Varför har vi gränskontroll och tull?
Jag läste nyligen en biografi om Tom of Finland till en artikel i kulturmagasinet Voltaire. En sak som slog mig var hur mycket av förtrycket mot homosexuella som utövades via statliga postverk och tullkontroller. När Tom – som alltså målade glada, storkukade och muskulösa män i mer eller mindre explicit sexuella situationer – fick beställningar i Europa vågade han ofta inte skicka dem med posten, som ofta behagade öppna, titta och förstöra omoraliskt innehåll efter eget godtycke. Det är vad statlig kontroll över kommunikationen innebär i praktiken.
Sak samma med tulltjänstemän. I biografin beskriver författaren F Valentine Hooven III hur Tom alltid var rädd att passera tullen under sina många resor med erotiska teckningar i bagaget. Likaså var han rädd för att klä sig som han ville. När han kom till USA bytte han om till läderkläder på flygplatstoaletten först efter att ha passerat tullen. Så utövades och upprätthölls förtrycket av homosexuella och gaykultur. (En del vände naturligtvis på det. Hooven berättar om hur Toms välsvarvade modell till serien Kake klädde sig sluskigt och lät skäggstubben vara kvar när han reste till Helsingfors för att posera, eftersom han gick igång på vakternas intima genomsökning. Det funkade varje gång.)
Varför låter vi egentligen statstjänstemän ställa intima frågor, ha synpunkter på vårt bagage och till och med undersöka vår person bara för att vi passerar en nationsgräns? Numera kräver de inte sällan att få tillträde till våra tankar och vår smak, samlade i våra laptops. EU fattade nyligen ett direktiv där till och med vad vi äter på flyget ska registreras. Säkerhetsskäl? Det motiverar knappast denna kontrollapparat. De där fåniga korten man måste fylla i för att få tillträde till USA med frågor om man tänker begå terrordåd lär knappast ha fått någon att bryta ihop och bekänna. Och inte handlar genomsökningen av datorns programvara eller konfiskationen av resesprit om några säkerhetsskäl. Det är rena beställningsjobb från en politiskt inflytelserik morallobby. Till den ena befogenheten läggs sedan den andra, villigt utförd av en växande byråkrati med det bekväma jobbet att trakassera trygga och hederliga människor på resande fot.
Att även detta har konsekvensen att förstärka utanförskapet hos avvikare är inte svårt att förstå, även om toleransen för just homosexuella lyckligtvis har ökat. Utgångspunkten måste vara att gränskontrollen är en kränkning av människors integritet som inte borde få utföras. Brottslingar är en fråga för polisen, men att resa är vare sig brottsligt eller misstänkt. Kolla på passet och var nöjd. Eller pass och pass, förresten. Det klarade vi oss länge utan det också.
