God och glad jul

”De kommer att säga att vi med vårt tillåtande samhälle och våra plumpa skämt är besatta av sex. Nej! Vi har en sund inställning: Vi gillar det, det är kul och trevligt, det kan också vara farligt, mörkt och krångligt. Det är lite som mat på det sättet, bara mer upphetsande. De enda som är besatta av mat är anorektiker och de sjukligt feta. I neurotiska termer är det den katolska kyrkan i ett nötskal.” Stephen Fry

Nej, denna julhälsning handlar vare sig om sex eller religion. Det är gudskelov ingen som kräver att vi ska avstå någondera så här till jul, fast tanken på det säkert kan få ett och annat barn att ”känna oro” och att det kan gå över styr ibland. Annat är det med alkoholen. Även här har de flesta en sund inställning. Skinksnaps, glögg, julöl och mumma hör helgen till. Vi vuxna människor gillar det, det är kul och trevligt, det kan också vara farligt, mörkt och krångligt. Men vi ska inte överdriva, det är mer eller mindre självklara attiraljer precis som sillarna, vörtbrödet och syltan. De enda som är besatta av det tycks även här vara de som dricker för mycket och de som inte dricker alls. Just kring julen tycks dessa båda extremer finna varandra i kampanjen för en helnykter julhelg, Vit jul. Den som firar jul ihop med barn ska avge löfte att hålla sig spik nykter och inte dricka någonting stärkande. Som alltid med extremer finns det en grad av rimlighet. Kampanjen vill uppmärksamma de barn som far illa vid jul, vars mamma och pappa eller släktingar bråkar och beter sig illa och där barnen blir ensamma, otrygga och utelämnade på grund av att någon i deras närhet dricker för mycket. Deras publicerade julberättelser är som en räcka Lars Norénpjäser hämtade ur verkliga livet och från helnykteristernas tidning strömmar andra fylleberättelser om mammor som varit dyngraka redan på julaftons morgon. All heder åt att uppmärksamma och ta sig an dessa barn, och kan kampanjen få en enda förälder eller släkting att avstå från att svika sina barn denna helg är det förstås värt mycket. Likaså är det hedervärt att ordna aktiviteter som minskar dessa barns utsatthet och ensamhet. Men det är något som skaver i kampanjens dubbla fokus. När man säger att ”Alla barn har rätt till en vit jul” handlar det inte längre om tragiken i familjer med missbruk och fylla, utan även om den stämningsfulla julglädjen i de långt fler familjer där alkoholen är ett av många trevliga inslag. Detta är också arrangörens ideologiska syfte. IOGT-NTO, som driver kampanjen Vit jul, vill att människor ska leva helnyktert året runt, och de är politiskt aktiva för att se till att även människor som vill dricka styrs åt det hållet med skatter, restriktioner och monopol. Det finns få som är så engagerade i alkoholpolitiken som de som inte dricker. Kampanjen drar sig inte heller för att dra in långt fler barn än de som faktiskt berörs. Varje år upprepas vandringsmyten om att hundratusentals barn skulle fara illa.

Hundratusentals barn går omkring med en klump i magen inför julhelgerna. De lever i en familj där en eller båda föräldrarna dricker för mycket. Till alla 385 000 barn i Sverige som växer upp med en mamma eller pappa som super sönder julen

För de 385 000 barn (Folkhälsoinstitutets siffror) vars föräldrar har ett riskbeteende kring alkohol, är det inte en glad tid. När resten av samhället stänger, har många barn och ingenstans att kunna få vara barn i fred.

Ursprunget till denna myt är en mätning där Folkhälsoinstitutet räknat alla barn till föräldrar med ett riskbruk. Och vad är då ett riskbruk? Att någon gång i månaden dricka fler än fem öl (fyra för kvinnor) vid samma tillfälle. Det är nämligen inte hälsosamt att någonsin bli berusad. Men är det farligt för barnen? Blir man en dålig förälder? Självklart inte. Eller med Folkhälsoinstitutets ord:

Enligt rapporten lever ca 20 procent av alla barn (ca 385 000 barn) i hushåll där någon vuxen dricker så mycket alkohol att föräldrarnas egen hälsa riskeras, så kallat riskbruk. Det är viktigt att skilja den skattningen från antalet barn och ungdomar som har sviktande stöd i familjer pga. föräldrars missbruksproblem. (mina kursiveringar)

Två olika saker alltså. Som medvetet och om och om igen blandas ihop av en organisation vars syften är att alla ska vara helnyktra året runt. Hur många hundratusen barn får man utnyttja i ideologiska syften, och för att stigmatisera alla föräldrar som inte är helnyktra? När jag i en radiodebatt här om dagen konfronterade UNF:s Linda Engström medgav hon att föräldrar som dricker till jul inte alls är några sämre föräldrar för det. Men varför heter det då att ”alla barn har rätt” till helnyktra vuxna vid jul kan man fråga sig. Nåja, till slut var vi överens om att många har anledning att ta en vit jul, både för sin egen och barnens skull, men att det inte finns några belägg för att man är en sämre förälder om man inte är helnykter. Och med detta försoningens budskap inleder jag kommande högtider. God jul och gott nytt år.