatt alkoholmonopol. I stort som i smått vill folkpartiet styra och planera.

Så medan det finns frihetliga människor i alla partier, är det också tydligt att friheten satts på undantag. Som ett slags perifer lyx vi kan undvara antingen med hänvisning till att valet måste vinnas, allianskolleger måste köpas eller för att det många politiker verkligen brinner för är just de områden där de vill styra och ställa. Hela denna matematik bygger dock på att frihetsvänner är de första att sluta upp bakom en alliansregering eftersom alternativet alltid är värre. Och det är en anledning så god som någon att inte vara den första i fårskocken bakom varje minst dåliga regeringsalternativ, utan snarare försöka vända på matematiken.

Till frihetsvänner i alla partier

Friheten som politisk kraft, värdet av självbestämmande och att söka nya vägar kommer alltid att vara en oregerlig kraft. Den kan slå rot överallt. Till och med Lars Ohly kan leda något frihetsområde, om så bara rätten att få äga hund.  I alla partier och i alla frågor kan friheten vara ett alternativ. Så har frihetlig vänster och liberaler inte sällan förenats mot socialdemokrater och socialliberaler när moralpaniker svept över landet och fått expertis och majoritet att ropa på förbud och restriktioner mot dans, videovåld eller mellanöl, något jag beskriver i min kommande bok Glädjedödarna, som handlar om förmynderi.

Frihetsvurmen tycks till och med ha slagit rot i den kargaste av terränger, Per Gahrtons gamla miljöparti och bland förbudsälskande kristdemokrater. Det har varit två av mandatperiodens roligaste utvecklingar att höra Göran Hägglund tala om behovet av gränser för politiken och se Maria Wetterstrand vända sig till liberaler i frågor som integritet och invandring, samtidigt som de själva visat sig beredda att rama in även sin hjärtefråga, miljön, i restriktioner för vad politiken får ägna sig åt. Wetterstrand har exempelvis avfärdat idén med personliga koldioxidransoner som alltför integritetskränkande och vägrat förbinda sig vid en politisk plan för varenda minskning av koldioxidutsläppen. När respekten för människors självbestämmande trumfar den egna favoritfrågan, då är det en signal om att något har hänt. Wetterstrand har när hon unnat sig att tycka fritt visat ett antal liberala instinkter, som förvisso ofta trumfas av andra hänsyn och övergår i sin raka motsats.

Jag har ärligt övervägt en röst på båda dessa partier, något jag före denna mandatperiod aldrig kunnat tänka mig. Jag är ju ändå en nyliberal ateistisk tillväxtvän. Min prövning i sak visade dock att det blir svårt att rösta på kristdemokraterna av etiska skäl och på miljöpartiet av miljöskäl. Kristdemokraterna har en kall förbudsiver kring frågor som rör exempelvis människors vilja att skaffa barn och bli föräldrar, exempelvis med surrogatmödraskap, som frankt uttrycks skrämmer mig. På samma sätt har jag svårt att rösta på miljöpartiet av miljöskäl. Allt pekar på att teknik som kärnkraft under överskådlig tid är nödvändig för energiförsörjningen, medan restriktioner och ransonering kräver ingrepp i människors liv och frihet. Senast miljövänner ville bygga bort kärnkraften med energisnåla hus skippades ventileringen och hus och människor blev sjuka. Och på samma sätt är genmodifieringar och annan modern jordbruksteknik en hjälp både för att föda världen och för att minska belastningen på naturen. Alternativet är större åkerareal, mer intensivt slitage på naturen – eller färre människor. Bara med respekt för friheter och marknader kan dessa frågor lösas, något som inte minst demonstreras av hur utfiskningen vänts just av länder som Island och Nya Zeeland som infört säljbara kvoter i ett växande bestånd, inte i länder som fortsatt värkt på med subventioner och statlig fiskepolitik.

Här har miljöpartiet mycket att lära av liberaler, medan de behöver lämna domedagsvänstern och dess dröm om global planekonomi åt sitt öde. De kommer att hitta nya domedagar att skrika om samtidigt som andra bygger en bättre och renare framtid utan att någon behöver planera den åt dem. Den vattenkraft som gör Sverige klimatledande var lika lite resultatet av klimatoro som den energieffektivisering i Växjö som gjorde staden till ledande Agenda 21-föredöme. Bilarna har blivit energisnåla av kostnadsskäl utan att politiker behövt sätta utsläppsgränser och mål.

Varför miljöpartiet?

Så varför ändå en röst på miljöpartiet? I korthet för att de har ett språkrör som hävdar att de har ambitionen att den kommande mandatperioden vara det mest liberala partiet. Jag har fört en lång och mycket underhållande Facebookdiskussion med Maria Wetterstrand, och medan vi inte är särskilt överens i sakfrågorna så har hon knappast låga ambitioner. Den ledande partiföreträdare som skriver att ”Miljöpartiet är det mest liberala alternativet i det här valet. I alla fall i många av de frågor jag själv tycker är de viktigaste i det avseendet. Integritet, öppna gränser, flyktingpolitik, hbt-frågor, friskolor, decentralisering. m.m.” och som anmäler sitt parti som kandidat till en nyliberal röst som min egen, hon förtjänar på något sätt att synas och avslöjas antingen som populistisk bluffmakare, eller mycket tuff och med en ambitiös förändringsagenda även för sitt eget parti.

Jag vill helt enkelt uppmuntra liberala frihetstankar och ambitioner i alla partier. Hur kan jag göra det bättre än att ta någon på orden som kommer från ett parti som börjar öppna sig för liberala värden och från en maktposition lovar att göra det bättre än alla andra?

Vi behöver frihet för människor och marknader för att kunna tackla problem och leva tillsammans under tiden. Människor som söker sig till Sverige måste mötas av öppenhet och möjligheter, inte av oroligt felsökande. Lika självklart som man får ha en annan tro och utöva den, lika självklart ska den få förhånas och kritiseras. Många som kommer hit gör det undan just religiöst förtryck, andra för att i frihet kunna följa sin tro. Bara med frihet kan ett samhälle visa att medan majoriteten för det mesta inte tror som du, så respekterar vi dig som en kapabel människa. Och människor kommer att söka sig till Sverige och andra rika länder, frågan är om vi då ska ta tillvara på folk eller kasta ut dem.

På samma sätt är friheten den jämlika rättighet som inte sätter några att härska över andra, vilket även om det sker med bästa avsikter ställer grupper mot varandra och i slutänden alltid går ut i att förneka andra deras valfrihet.

Och friheten är helt klart det grundvärde som behöver lyftas fram mot statens mest radikala framflyttning i frågor som rör övervakning och kontroller av rörlighet, transaktioner och våra privatliv.

På två av dessa angelägna områden är miljöpartiet onekligen en frihetlig toppkandidat bland riksdagspartierna, medan de är betydligt sämre införstådda med ekonomisk frihet.

Socialismens kollaps

Rent strategiskt kan vi av opinionsmätningarna konstatera att det stora som kommer att hända är att socialismens representation i riksdagen kommer att bli historiskt låg. Socialdemokraterna går mot kollaps och vänsterpartiet lockar föga fler än the usual suspects. Även om avundsjukan och det bittra jämförandet av oss mot dem som det ser ut kommer att begåvas med ett tredje parti – Sverigedemokraterna – så är det snarare bekräftelse på att de oroligt tillbakablickande och missunsamma krafterna i politiken nu urartat i sin mest primitiva form. Både socialdemokraterna och vänsterpartiet försöker tvärtom profilera sig som framtidsbejakande och optimistiska partier, det är bara det att det inte bär så väl.

Och alla som sett resultatet av det rödgröna samarbetet kan konstatera att detta experiment inte höll ens på idéstadiet, vilket några miljarder på några trötta ”lyft” inte kan sminka över. Ett parti som tänker bli riksdagens ledande liberaler har såklart ingenting att hämta i ett samarbete med vänsterpartiet och socialdemokraterna. Det blir plågsamt tydligt i det osäkra ställningstagande som råder kring en av Alliansregeringens frihetsreformer: avskaffandet av värnplikten. Här håller det frihetliga miljöpartiet de båda större socialistpartierna stången och lämnar frågan om plikt eller frivillighet öppen.  Och vad finns att vinna för ett integritetsvärnande parti i att lämna övervakningsfrågorna åt Thomas Bodström, som just förklarat att övervakningen kommer att fortsätta även om FRA-lagen rivs upp och skrivs om?

Med miljöpartiet som en uttalat liberal kraft kommer socialdemokratins hegemoni att definitivt vara bruten. Det är ytterligare ett skäl att uppmuntra den frihetliga ådran av detta parti, särskilt i en parlamentariskt osäker situation.

