Gör som jag säger, inte som jag gör…
Svenska Dagbladet skriver att svurna motståndare till RUT-avdraget inte håller sig för goda för att utnyttja detsamma. Bland de som i andra sammanhang brukar säga att ”folk ska ta hand om sin egen skit” eller att ”det är fel att subventionera rika människors städning” men som själva varken städar själva eller betalar full skatt för städhjälp märks Gudrun Schyman. Tidigare har även framkommit att Göran Persson nyttjar städhjälp och drar av för det.
De båda ex-partiledarna försvarar sig med att de bara följer gällande regler. I något sammanhang har det jämförts med att moderater under alla år har betalat den av S-regeringar fastställda inkomstskatten. Lagar är till för att följas. typ.
Jag menar att det försvaret inte håller. Att man inte kan betala mindre i skatt än vad lagen kräver är en självklarhet, och för övrigt dras ju skatten (åtminstone för oss löntagare) innan man får pengarna. Men att sätta sig ned, räkna på sina utgifter för städning och faktiskt yrka på avdrag är en aktiv handling. Den som har moraliska betänkligheter slipper dra av. Det är inte svårare än att som vegetarian avstå från att köpa ett stycke bogfläsk i mataffären.
Men detta handlar ju inte om regler. Jag-följer-bara-gällande-bestämmelser-tugget är det äldsta försvaret i boken, och i många fall stämmer det. Exempelvis kan varken Margot Wallström eller Cecilia Malmström göra något åt de löner och pensioner som hänger ihop med uppdraget som EU-kommissionär. Ett av skälen till löneläget och pensionen är faktiskt att ledamöterna ska ha det så bra att de blir mindre receptiva för olika försök till bestickning.
Men RUT-avdraget är helt och hållet frivilligt. Det finns där för den som anser sig behöva det, och kan förkastas av den som tycker annorlunda. Hade jag varit politiker på den nivån så hade jag förmodligen avstått, helt enkelt för att PR-värdet överstiger avdraget. Persson och Schyman, varav ingen behöver hanka sig fram eller vända på slantarna, gör emellertid en annan bedömning.
Gott så, avdragrätten gäller som sagt alla Sveriges invånare. Men den politiker som önskar framstå som något annat än en sovjetisk apparatjik som förbjuder folket att importera men själv förfogar över en försvarlig mängd utländska delikattesser bör nog sänka sin svansföring i RUT-debatten framöver.
