Slaveriet avskaffas

Dagens DN Debatt  av Sten Tolgfors ger välkommet besked (inte minst som Fredrik Reinfeldt svävade å målet om värnpliktens avskaffade i partiledarduellen tidigare i veckan). Värnplikten avskaffas, rekrytering till militärtjänst blir frivillig. Unga män ska inte längre plikta med ett år av sitt liv åt staten för sitt ”brott” att vara män i fysisk och psykisk god kondition.

När jag blev politiskt aktiv var det en hädisk tanke att i moderata samlingspartiet ifrågasätta statens rätt att disponera över unga mäns liv lite som det passade. Värnplikt sågs som en självklarhet för den som var för ett starkt försvar, som om människor skulle behöva tvingas till att försvara ett fritt land. Nu avskaffas värnplikten av en moderatledd borgerlig regering. Det är stort.

I alla fall för mig som växte upp med frågan i MUF och Frihetsfronten, vägrade värnplikt, fick problem att adoptera barn för detta ”brott” (vilket jag skriver om i kommande Neo) och förrförra sommaren kunde roa mig med att skicka tennsoldater  till min gamle kombattant Anders Björck: ” Politiker som vill styra över viljelösa pjäser som ni disponerar efter eget behag får fortsättningsvis leka med tennsoldater.” skrev jag i ett brev.

Kanske var jag därmed med och sätta en sten i rullning, inte minst den där hösten 1993 på moderaternas partistämma.

Ett rosa hus och några punkterade myter om nyliberalism

Journalisten Jeff Benedict verkar ha skrivit en underbar liten bok Little pink house: A True Story of Defiance and Courage. Den beskriver fallet Susette Kelo som upp i högsta domstolen försvarade sin rätt att bo kvar i sitt hus mot stadens och ett storföretags planer på att riva bostadsområdet och bygga kontorslokaler med omgivande hotell och spa.

Kampen förlorades och högsta domstolen slog fast att den skakigaste kalkyl om framtida skatteintäkter räcker för att fördriva enskilda människor från deras egendom. Statsnyttan över egennyttan, eller ett sant exempel på tillväxtfascism om ni så vill. (Fast tre år efter domen är det enda som hänt att husen rivits, något byggande har inte påbörjats.) Men kampen vanns i människors hjärtan, upprörde opinionen och har lett till större försiktighet i liknande fall Amerika runt.

Det är intressant mot bakgrund av vänsterns konspirationsteori om liberalismen som de besuttnas ideologi att det inte är en politisk majoritet, utan en fungerande äganderätt som var Kelos hopp i denna process. Och det var nyliberaler som hjälpte henne att driva denna kamp mot stat och kapital. Det var Institute for Justice, startat av den Ayn Rand-beundrande Clint Bolick, som drev fallet juridiskt, och det är på Cato Institute man kan lyssna på en hjärtevärmande podcast om saken. Gör det.

Detta apropå bland annat HAX bloggpost om vänsterns föreställningar om nyliberaler.

Säg den njutning som är utan skatt

Fråga någon av dem som var med och administrerade vår nu saligen insomnade lyxskatt på choklad vilket helvete det var att smula, bränna och analysera vartenda litet kex och skumnalle.

Så avfärdar till och med fettpanikerna på Fokus förslaget om en fettskatt med hänvisning till Sveriges först 1993 avskaffade ”lyxskatt” på choklad. En idé  som mer grundligt avfärdas här.

Men säg den idiotiska ekonomiska idé som inte tar steget upp ur graven dessa dagar. För några veckor sedan kom Danmarks regering med förslag om fett- och sockerskatt och i förra veckan var det dags igen. Den brittiske läkaren David Walker fick sina femton minuter när han på läkarstämman föreslog en särskild straffskatt på choklad, ett förslag som avvisades med knappa två röster. Walker motiverar skatten på just choklad med att han tycker att det varit för lite negativ publicitet kring just detta lilla glädjeämne. Rätt talande för förmyndarmentaliteten.