Utmaningen framöver kommer inte från socialismens dödsrosslingar, utan från borgerliga partier som glömmer friheten, som blir maktbärande teknokrater, administratörer av det bestående, förtjusta i nya befogenheter och rollen av alla goda gåvors givare. Eller som rentav ser sig tvungna att spela på rädsla och nationalism för att sitta kvar vid makten. Vi har redan denna mandatperiod sett störande tecken på detta, och ambitionerna för de kommande fyra åren kan knappast imponera någon frihetsvän.

Blir jag inte lurad nu?

Därför tar jag en chans på att Maria Wetterstrand faktiskt menar allvar med sin lansering av miljöpartiet som mest liberala parti. Riskerar jag att bli lurad och besviken? Definitivt. Liberaler tenderar att reduceras till rollen som partipolitikens fem i treragg, något för valdagen men som politikerna för liv och pina inte vill bli sedda med bland folk. Så är också den rödgröna uppgörelsen så gott som kliniskt befriad från liberala inslag, även där man kunde vänta sig det.

Och känslan är ömsesidig. När jag tittar på miljöpartiets program är det inte heller något jag skulle vilja skylta med offentligt. Mobilfria vagnar, genteknikförbud, kärnkraftsmotstånd, stängda krogar klockan 3, bevarat alkoholmonopol, normkritiska myndigheter, höjda skatter. Jo, listan på direkt antiliberala inslag blir lång. Mycket lång. Jag håller knappast med Wetterstrand om att miljöpartiet är ens i närheten av att idag ha det mest liberala programmet.

Men efter att ha skålat med Mauricio Rojas valnatten 2002 för att senare se honom vilja ha undantagsregler mot östeuropéer och ha stött Fredrick Federley med min röst 2006 för att se honom vika ner sig i FRA-omröstningen så börjar jag dock bli rätt luttrad. Men Fredrick och Annie Johansson kan nog intyga att jag är inte helt lätt att tas med när jag väl givit mitt förtroende (med detta sagt, Fredrick, hoppas jag du kryar på dig min vän och önskar asen som överföll dig till långa fängelsestraff).

Den här rösten är på sitt sätt en röst i besvikelse över svikna liberala löften och mitt sätt att markera att det levererade inte duger. Alliansen har inte tagit tillvara på sina frihetliga kandidater och har på allt för många områden gått i fel riktning. Som slaven på triumfvagnen ser jag min roll i att försvara liberala borgerliga kandidater genom att visa att deras partiledningars agerande faktiskt kostar röster.

Men om det bara var så skulle jag ha lagt min röst på Liberala partiet. Jag vill ha något positivt för min röst. Ett personligt erbjudande om ett oppositionsparti som ledande i liberalism –och framför allt i två av de viktigaste frihetsfrågorna i vår tid, mot övervakningsstaten och för öppenhet mot omvärlden – blev till slut för frestande att stå emot. Så grattis Maria Wetterstrand, grattis miljöpartiet. Ni har en nyliberal ombord och därmed ett mandat att vara precis hur frihetliga ni vill. Förvalta det väl.


Lämna en kommentar


112 kommentarer

  1. Liberalism till vänster - strötankar och sentenserströtankar och sentenser skriver: 8 juni, 2015 kl. 07:48

    […] för några år sedan, då Miljöpartiet omhuldades av borgerliga liberaler som Johan Norberg och Mattias Svensson. Som statsvetaren Svend Dahl skrev i magasinet Neo stod MP för en betydligt mer liberal […]

    Svara
  2. Min EU-röst 2014 går till… | Frihetligt skriver: 24 september, 2014 kl. 23:05

    […] Nä, jag skojar. Tyvärr. Det blir ingen upprepning av 2010 års riksdagsröst. Ett EU-kritiskt, grönt och livsstilsliberalt parti hade varit lockande, men dagens Miljöparti […]

    Svara
  3. olle w skriver: 11 augusti, 2011 kl. 22:07

    Hur kan en kommnistkärring som vill reglera allting och förbjuda det ena efter det andra vara ”frihetsälskande”.

    You have been punkt kid!

    Svara
  4. Suboptimerad alkoholskattepolitik, redux « No size fits all skriver: 26 maj, 2011 kl. 22:55

    […] något frustrerade miljöpartiväljaren Mattia$ recenserar Ericsons insats. Han är inte nöjd, till exempel smular han sönder hennes […]

    Svara
  5. 21 sätt att tänka grönt « Anders Wallner skriver: 12 maj, 2011 kl. 22:32

    […] där många av författarna var på plats för att lyssna på Yonna Valtersson som modererade Mattias Svensson och Anders Lindner i ett samtal om boken och grön ideologi. Det som slog mig under panelsamtalet […]

    Svara
  6. ox skriver: 1 november, 2010 kl. 01:05

    Fy fan vad du babblar. Orkar någon läsa all den här skiten? Typiskt liberaler, de är så jävla uppfyllda av sig själva. Tror att alla är lika intresserade av deras små skitliv och skitåsikter som de själva.

    Idioten röstar på ett socialistparti för att han är ”frihetlig”, tjena. So fucking full of shit. Alla svenskar är kärringsocialister. FY FAN vad skönt att slippa skiten, och att slippa betala skatt till alla liberala jävla kärringar av båda könen.

    Svara
  7. Miljöpartiet är inget liberalt alternativ | Henrik Sundholm skriver: 27 oktober, 2010 kl. 20:31

    […] På sin blogg skriver Svensson att han “egentligen” är centerpartist, förutom att han inte längre vill rösta på centern. Han skriver att en röst på Miljöpartiet är orättvis, men att han vill rösta på dem. Han tillägnar sin röst på Wetterstrand en mängd andra politiker han anser vara frihetsvänner, inkl. två vänsterpartister. Han skriver att han och Wetterstrand “inte är särskilt överens i sakfrågorna”, men att Wetterstrand “knappast [har] låga ambitioner” (vilket bara kan betyda att ambition enligt Svensson har företräde framför sakfrågor). Han skriver i en diskussion på Facebook att han skulle ogilla ifall de rödgröna fick majoritet, trots att han valde att rösta för just det. Han uppger sig fortfarande lite besviken över att Federley röstade för FRA-lagen 2008, trots att en röst på Miljöpartiet är en röst för “mobilfria vagnar, genetikförbud, kärnkraftsmotstånd, stängda krogar klockan 3, bevarat alkoholmonopol, normkritiska myndigheter, höjda skatter”. Nej, ta inte mitt ord för det. Ta Svenssons. Det är ett direkt citat från hans blogg. […]

    Svara
  8. Är jag nöjd då? « Mattias Svensson skriver: 21 oktober, 2010 kl. 11:37

    […] har kommit en hel del frågor apropå mitt beslut i valrörelsens slutskede att rösta på miljöpartiet. Den vanligaste har såhär efter valet varit: Är du nöjd nu […]

    Svara
  9. Maktövertagande! Eller; Att leva fritt i Sverige « Dubier och Dobbleri skriver: 15 oktober, 2010 kl. 13:54

    […] nämnas som liberala alternativ medan Moderaterna setts som lite mer allmänkonservativa. Någon enstaka sinnesförvirrad sate har även fått för sig att miljömupparna är liberala, men det är ju snarast ett tecken på att […]

    Svara
  10. artur hedlund skriver: 27 september, 2010 kl. 20:58

    Intressant att höra för en, om än liberal, som ändå håller miljön högst och kom till den omvända slutsatsen: att MP var för lite miljö, för att det skulle vara någon poäng att välja dem.

    Svara
  11. Patrik skriver: 27 september, 2010 kl. 14:32

    Jag drog en liknande slutsats som du själv. Som s.k anarko-kapitalist är det alltid svårt att välja parti och denna gången blev det Liberala partiet. Alliansen räknade såklart kallt med att alla liberalt sinnade väljare skulle rösta på dem oavsett hur många antiliberala förslag de fått igenom.

    Svara
  12. Simon Palme skriver: 22 september, 2010 kl. 21:14

    ”Om jag är missnöjd med min centerröst borde jag rösta på dem igen? Inte helt säker på att jag hängde med där.”

    Jag får be om ursäkt ifall jag uttryckte mig otydligt men precis så ser jag på mitt politiska engagemang; om jag inte är med har jag mindre befogenhet att klaga. Missnöje ska man visa på det motsatta nöjets plattform och inte på missnöjets. Jag är med för att förändra det Centerparti som jag till viss del inte är nöjd med, inte för att stödja en utveckling till fullo. Att rösta på mp är att göra Sveriges liberalaste riksdagsparti Centerpartiet allt mindre liberalt, istället för att leda in oss på rätt väg genom att stötta liberala ådror i partiet och på så vis göra Sverige mer liberalt. Partiet och ungdomsförbundet är alldeles för centralstyrda och det bästa sättet att visa sitt missnöje mot detta är att vara med, inte att stå utanför.

