Den ogina välfärdsstaten

James Tooleys The beautiful tree om hur den fattiga världens slumområden fullkomligt svämmar över av privatskolor är en verklig ögonöppnare. En oväntad ordning även för de mest inbitna marknadsvänner, och en obehaglig konfrontation för dem som när den ideologiska dogmen att välfärdsstat är nödvändigt för utbildning av de fattigaste.

Apropå den infekterade diskussion som uppstod förra veckan kring frågan om Sveriges socialiserade skolsystem ska ge utbildning till illegala flyktingar kan det vara värt att påminna om en skylt utanför en av dessa otaliga privatskolor, i Kenya. ”The Hurmua Kibera School. Free education for orphans, poor families, refugees.” I de kenyanska slumkvarteren anser sig privata skoldirektörer ha råd att bjuda flyktingbarn på skolutbildning. Då kanske den saken inte ska behöva leda till överord i Sverige. Men visst är det senare talande för att solidariteten med de fattiga och utsatta knappast ökar med välfärdsstaten.

(Det borde såklart vara en tänkvärd benchmark även för de skoldirektörer som stoppar övervinster från billiga avknoppningar i egen ficka.)