Den ogina välfärdsstaten

James Tooleys The beautiful tree
om hur den fattiga världens slumområden fullkomligt svämmar över av
privatskolor är en verklig ögonöppnare. En oväntad ordning även för de mest
inbitna marknadsvänner, och en obehaglig konfrontation för dem som när den
ideologiska dogmen att välfärdsstat är nödvändigt för utbildning av de fattigaste.

Apropå den infekterade diskussion som uppstod förra veckan
kring frågan om Sveriges socialiserade skolsystem ska ge utbildning till
illegala flyktingar kan det vara värt att påminna om en skylt utanför en av
dessa otaliga privatskolor, i Kenya. ”The Hurmua Kibera School. Free education
for orphans, poor families, refugees.” I de kenyanska slumkvarteren anser sig privata
skoldirektörer ha råd att bjuda flyktingbarn på skolutbildning. Då kanske den
saken inte ska behöva leda till överord i Sverige. Men visst är det senare
talande för att solidariteten med de fattiga och utsatta knappast ökar med välfärdsstaten.

(Det borde såklart vara en tänkvärd benchmark även för de skoldirektörer som stoppar övervinster från billiga avknoppningar i egen ficka.)