    Jag hyser stor respekt för dig och du skriver ofta intressanta artiklar i NEO, just därför svider det när du gör precis det som de flesta liberalerna kämpar för att färre ska göra; röstar på mp.

    Svara
  13. AC skriver: 22 september, 2010 kl. 18:41

    Om man lägger sin röst på ett parti som vill jobba tillsammans med kommunister så är man inte trovärdig, inte på ngt sätt. MP får lalla hur mycket dom vill om sina liberala ideer men dom har utan att blinka gått in i ett samarbete med ett parti som företräds av flera personer som hyllat/hyllar massmördare. Patetiskt och historielöst. Tänkt tanken om det varit partier som hyllat högerdiktaturer, då hade du fått löpa gatlopp och borde fått göra det nu också. Vilken skam

    Svara
  14. Alex skriver: 21 september, 2010 kl. 22:46

    Och slutligen, bara för att ”rub it in” och påminna om hur liberala MP är, liksom, eller menar du att det på något sätt skulle ha ändrat sig under åren av samarbete med V och S?:

    http://ingero.blogspot.com/2007/05/bland-fjllrvenknkar-och-dreadlocks.html

    http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/fortsatt-talibanisering-hos-miljopartiet_228879.svd

    Svara
  15. Alex skriver: 21 september, 2010 kl. 22:17

    Mattias igen,

    Om du är missnöjd med din centerröst med kryss på Federley så kanske det är läge att ta upp det med honom istället och aktivt påverka honom och hans parti? Du lär inte kunna vända på en oceanångare som håller på o krockar med ett isberg genom att försöka dra den för handkraft åt andra hållet, men du kanske kan få en eka att ändra riktning genom att greppa en åra?

    Alex

    Svara
    • Mattias Svensson skriver: 22 september, 2010 kl. 07:05

      Jag har tagit upp det med Federley. Bland annat i hans eget tv-program http://www.ustream.tv/channel/federley
      Och mitt problem med en centerröst är att jag tycker att de som parti har behandlat liberalerna som skräp och inte levererat. Därför ville jag inte rösta på dem trots att jag ligger närmast dem. Jag tror att signalen gått fram.

      Svara
  16. Alex skriver: 21 september, 2010 kl. 22:09

    Mattias,

    Man tar sig för pannan. Hur kan någon med ambition att ens försöka vara liberal rösta på MP, särskilt i den parlamentariska situation som riskerade att uppkomma och som sedan uppkom? Helt otroligt.

    Jag har en hel del vänner som har resonerat likadant som du, gemensamt för dem allihop är att de är mellan 28 och 45 år gamla och bor i Stockholms innerstad, samt är latteliberaler, av det värsta slaget (men de är alltså mina vänner, så jag håller av dem mycket!). Trendnissar, alltså.

    I min enfald trodde jag att du stod över sånt, men ack så fel man kan ha.

    För att avsluta riktigt syrligt (för ja, jag är bitter över alla, inklusive dig, som har valt att indirekt stödja Ohlys gäng, istället för de kärnvärderingar man påstår sig hysa) hoppas det känns jättebra nu att Ohly sitter o skrattar gott åt Reinfeldts försök att få till en dialog med Wetterstrand. Din röst har tillsammans med mina kompisars röster i dagens läge gjort stor skillnad, på helt fel sätt. Missriktat kritiskt tänkande leder ofta till oönskade resultat. Så även i detta fall.

    Svara
  17. Simon Palme skriver: 21 september, 2010 kl. 21:43

    HUR kan man rösta på miljöpartiet och motivera det med att man eftersträvar liberalism? Miljöpartiet må kalla sig liberaler men om man strävar efter att bilda regering med Lars Ohly, införa mobilförud i tunnelbanan och införa en statlig tidning är man banne mig inte liberal. Dessutom förstår de inte vad skatteväxling är, de vill avskaffa räntan och tror inte på marknaden. Att de är mot signalspaning beror på att alliansregeringen fick oturen att rösta för FRA-lagen; hade socialdemokraterna vunnit 2006 hade det sett precis tvärtom ut.

    Om du ser kritiskt på Centerpartiets piskor är det väl bättre omdu röstar på oss och kryssar någon i partiet som du vill stötta, till exempel Fredrick. Utan era liberala röster hade det inte lagts någon remiss i FRA-frågan; Fredrick behöver stöd från folket.

    Det svider att en så klok samhällsdebattör som du tar ett sådant ideologiskt felkliv.

    Svara
    • Mattias Svensson skriver: 21 september, 2010 kl. 21:47

      Om jag är missnöjd med min centerröst borde jag rösta på dem igen? Inte helt säker på att jag hängde med där.

      Svara
  18. Ingen kan vara helt nöjd med det här valresultatet « Fritzsons Frizon skriver: 21 september, 2010 kl. 16:17

    […] men röd inuti. Över hälften av deras väljare vill inte se att Mp stödjer en alliansregering. De liberaler som röstade på Mp ångrar sig nog idag. Generellt anser nog de flesta att Mp länge har haft ett alldeles för stort […]

    Svara
  19. ces skriver: 20 september, 2010 kl. 15:19

    Hoppas du lyssnade på MPs presskonferens och njöt av ditt kloka val. NOT

    Svara
    • Mattias Svensson skriver: 20 september, 2010 kl. 15:42

      Den här miljöpartiväljaren tycker i alla fall att det är tjänstefel att inte sondera möjligheterna med Alliansen. Önskelista: Riv upp övervakningslagar, generös asyl och arbetskraftsinvandring, bort med miljöskadliga subventioner. All erfarenhet talar dessutom mot stora koalitionslösningar som strategi mot främlingsfientliga partier. Och jag tror inte att bättre integritetsskydd stavas M+S.

      Svara
  20. Oscar skriver: 20 september, 2010 kl. 00:36

    Du kan inte rösta på (MP) i riksdagsvalet och kalla dig liberal. Det är en skymf mot oss alla andra som kämpar för liberala ideal.

    Svara
  21. pontus skriver: 19 september, 2010 kl. 18:51

    Det finns nagonting som heter realpolitik, och oavsett argument sa har du bidragit till att oka sannolikheten att vi har en rodgron regering imorgon. Jag tror inte att Sverige kommer bli liberalare med Mona bakom rodret. Om du tror det, sa har du fattat ratt beslut. Men om du inte tror det sa undrar jag vad fan du haller pa med?

    Svara
  22. Oppgjør med Reinfeldt : Liberaleren skriver: 19 september, 2010 kl. 10:26

    […] bloggposten her. Kategori(er): Utenriks, […]

    Svara
  23. boris benulic skriver: 19 september, 2010 kl. 09:39

    Märkligt – Mattias lugna, resonerande text om vad man ska rösta på möts med nästintill allmän hysteri och alltför få diskuterar vad han egentligen säger.
    Nu är jag inte ense – men för den som vill se ett friare samhälle är inte MP ett helt orimligt val.
    Dock – det är längesedan jag slutade lita på någon politiker – begrepp som frihet för dem är konstant möjliga att definiera om – så – det blir en helt tom valsedel ….

    Svara
  24. Thomas Tvivlaren skriver: 19 september, 2010 kl. 07:47

    Det övergriper mitt förstånd vilken mängd skit som slängs på Mattias för detta beslut samtidigt som ”det rätta” alltjämt bedyras vara Allianstrojkan.

    Finns det verkligen ingen ideologisk hederlighet bland de av er som uttrycker sådan avsky för Mattias beslut? Visst köper jag att man kan ha vissa dubier vad anbeträffar MP ur ett liberalt perspektiv men hur fasen står det till i den liberala ryggmärg som alltjämt hänger kvar vid ex. Volkpartiet? Finns det någon ideologisk liberal av rang som inte börjar småle när Batong-Janne svänger sig med ordet liberalism? Hur ”liberal” är man egentligen om man stillatigandes kan hänga kvar vid Tant Gredelins arbetarparti? Centern med sin egen Prussiluska ska jag väl inte ens nämna för säga vad man vill om Mauds integritetsglasögon men nog måste det vara igendimmade flaskbottnar i de bågarna?

    Jag är själv inte alls liberal ”på riktigt” även om jag delar många frihetliga liberala värderingar och de facto prioriterar somliga av dem (röstar därför Pirat) varför jag ställer ovanstående frågor. Liberalismen är på dekis och lösningen på det är inte att agera jasägare till de batongliberala talanger som numera äger makten inom M + FP + C.

    Modigt beslut Mattias och något jag tycker förtjänar respekt oavsett partitillhörighet eller åsiktsbakgrund!

