Höga löneökningar för att rädda inflationsmålet är en riskfylld strategi för industrin

Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtning, men trots relativt god tillväxt är inflationen och inflationsförväntningarna låga och Riksbanken har svårt att nå inflationsmålet på 2 procent. Riksbanken har pläderat för högre löneökningar för att snabbare nå inflationsmålet. Samtidigt är omvärldsutvecklingen splittrad med en relativt god utveckling i västvärlden och en avmattning i tillväxtländerna. Risken har dock ökat för en svagare global BNP-tillväxt, vilket även skulle hålla tillbaka svensk inflation, industriproduktion och sysselsättning. Den rapport som idag presenteras av Industrins Ekonomiska Råd (IER) analyserar utvecklingen och når fram till följande konsekvenser för lönebildningen:

• En förhållandevis hög löneökningstakt skulle kunna gynna ekonomisk utveckling i Sverige på kort sikt, genom att inflationstakten ökar, och realräntan sjunker med bibehållen räntenivå. Enligt ekonomisk teori skulle höga löneökningar också kunna främja efterfrågan genom att kronan försvagas.

• För industrins del, och således i förlängningen för svensk ekonomi eftersom kopplingen mellan industri- och tjänstesektorer är nära och växande, ter sig ett sådant förhandlingssätt dock också riskfyllt. För det första är de mekanismer som leder till en gynnsam utveckling osäkra, och det empiriska stödet för att ett högt löneavtal skulle följas av en kronförsvagning är svagt. För det andra är effekterna med högre löneökningar och stärkt inhemsk efterfrågan mindre relevanta för exportindustrin.

• Förhållandevis låga löneökningar skulle däremot direkt gagna industrin genom förbättrad lönsamhet. Låga löneökningar skulle dock också innefatta risker. En förhållandevis låg löneökningstakt skulle kunna förstärka kronan ytterligare, vilket försvagar industrins lönsamhet. Vi bedömer då sannolikheten vara hög för att Riksbanken gör penningpolitiken ännu mer expansiv, inklusive användningen av valutainterventioner. Då skulle industrin gynnas av låga löneökningar utan en väsentligt starkare krona. Detta förutsätter dock att riksbanken framgångsrikt kan försvaga kronan.

• Hur än industrins parter bedömer sina lönebeslut är det viktigt att värna om lönenormeringen som fungerat väl sedan Industriavtalet slöts 1997. Om den skulle spricka, är den svår att återställa. Det skulle under kommande avtalsrörelser vara svårare att upprätthålla en samordning som fortsätter att gagna svensk ekonomi och sysselsättning.

Det är några slutsatser som IER kommer fram till i sin rapport ”Inför 2016 års avtalsrörelse.” IER har av Industrirådet, d v s Industriavtalets parter, fått i uppdrag att lägga fram en rapport som analyserar läge och utsikter för internationell och svensk konjunktur. Tyngdpunkten i rapporten ligger på en beskrivning av dessa förutsättningar med avseende på svensk industri och dess anställda.

Hela rapporten ”Inför avtalsrörelsen 2016” kan laddas ner från Industrirådets webbplats www.industriradet.se

Industrins Ekonomiska Råd (IER) är en rådgivande grupp bestående av fyra ekonomer som är oberoende av parterna. IER ska kunna lämna utlåtanden och rekommendationer i ekonomiska frågor på uppdrag av bland annat Industrirådet och de opartiska ordförandena.

Presskontakt:

Carin Wallenthin, pressombudsman IF Metall,  +46 70 338 39 01
Jonas Cohen, kommunikationschef Teknikföretagen, +46 70 219 09 38

________________________________________________________________________

Industrirådet (tidigare Industrikommittén) består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet. www.industriradet.se  

Följande bilagor finns för nedladdning:

• Release