    Svara
  25. Jaha skriver: 19 september, 2010 kl. 03:50

    Tänk att näringslivet alltid begår samma misstag. Pumpar in pengar i verksamheter som till en början framstår som fina och trendriktiga, bara för att få skit tillbaka. Mattias Svenssons lön skulle antagligen räcka till en helsida i DN om fri företagsamhet och låga skatter, en betydligt bättre investering än ohyggligt långa bloggposter om partival som bara är avsedda att ge lite uppmärksamhet till författaren. Mattias Svensson är inte liberal, har aldrig varit och kommer aldrig att bli, han vill bara synas. Förr fick han sin uppmärksamhet genom att vara udda och libertarian, nu måste han rösta på miljöpartiet för att någon ska notera att han existerar. Nästa gång kommer han väl att förklara att Sverigedemokraterna är liberalast av alla. Skulle inte förvåna.

    Svara
  26. Andreas Krohn skriver: 19 september, 2010 kl. 00:25

    Jag har lite svårt att förstå att en indirekt röst på Lars Ohly kan vara liberal. Alls. Oavsett vad Maria Wetterstrand kan argumentera för i goda stunder är det knappast ett liberalare Sverige man får om man röstar på henne.

    Jag tänker utgå från att detta är ett skämt tills jag träffar dig och får detta bekräftat…

    Svara
  27. Marcus R skriver: 18 september, 2010 kl. 23:14

    Jag är minst sagt ställd. Det här är det absolut fånigaste jag varit med om. När vi nämner Mattias namn i framtiden så skall det följas av ett (MP) i samtliga fall. Fy fan Mattias Svensson (MP).

    Svara
  28. Lars Berg skriver: 18 september, 2010 kl. 19:31

    Proteströsta gärna mot alliansen, men för guds skull, välj då Piratpartiet så att Reinfeldt fattar vad det handlar om.

    Svara
  29. Mats skriver: 18 september, 2010 kl. 18:54

    en röst på Mp är en röst på Ohly som utrikesminister. Ut ur EU och allians med nordkorea istället.

    Svenskt Näringsliv borde sluta finansiera Neo till du fått sparken

    Svara
  30. Den som söker han finner « David Fridell skriver: 18 september, 2010 kl. 17:26

    […] Mattias Svensson på Neo argumenterade för en röst på det mest liberala alternativet, ett alternativ som enligt honom är miljöpartiet. […]

    Svara
  31. Twittersvarar om Svensson (mp) « Paulina Neuding skriver: 18 september, 2010 kl. 14:44

    […] @paulinaneuding. (Där har jag f ö precis svarat på frågan om jag fortfarande står bakom Mattias Svensson (mp), jag har fått en del […]

    Svara
  32. Cristofer skriver: 18 september, 2010 kl. 14:24

    Det är väl inte första april redan???

    Svara
  33. Hur röstar liberalt sinnade personer egentligen? « Fritzsons Frizon skriver: 18 september, 2010 kl. 14:22

    […] sinnade personer i detta land? Jo, vissa röstar på Liberala partiet, andra på Piratpartiet, någon på Miljöpartiet (!), åter andra på Alliansen. Av de senare är det spritt mellan Centerpartiet, Folkpartiet, […]

    Svara
  34. Länkat & kommenterat 2010-09-18 — emretsson.net skriver: 18 september, 2010 kl. 13:46

    […] Min röst går till « Mattias Svensson […]

    Svara
  35. Axel skriver: 18 september, 2010 kl. 13:27

    Där rök all mitt förtroende och respekt för dig Mattias. Hoppas du är nöjd när MP sitter i regeringen med kommunister och kompromissar bort allt för lite höghastighetståg.

    Svara
  36. tyra skriver: 18 september, 2010 kl. 12:48

    Mitt svar blir skilj förnuft och känsla!
    Om straff ska legitimeras av vårt behov av hämnd är vi inne på en farlig väg, öga-för-öga-tand-för-tand. Även om hämden bara är ”en komponent” i staffskalornas fastställande måste vi, tycker jag, främst hålla siktet frammåt; hur förhindra nya brott.

    Sen tycker jag att de finns en irationell skevhet i straffskalorna som möjligen speglar just de att hämdbegäret är större för vissa typer av -ofta vad samhället uppfattar som mer moraliskt förkastliga – brott.

    Agree to disagree

    Svara
  37. tyra skriver: 18 september, 2010 kl. 11:18

    Så (om vi lämnar Federley, de är som sagt fördjävligt och självklart ska det få sin rättsliga påföljd) är du principiellt alltså för hårdare straff?

    Fortfarande inte så liberalt enligt mig. Om vi är övertygade om att människan kan styras av förnuft är inlåsning knappast det mest rationella. Jag skulle vilja hävda att en sann liberal står upp för frihetliga värden också i obekväma sammanhang.

    Straffets funktion är att visa på konsekvensen av en brottslig gärning och samhällets ogillande samt att hålla farliga individer avskilda från samhället. Men jag tror inte generellt tro på hårdare straff som metod för att öka tryggheten i samhället.

    ”Straff” är i detta fall inte en bra drivkraft och låsa in individen tillhör de mest auktoritära staten gör. Forskning visar ju också att korrelationen strängare straff mindre brott inte stämmer. Tar man ifrån individen friheten bara för att förvara henne tror i alla fall inte jag att de utvecklar de bättre sidorna. Tvärtom. Brottslingen är också en individ och tror man snarare på människan som ”i grunden god” än mer Hobbsianskt ”egoistisk och farlig” blir konsekvensen för mig mer sociala åtgärder istället för hårdare straff. Med en human-positiv grundsyn borde påföljder anpassas mer till individens förutsättningar (och då menar jag såklart inte juridiskt) och under fängelsestraff verka för att den dömdes framtida liv sker utan kriminalitet. Det skulle jag vilja hävda att både samhället och den enskilde individen tjänar på.

    Allt gott!

    Svara
    • Mattias Svensson skriver: 18 september, 2010 kl. 11:33

      Jag ser inget fel i att personligen medge sitt hämndbegär mot människor som begår onda handlingar. Det är legitima känslor, även om man inte bör agera efter dem. Det är för mig själva argumentet för att delegera lagföring, brottsutredning och påföljd till en stat. Hämndbegär ska självklart inte påverka en rättsstat annat än som en komponent bland flera i straffskalorna fastställda i demokratisk ordning. Och där tar jag mig friheten att tycka att våldsbrottslingar ofta kommer för lindrigt undan i Sverige idag.

      Svara
  38. Lucas skriver: 18 september, 2010 kl. 10:56

    Helt rätt tänkt Mattias! Jag tänker följa ditt exempel och lägga min röst på SD. De är Sveriges minst liberala parti och de liberala krafterna i SD behöver all hjälp för att transformera partiet. Eller ska jag lägga min röst på V kanske?

    Men du har kanske också en poäng, det finns mycket goda anledningar att tycka att MP är ett värdigt val om man letar efter anti-liberala partier. Ett parti som är för strängare alkohol & drogpolitik och som har som en av sina huvudpunkter på valmanifestet att skärpa sexköpslagen måste vara en seriös kandidat för förbättring. Sverigedemokraterna må vara brunskjortornas politiska arvstagare men större delen av deras politik går ut på att lova ut guld och gröna skogar. Miljöpartiet å andra sidan är ett renodlat förbudsparti – större delen av deras politik handlar om att förbjuda saker för miljöns eller för moralens skull.

    Seriöst Mattias, fattade du det här beslutet på fyllan? Wetterstrand må ha liberala tendenser men hon är inte representativ för sitt parti och hon har inte lång tid kvar som språkrör. Det finns inga alls indikationer att hon fått med sig partiet. Om du är ute efter liberala individer finns det gott om sådana i alliansens läger. Om du vill proteströsta, rösta på PP – de är i varje fall ett så liberalt parti du hittar i Sverige idag. Det enda du annars uppnår är att ge en förtroenderöst till de rödgröna (som leds av sossar och inkluderar vänstern) samt hjälper till så att SD får en vågmästarroll.

    Svara
  39. Yes, we’re all individuals « Mattias Svensson skriver: 18 september, 2010 kl. 10:41

    […] för all respons på min röstförklaring. Jag menar det. Jag kan mycket väl förtjäna även glåpord och idiotförklaringar för mitt […]

    Svara
  40. johaneriksson.se » Blog Archive » Hur andra röstar skriver: 18 september, 2010 kl. 10:04

    […] Mattias Svensson — kommer att rösta på mp […]

    Svara
  41. Jonathan skriver: 18 september, 2010 kl. 10:00

    Tycker det är väldigt konstigt att folk inte vill prenumerera på NEO pga det här. Jag är lika besviken, men det är klart man fortsätter läsa.

    I sakfrågan: ALLVARLIGT?!?

    Jag fick inte ihop det på slutet. Alls. Borde du inte med precis samma argument kunna rösta på piratpartiet? Jag vill hävda att det är en bra mycket tydligare signal till borgarna än en röst på MP. Då signalerar man ju att det är precis piratfrågorna som dom brister i, medan en röst på MP (för det är vad det är Mattias, inte en röst på Wetterstrand) lika gärna kan tolkas som att alliansen ska verka för friår och mer aggressivt illiberal stadsplanering.

    Trubbigt är vad det är. Jag är besviken, men gillar dig fortfarande. Av historiska skäl.

    Svara
  42. ulf nilsson skriver: 18 september, 2010 kl. 09:29

    Där rök min prenumeration på NEO. En röst på MAria är en röst på MOona och (ex) kommunisten Ohly. Tänk på att du inte har någon ångerrätt på fyra långa år.
    Förresten är det ett skämt liknande din 1 aprilhistoria att du blivit troende?
    Ulf

    Svara
  43. Howard Roark skriver: 18 september, 2010 kl. 09:22

    Ofattbart, obegripligt, ologiskt.
    En svensk förändring i liberal riktning kan inte ske över en natt, det måste vara en process som sker stegvis. Visst, Allians-regeringen har hittills bara tagit några stapplande steg, men de försöker i alla fall.
    Motsatsen, som du valt att rösta på, är en reaktionär opposition som vill vrida klockan tillbaka, som tycker att ”det var bättre förr”, en opposition som består av f.d kommunister, socialister och tillväxthatare. Som tycker att ”frihet är att slippa välja”, ”det vore bättre om det fanns färre människor” osv. Det är vad du legitimerar när du går och röstar på socialistkartellen på söndag.

    Sverige fram till dagens datum har inte varit så liberalt som många av oss har velat. På vilket sätt förändras det om du röstar på en opposition som styrt Sverige under hela 1900-talet? Är det inte bättre att låta den regering som föreslår nya lösningar och sänker inkomstskatter fortsätta? Jag förstår inte alls hur du tänker.

    Som Ayn Rand skrev:
    “In the name of the best within you, do not sacrifice this world to those who are its worst. In the name of the values that keep you alive, do not let your vision of man be distorted by the ugly, the cowardly, the mindless in those who have never achieved his title. . . .”

    Ett ord som inte ligger långt bort är svikare.

    Svara
  44. pontus skriver: 18 september, 2010 kl. 09:19

    Fran SvD idag ”Jämfört med förra veckans mätning har alliansens försprång minskat med 5,1 procentenheter.”

    Sa med lite tur kanske ni rodgrona tar hem det har.

    Svara
  45. Fredrik Segerfeldt skriver: 18 september, 2010 kl. 08:16

    Två saker:
    1. Reaktionerna på Mattias val är bortom alla proportioner. Det är så den unga extremvänstern beter sig på nätet. Skärpning.
    2. Läs om varför MP är ett dåligt val. http://www.svensktidskrift.se/?p=8899

    Svara
  46. Caspian Rehbinder skriver: 18 september, 2010 kl. 07:45

    Jag är ledsen att du väljer Miljöpartiet. Jag har full respekt för ditt val, men en röst på dem kommer inte påverka Sverige i en liberal riktning. Möjligen kommer din röst påverka de rödgröna i en mer liberal riktning, men de kommer fortfarande utan tvekan vara det sämre alternativet.

    Själv röstade jag som liberal på Piratpartiet. Jag har motiverat mitt ställningstagande här: Varför röstar en liberal på Piratpartiet?.

    Nåväl, oavsett din röst tycker jag du är en utmärkt debattör och samhällskritiker, och min respekt för dig påverkas inte i någon särskilt hög utsträckning av detta.

    Jag förstår att man inte vill lägga sin röst på Alliansen efter denna mandatperiod.

    Svara
  47. Anders skriver: 18 september, 2010 kl. 07:21

    Ditt val är helt ofattbart. Du vet att det mycket väl kan bli Fridolin som ersätter Wetterstrand, och jag hoppas du förstår vad det innebär? Fridolin är illröd.

    Svara
  48. ces skriver: 18 september, 2010 kl. 06:24

    För länge sedan var jag på en presentation av boken ”Peta inte i maten”. Sedan dess har jag läst mycket av vad du skrivit med stor glädje. Men den är helt borta efter dagens text. I fortsättningen är du en av dom som röstade på kommunisterna. Oavsett hur många ord du skriver är en röst på MP en röst på Ohly. Du får säkert mycket smicker av dina kulturvänner för alla orden, men i verkligheten kommer du alltid att vara en som röstar på kommunister.

    Svara
  49. Jacob W skriver: 18 september, 2010 kl. 00:32

    Något jag inte förstår Mattias är att du pekar på hur andra liberaler gjort dig besviken tidigare men nu väljer röstar du på en kandidat som enligt hennes eget partisystem måste lämna sin post inom 1.5 år. Lämna posten för att med största sannolikhet ge den till någon av de många långt mindre liberala krafterna i MP. Gör du dig inte skyldig till din egen besvikelse då?

    Svara
  50. tyra skriver: 18 september, 2010 kl. 00:12

    ”önskar asen som överföll dig till långa fängelsestraff” – väldigt liberalt! Fördjävligt att Federley blev nedslagen klart att rättsväsendet ska hantera detta.
    Men principiellt är rop på hårda straff inte liberalt!

    ”Jag är liberal”

    Svara
    • Mattias Svensson skriver: 18 september, 2010 kl. 08:28

      Hej Tyra. Fängelse är en rättslig påföljd. I en anarkistisk värld hade jag kunnat betala för nöjet att få gå lös på de fega små asen som överföll min vän med ett baseballträ. Det är just därför vi har rättsväsende och lagar som utdömer mer rimliga straffpåföljder efter bevisprövning. Och misshandel har vad jag vet fängelse i straffskalan, även om denna påföljd enligt min enkla åsikt är sorgligt underutnyttjad.

      Svara
  51. Ssargon skriver: 17 september, 2010 kl. 23:31

    Grundlag: Med tanke på var MP står i frågan om prostituerades rättigheter skulle jag aldrig någonsin kunna kalla dom för annat än moralistiska antiliberaler.

    Svara
  52. colbert skriver: 17 september, 2010 kl. 23:31

    Hahaha. Jag tror inte mina ögon. Massmördarnas stödtrupp? Arbetsläger? Angiveri, åsiktsförtryck och ransonering?

    Nyliberalerna har tydligen gjort hyperbolen till sin livsluft. Ta av er foliehatten för guds skull, ni börjar låta som sverigedemokrater. Är det någonstans det pågår åsiktsförtryck är det i det här kommentarsfältet. ”Du tycker inte som jag så jag tänker sluta prenumerera på den tidning du jobbar på”. Moget.

    Svara
  53. Grundlag skriver: 17 september, 2010 kl. 23:18

    Problemet är att Mattias Svensson inte vet hur rätt han har.

    Om man är liberal och vill se ett mer liberalt Sverige är Miljöpartiet det enda parti som man kan rösta på.

    Varför?

    För att deras syn på grundlagen är den mest liberala av alla och skulle revolutionera det svenska politiska systemet över en natt.

    Deras förslag överensstämmer nämligen till nästa 100% med det som Den Nya Välfärden lät Gustaf Petrén (Medborgarrättsrörelsen, ni vet) ta fram när DDR-Sverige var som värst (MOU: Ny Grundlag, 1988).

    Inte så många som vet det. Inte så många som vet något om det viktigaste och värsta i det svenska politiska systemet.

    Svara
  54. Joe skriver: 17 september, 2010 kl. 23:07

    Jag misstänker att du tog ett djupt andetag innan du tryckte på ”submit” på det här inlägget; inte för att jag tror att du är rädd för reaktionerna men för att du visste att det skulle bli en ”shitstorm”. En enskild röst i valet gör givetvis ingen skillnad. Det har aldrig varit så jämnt att en röst varit avgörande, och därför är ju reaktionerna lustiga – som om det vore en procenenhet i valresultatet du just fördelat. Men, som en person med opinionsbildandet och politisk diskussion som leverne (om jag får kalla det så), så blir ju givetvis din röst tyngre än många andras. Jag är inte förvånad att du väljer att gå en ”egen” väg (högst egenartad får man väl ändå kalla det för en nyliberal tänkare och tyckare).

    Jag måste säga att jag är rätt förfärad över ditt val. Det är väl alldeles uppenbart att miljöpartiet är ett mycket dåligt val i de allra flesta avseenden. Maria Wetterstrand är inte liberal. Miljöpartiet är i allra största utsträckning ett reglerarparti, ett förbudsparti och ett parti som i många avseenden mer än de andra 6 riksdagspartierna vill styra enskilda medborgares vardagsliv i så stor utsträckning det går. Det är för mig mycket tydligt att den ”gröna vågen” är en reaktion på att socialismen är utdömd. Inte ens finanskrisen gav vänstern och de socialistiska idéerna en ny skjuts; finanskrisen var inte slutet på kapitalismen. Vad man nu har istället är miljö, ekologi och hållbar utveckling parat med global uppvärmning som bas för att angripa ekonomisk utveckling och det själva ekonomiska välståndet, kapitalismen och individens frihet. De gröna partierna ger en hemvist åt människor som vill bestämma över andra, nu med miljö som argument istället för utsugning och klasskamp (eftersom att arbetarklassen i stor utsträckning blivit bekväm medelklass). Jag motsätter mig inte miljöhänsynen eller tankar om hållbar utveckling som sådana, utan att det har blivit det nya ramverket för socialisternas våta dröm om att få styra och ställa med social ingengörskonst.

    Ja ja, bla bla bla vad jag snackar. Hursomhelst så är det ett förfärligt val du har gjort, och ett som jag hoppas att du får skämmas ordentligt över framöver. Bättre då att stödja riktiga liberala kandidater, som Munkhammar, i partier som har liberala ådror och anknytning, och riktig liberal potential, till skillnad från miljöpartiet och vänstern som aldrig kommer värna frihet som vi ser den.

    Bla bla, tack och godnatt.

    Svara
  55. Erik skriver: 17 september, 2010 kl. 22:55

    En röst på KD är en röst på komminister

    Svara
  56. Björn Brändewall skriver: 17 september, 2010 kl. 22:53

    Det var ett intressant resonemang Mattias, men har du glömt hur fjäderlätt Wetterstrands ord väger när hon talar sig varm för liberalismen? Jag tänker främst på Visby-debatten mot Norberg, där hon (omgiven av dig och hundratalet liberaler) sade ja till köpcentra som Ullared, för att två dagar senare (tillbaka i sitt eget umgänge) lansera ett planekonomiskt krav på att stoppa dem.

    Kontentan för mig är att jag helt enkelt inte tror på Wetterstrand när hon pratar om liberalism. Det är, som någon annan skrev, ett spel för gallerierna.

    Sen vill jag bara påpeka, att Jan Björklund pratar enormt mycket om frihet nuförtiden jämfört med hans första tid som partiledare. Eller vad säger du om senaste almedalstalet, eller för all del slutpläderingen på debatten ikväll? Hans tal förpliktigar, och det bådar gott för FP.

    Svara
  57. Bamse skriver: 17 september, 2010 kl. 22:53

    The Mattias ”Ayn Rand” chapter is now forever closed. I will never ever forgive you. Case closed. Är sååå jävla besviken och uppriktigt ledsen. Vill ändå tacka för den tid jag följt din blogg både i eget namn och via NEO.

    Hur någon som läst läst och till fullo upptagit rymden, vidden och betydelsen av Och världen skälvde ( Atlas shrugged) är valet av ditt parti (miljöpartiet) obegripligt. Ledsen men du är från och med nu irrelevant. Alldeles oavsett pudlar och underfundiga vinklingar av ditt ställningstagande.

    Finns det någon begåvad person med tydliga libertariaska drag där ute…. vi har precis förlorat en.

    Centern får min röst!

    Svara
  58. Johan Sperling skriver: 17 september, 2010 kl. 22:51

    Mattias – du borde gå med i Miljöpartiet och förändra det från insidan. Och rösta på alliansen i valet.

    Svara
  59. Pulter skriver: 17 september, 2010 kl. 22:43

    Resonemanget är intressant, men uppriktigt sagt är Mattias lurad. Det liberala kortet är en taktisk manöver för att vinna alliansväljare till vänstern. Miljöpartiet är liberala i samma frågor som vänsterpartiet – flyktingar, hbt, FRA. Därtill kommer en mittenpolitik vad gäller företag och friskolor.
    Vad övrigt är, är regleringar, kvoteringar och förmynderi.

    Svara
  60. Mats Sylvan skriver: 17 september, 2010 kl. 22:33

    Miljöpartiet? Ett parti som vill sänka Sverige genom att tokbeskatta energi, förbjuda flygresor mm och som kompromissar med kommunisterna.

    Slå upp ordet liberal!

    Om du skrev ovanstående under inverkan av någon drog hoppas jag att du:
    1. Är åter vid dina sinnens fulla bruk på söndag.
    2. Berättar för oss andra vilken drog det var så vi kan undvika den, den gör tydligen den mest förnuftiga människa till totalförvirad supporter till massmördarnas stödtrupper.

    Svara
  61. steffo skriver: 17 september, 2010 kl. 22:31

    Vill egentligen inte ställa mig in i kritikerkören. Jag förstår ditt resonemang. Det finns all anledning att vara irriterad på Alliansen och det är alltid uppfriskande med människor som vågar bryta mönster. Samtidigt är jag djupt besviken på dig (om än inte så förvånad då du har skickat ut en del tvivelaktiga signaler).

    Besviken dels för att du därmed lägger din röst på ett block (valet handlar i första hand om block och inte partier) som aktivt motarbetar allt vad liberalismen står för och att du röstar för fortsatt sossestyre i den tiden som Sverige har chans att på riktigt göra sig av med detta genomkorrumperade regleringsparti. Men även för att du har gått på att miljöpartiet är på väg i liberal riktning utifrån att de är emot FRA och ibland vill ge människor lite valfrihet när mp på nästan alla andra områden jobbar heltid på att inskränka på människors frihet (snacka om att haka upp sig på detaljer så att man fullständigt missar helhetsbilden.)

    Jag kommer naturligtvis fortsätta läsa dig. Du är en intressant röst, men jag kommer aldrig mer ta dig på allvar när du kallar dig för liberal (annat än i integritetsfrågor)

    Svara
  62. Peter Wagenius skriver: 17 september, 2010 kl. 22:20

    Varje liberal är väl en sökare den här tidpunkten vart fjärde år?
    All den här tvehågsenheten hade du kunnat besparat oss som gillar dig och dina idéer.
    Du kunde bara ha sagt att du röstar Pirat, så hade allt varit OK. Två ord. Röstar Pirat. Alla hade förstått!

    Vänliga hälsningar i alla fall
    Peter Wagenius

    Svara
  63. Piotr Smolinski skriver: 17 september, 2010 kl. 22:11

    Jag är själv nyliberal och får ju fanimig respektera att Mattias här går ifrån de mer tribala stämningar som är en inneboende svaghet i oss alla. Det han gör att är att påminna oss om är att en politiker är en politiker är ett public choice-exempel.

    Det finns mycket om säga om detta, och jag orkar inte bemöta Mattias argument i detta nu om varför han har ”fel”; mitt motstånd är marginellt och jag respekterar beslutet.

    Däremot, något jag orkar ta upp utan att behöva skärpa huvvet: ni som är arga (implicit för att det ger stöd åt motståndarsidan) – fira!!! Fråga hur kommunister, socialister, skogsmullar och toksossar känner mobilisersingsviljan glöda när en av de två främsta Timbro-nyliberalerna stöder deras koalitionsalternativ.

    Det är som att Esbati, Schlaug eller Ehrenberg skulle lägga sin röst på moderaterna för att uppmuntra att de gått in i mitten: känner man för en alliansröst eller soffan? Själv är jag alltså marginellt oförstående men ändå rätt nöjd med Svenssons ställningstagande.

    Svara
  64. einar skriver: 17 september, 2010 kl. 21:56

    Kul resonemang, och du förvånade mig verkligen i ditt frångående av svartvita dogmer som jag assicierar med ayn rand-fantaster.
    Det är så främmande för mig med människor som tänker som kommentarerna vär visar. De säger sig skola sluta käpa en hel tidning eftersom de inte håller med en av skribenterna i en ett av hans personliga val. En person, som av vad jag tidigare tagit del av att dömma, gjort fler radikala frihetskupper än de allra flesta. Jag håller inte med om de flesta av dina slutsatser mattia$, men du tänker iaf självständigt. Det uppskattar jag.

    Svara
  65. HC skriver: 17 september, 2010 kl. 21:55

    Jag tipsades om Neo av min syster för 4,5 år sedan, våren 2006. Magasinet var något helt nytt i min värld och året efter började jag ge bort prenumerationer åt höger och vänster på Neo, något som blivit en tradition. I nuläget tror jag att jag betalar tre stycken årsprenumerationer.

    Dagens inlägg från Mattias Svensson ändrar dock på detta. Jag har aldrig sett en sådan principlös ”principfasthet” förut och den gör mig lite illamående.

    Så jag röstar med plånboken och hoppas därmed stimulera andra prenumeranter att göra detsamma! Svinhugg går igen..

    Svara
  66. Karolina Skog skriver: 17 september, 2010 kl. 21:55

    Vilken utmaning! Jag tar den till mig med största allvar eftersom jag regelbundet upprepar Maria fras om MP som det mest liberala partiet (tror att jag tom var ute lite före henne). Räknar med att du ligger på oss som en släpvagn framöver.

    Rickard:påståendet att Miljöpartiet är ett ekologistiskt parti faller på sin egen orimlighet eftersom ekologismen tar avstånd parlamentarismen och därmed idén att alls starta eller rösta på ett parti. Likheterna mellan grön politik och ekologism är uppenbara, men skillnaderna samtidigt stora.

    Svara
  67. Håkan Boström skriver: 17 september, 2010 kl. 21:50

    Säga vad man vill om detta, men onekligen uppfriskande med människor som vågar gå emot grupptrycket och inte hymlar med det. Det brukar vara dem man kan lita på när det plötsligt blåser helt andra politiska vindar – och de är lätträknade (även bland liberaler).

    Svara
  68. Fredrik Malm skriver: 17 september, 2010 kl. 21:15

    MP har drivit igenom krav på tobinskatt i de rödgrönas överenskommelse i utrikes- och handelspolitiken.

    Hur ser du på det?

    Svara
    • Mattias Svensson skriver: 17 september, 2010 kl. 21:26

      Som ett ungefär lika stort problem som att de vill låta staten äga bilfabriker (vad ska Peter Eriksson bygga där, gröna trabanter?) och har investeringsplaner som Lyndon LaRoucherörelsen. De är lika vettlösa ekonomiskt som de tidigare varit rörande personliga friheter. Vad jag kan hoppas på är en utveckling i rätt riktning.

      Svara
  69. Micke skriver: 17 september, 2010 kl. 21:00

    Du vill alltså ha Lars Ohly i sveriges regering? Allvarligt talat.. 🙁

    jag är också missnöjd med Alliansens beteende i flera frågor, men INGENTING blir bättre om Ohly och resten av tomtarna får gå loss.

    Du är ute och cyklar nu alltså.

    Svara
  70. Mattias Svensson röstar på MP « Erik Herbertson skriver: 17 september, 2010 kl. 20:59

    […] vet hur svårt det är för många liberaler att välja, och så läser jag att Mattias Svensson tänker rösta på Miljöpartiets Maria Wetterstrand! Det trodde jag faktiskt inte. Mattias för ett intressant […]

    Svara
  71. G skriver: 17 september, 2010 kl. 20:46

    Oj, det var minst sagt väldigt överaskande!

    För min egen del så ströks MP framför allt av två skäl, alla dessa kvoteringar och att Fridolin ser ut att bli språkrör i nästa omgång.

    Svara
  72. Per M skriver: 17 september, 2010 kl. 20:04

    Nu ändrades just min syn på dig från positiv till negativ. Nog för att jag inte alltid hållit med dig i alla sakfrågor, men jag har ändå upplevt dig som mestadels vettig. Att nu stödja Miljöpartiet är dock fullständigt oacceptabelt. Miljöpartiet tillhör den gröna rörelsen, och den gröna rörelsen är som Ayn Rand påpekade i grunden människo- och civilisationsfientlig, och därmed ond.

    För övrigt, om du nu ser ”öppenhet mot omvärlden” som så viktigt bör du tänka på att en röst på Miljöpartiet ökar risken för att Sverigedemokraterna får en vågmästarroll i riksdagen, och det borde väl vara uppenbart vad det innebär för frågan om ”öppenhet mot omvärlden”.

    Svara
  73. Johan skriver: 17 september, 2010 kl. 19:19

    MP? MP! MP!!! Fuck. You. Du har överanalyserat detta val. Fy fan för att du har gjort dig själv till slagträ. Gör mig en tjänst och bränn alla böcker av Ayn Rand som du har och äger och flytta Guilliou-böckerna till hedersplats. Cock rouge är vad du är.

    Svara
  74. Tobe skriver: 17 september, 2010 kl. 18:57

    Du är förstås ett levande bevis på hur en icke ekonomiskt eller naturvetenskapligt skolad intellektuell i en trendig SOFO-miljö kan hamna i ett intellektuellt vakuum efter ett långt pseudointellektuellt resonemang. Ditt resonemang saknar all logisk stringens. Upplysningsvis: Du är inte miljöpartist, du är moderat eller folkpartist. Antingen lider du av svårartat självbedrägeri eller också förstår du inte dig på miljöpartisters bevekelsegrunder.

    En sak vill jag dock helhjärtat hålla med dig om: Jag hoppas Fredrick kryar på sig och önskar att asen som överföll honom får mycket långa fängelsestraff. Jag hoppas dessutom att Frederick läser det här och andra inlägg som stödjer honom.

    Svara
  75. Robert Andersson skriver: 17 september, 2010 kl. 18:32

    Att du röstar mp är inte ett dugg konstigare än att sossar röstade borgerligt i förra valet för att slippa Göran. Vem vill egentligen bli tagen för given?

    Svara
  76. Mina röster går till… skriver: 17 september, 2010 kl. 17:34

    […] det. Den som har läst vad jag skrivit tidigare kan nog snabbt gissa att jag inte kommer följa Mattias Svenssons beslut att rösta på Miljöpartiet, men i övrigt delar jag hans besvikelse över hur alliansregeringen […]

    Svara
  77. Allan skriver: 17 september, 2010 kl. 17:33

    Och därmed har jag köpt mitt sista nummer av Neo.
    En röst på Mp är en röst på Ohly,kommunism,förtryck,arbetsläger, åsiktsförtryck, angiveri, ekonomisk kollaps, köer, ransonering. En total frihetsinskränkning.

    Förfärligt!

    Svara
  78. AndyPandy skriver: 17 september, 2010 kl. 17:13

    Men Mattias… Miljöpartajet vill ha förbud och statlig reglering och styrning för precis allt!! Du kommer inte ens att få ha en icke miljögodkänd tomteluva! Du är GRUNDLURAD!! (Och jag kommer inte att komma in till stan från söderförort för lattesörplande artdirectors-miljöpartister i city vill inte ha in förortspatrask med bilar i sin mysiga stadskärna. Åh, jag glömde att nya köpcentrum hos oss patrask ska förbjudas. Dom kan ju konkurrera ut miljöpartisternas mysiga småbutiker på söder.)

    Svara
  79. Mats Å skriver: 17 september, 2010 kl. 17:04

    Först säkerhetspolitisk snålskjuts genom att totalvägra och nu en röst på Lars Ohly. Hej då Mattias Svensson!

    Svara
  80. Martin skriver: 17 september, 2010 kl. 17:01

    Den här fina rocklåten tillägnar jag dig, min vän:

    http://www.youtube.com/watch?v=a_L-t0XLH1A

    Svara
  81. Hc skriver: 17 september, 2010 kl. 16:49

    Många ord och lite vett. Vilket bottennapp.

    Svara
  82. Liberal skriver: 17 september, 2010 kl. 16:14

    Synd att du låtit dig duperas av Wetterstrands taktiska flört med liberalismen. Byt ut ordet klass mot miljö så ser du var hon står egentligen… Orkade inte ens läsa hela din text, så besviken blev jag efter första meningen. Det spelar liksom ingen roll hur man resonerar när man gör fel.

    Svara
  83. Helene skriver: 17 september, 2010 kl. 16:05

    En röst på Maria Wetterstrand är en röst för att hon ska vara minister och sannolikt vice statsminister. Ett klokt val

    Svara
  84. Åsa skriver: 17 september, 2010 kl. 16:04

    Moderaterna är väldigt noga med att förklara att förbud inte är deras väg, vi ska inte säga till en människa hur personen ska ta sig till jobbet, vad de ska äta eller hur de ska konsumera.

    Det är viktigt med valfrihet och att själv kunna göra sina val. Men hur ofta gör vi medvetna val som går utanför våra vanor och vår bekvämlighet? Tar vi ansvar i våra dagliga val?

    Vi lever i en globaliserad värld som blir mindre och mindre. Jag kan, genom mina val i vardagen, påverka utvecklingen på andra sidan jorden i en viss riktning. Jag kan medverka till att förstöra en persons möjlighet att skaffa barn genom att välja en banan av ett visst märke. Jag kan bidra till att smutsa ner de flodsystem som finns i Indien genom att köpa vissa kläder. Jag bidrar till avskogning av Amazonas genom att äta kött som inte är ekologisk.

    Är vår rätt till att göra egna val viktigare än att kunna kontrollera att vi inte åsamkar skada på djur, människor och natur i världen? Vem orkar hålla koll på vad man bör och inte bör köpa? Skulle vi verkligen må sämre av att ha lite färre men bättre val i vardagen?

    Vi är snabba på att förbjuda produkter som skadar våra barn, men vi tillåter produkter som skadar barn i andra länder. Är inte de lika mycket värda som våra barn?

    Jag röstar på Miljöpartiet, det enda naturliga valet om man ser de värden som är större än personlig ekonomi.

    Svara
  85. Johan Folin skriver: 17 september, 2010 kl. 15:54

    Jag gillar hur du tänker, och håller med dig i tankarna kring hur partierna sviker liberaler. Jag kommer själv dock inte rösta på Mp.

    Svara
  86. Magnus A skriver: 17 september, 2010 kl. 15:26

    Mattias, så det är en slags betydelselös hednisk rit du avser att utföra? Var det inte ett lite väl komplext och mångordigt försvar för den? En bra stimulans för de små grå kanske? 🙂

    Svara
  87. Gunnar skriver: 17 september, 2010 kl. 15:22

    Jag är oerhört besviken på dig. En röst på MP är en röst på kommunisterna. Fyfan.

    Svara
  88. Jens skriver: 17 september, 2010 kl. 15:19

    Newsflash: Vi har partival i det här landet! Dina signaler är meningslösa! Jag antar att det här är ett taktiskt val, betingat av opinionsläget, men ändå. Det vore nog bättre att du avstod från att rösta; du påverkar så oerhört mycket mer som opinionsbildare än som del av väljarkåren.

    Svara
  89. Erik XV skriver: 17 september, 2010 kl. 15:15

    Ett långt resonemang för att komma fram till en huvudlös slutsats. Du har alltså röstat för att kommunister ska ingå i regeringen. Oavsett dina goda intentioner så har du de facto gjort det.

    Du har också röstat för återinförd fastighetsskatt, återinförd förmögenhetsskatt, avskaffat RUT-avdrag, höjd bensinskatt, ytterligare nedmontering av försvaret, fortsatt flumskola, minskad valfrihet och Gud vet vad mer. Din röst kan ha ”hjälpt” Sverige att ta ett jättekliv bakåt.

    Ytterst korkat, ja, mer än ytterst korkat. Någonstans i resonemanget gick du vilse. Som tur är har du möjlighet att ändra dig på valdagen. Jag hoppas du gör det.

    Det är ovärdigt en liberal att rösta fram kommunister till en eventuell regeringsställning.

    Svara
  90. Mina röster går till … skriver: 17 september, 2010 kl. 15:07

    […] längre och mer djupgående motiveringar än så kan jag med värme rekommendera mina goda vänner Mattias Svensson (MP), Johan Ingerö (KD) och Magnus Betnér (lottar mellan MP, C, FP och M). Men nu till mina egna […]

    Svara
  91. Jakop Dalunde skriver: 17 september, 2010 kl. 15:03

    Tack för denna vackra och inspirerande text.

    Svara
  92. Daniel skriver: 17 september, 2010 kl. 14:57

    ”du får betala dubbelt så mycket för din städning”

    Anständiga människor städar själva.

    Svara
  93. Magnus A skriver: 17 september, 2010 kl. 14:54

    Rödgröna går bort.

    M går bort för populism och en islamistisk riksdagskandidat.

    C tveksamma med elbilsidéer, att vindkraft aldrig kan bli för stort (trots att bara 3 procent av svensk el ger CO2-utsläpp och möjlig potential att minska den med vindkraft är under 1 procent) eller att vissa seriöst menar att fossildrivna bilar förbjuds 2020. Men annars borgerlig företagspolitik och …jord under naglarna?

    FP har rationell syn på det mesta och är trovärdiga och modiga upplysningsradikaler. Mitt val.

    Svara
  94. Fredrik Bauer skriver: 17 september, 2010 kl. 14:48

    Hur kan du Mattias? Tänk på landet Sverige där dina barn kommer att växa upp. Kommer det att vara ett mer frihetligt land med ett miljöparti på frammarsch? Du röstar på en skock tillväxtfientliga trädkramare! Inte på krafter för individuellt förverkligande. Hur kan du Mattias?

    Svara
  95. Richard skriver: 17 september, 2010 kl. 14:48

    Miljöpartiets ideologiska bas är, trots Wetterstrands emellanåt halvliberala hållning, ekologismen. Det är och förblir ett miljöparti, ingenting annat, och kommer att fortsätta driva samhället i riktning mot ekologismen. Du vet ju lika väl som jag, Mattias, vad denna filosofi står för och vilka deras långsiktiga mål är, så detta är lite chockartat måste jag säga. Skulle du även kunnat ha rösta på en förhållandevis halvliberal vänsterpartist?

    Det är dessutom en röst på Ohly, som några här påpekar, men i vissa avseenden är faktiskt ekologismen en betydligt värre och farligare ideologi än socialismen.

    Svara
  96. Fredrik skriver: 17 september, 2010 kl. 14:47

    ick! du skämtar med mig aprillo!??

    Svara
  97. gudmundson skriver: 17 september, 2010 kl. 14:47

    Intressant. Skulle du, Mattias, rösta på Wetterstrand också om De rödgröna ledde i opinionen och såg ut att vinna regeringsmakten?

    Nej. Det är bara ett Mp i opposition som är intressant. Eller?

    Svara
    • Mattias Svensson skriver: 17 september, 2010 kl. 15:02

      Per. Förmodligen.

      Svara
  98. Magnus A skriver: 17 september, 2010 kl. 14:46

    Lina. Att Mattias väljer Wetterstrand kanske beror på att kompisen Johan Norberg lurats att tro att de är liberala. Norberg deltar på en lyckoblogg främst driven av miljöpartister. 60 procent av bloggens läsare sa sig rösta på MP med V som god tvåa:

    http://farm5.static.flickr.com/4074/4894987022_6a6b17e9af.jpg

    http://www.lyckobloggen.se/?page_id=7

    Tänk vad jag hittar. 😉

    Svara
  99. Rävjägarn skriver: 17 september, 2010 kl. 14:43

    Jag tycker att valet är knepigt och har funderat på att rösta på Centerpartiet, men är vill inte gärna rösta på dem idag, däremot hade jag verkligen gjort det om de fört den politik (eller snarare den typ av politik och värderingar) som som karakteriserade dem under Thorbjörn Fälldins 70-tal. De nyliberala tankegångarna har jag inte mycket till övers för.

    Lina: Om du inte kan ta att någon Neo överhuvudtaget.

    Svara
  100. Erik E skriver: 17 september, 2010 kl. 14:43

    Idiot!

    Svara
  101. David Wästberg skriver: 17 september, 2010 kl. 14:42

    Du lägger din röst på miljöpartiet men du argumenterar för att det är Maria Wetterstrand du röstar på. Det innebär att du lägger din röst för de kommande fyra åren på en partiledare som vi vet kommer avgå vid nästa partikongress. Lite kortsiktigt agerande får kan man väl ändå tycka.

    Svara
  102. Anders Emretsson skriver: 17 september, 2010 kl. 14:40

    Intressant resonemang. Det vore kul att bilda ett parti tillsammans nån gång.

    Svara
  103. Magnus A skriver: 17 september, 2010 kl. 14:39

    Eller — för att ge dig ett annat och inte mindre korrekt perspektiv — radikalkonservatism? Detta från en som pushat konservativ revolution a’la tyskt 30- och 40-tal:

    ”Både natur och kultur har utsatts för stort tryck de senaste årtiondena och […] ser det ut som att Miljöpartiet och Sverigedemokraterna kommer att öka sitt väljarstöd markant. Partierna är mycket olika, men båda bär på ett radikalkonservativt tankegods eftersom den bärande tanken i denna ideologi är att slå vakt om bestående värden. I ekologismens fall handlar det om att bevara naturvärden och i nationalismens fall att bevara kulturvärden. Kan man dessutom kombinera natur- och kulturkonservatismen med en alienationsteori så kommer vi kanske att se en ideologisk syntes på tjugo års sikt, helt enkelt för att verkligheten kräver det.”

    http://folkhemmet031.blogspot.com/2010/01/80-talisterna-och-ekonationalismen.html

    Svara
  104. Fredrik Segerfeldt skriver: 17 september, 2010 kl. 14:25

    Detta är en röst på ett parti som vill regera med Lars Ohly. Detta är en röst på en regering som skulle innehålla kommunister.

    Svara
  105. Lina skriver: 17 september, 2010 kl. 14:23

    En röst på Wetterstrand är en röst på Lars Ohly och på slarvmåna. Skyll dig själv om du får höjd fastighetsskatt, om du får betala dubbelt så mycket för din städning genom avskaffad RUT och om sveriges röst i EU blir svagare.

    Du är blåst.

    Jag skall sluta läsa Neo.

    Svara