Spakutredningen: Mer femöppet, mindre våld

Många kloka invändningar har riktats mot den rödgröna majoriteten i Göteborg som ihop med de alltid förbudsbenägna kristdemokraterna vill stänga ner Göteborgs nattliv redan klockan tre. Inte minst ett långt brev från Magnus Albrektsson som äger Penny Lane. Miljöpartisten Joakim Larsson och moderaten Hampus Magnusson har också skrivit bra, liksom Jimmy Fredriksson i gårdagens GT. Min egen debattartikel finns här och den ifrågasätter bland annat de resultat som forskaren Fredrik Spak hävdar finns mellan krogarnas öppettider och våld. Det senare blir ännu intressantare när man tittar närmare på Fredrik Spaks utredning Krog och hälsa. Tittar man nämligen på de siffror som presenteras över våld (sid 9) respektive femöppna ställen (sid 6) ser vi nämligen en märklig korrelation. Mellan 1998 till 2004 ökar antalet femöppna ställen i Göteborg från 10 till en toppnivå på 26 femöppna ställen. Detta samtidigt som anmält våld i staden snarare minskar något (2001 något högre pga Göteborgskravallerna). Därefter händer två saker. Antalet femöppna ställen minskar något, och anmälda våldsbrott ökar betydligt. Vad säger då detta? Antagligen inte så mycket. Det ökande antalet våldsanmälningar hänger enligt utredningen samman med bättre rapportering. Men i så fall är den enda slutsats man kan dra ur Spakrapportens empiriska material att antalet femöppna ställen inte har något samband med våldet på stan. Mer än så. Vi ser att antalet femöppna ställen kan mer än fördubblas utan att påverka antalet anmälda våldsincidenter. Om något är fler anmälda våldsincidenter korrelerat till något färre femöppna ställen, vilket skulle kunna vara fallet på grund av köer och trängsel, men förmodligen har andra orsaker. (Underlaget sträcker sig inte så långt tillbaka att man kan göra en jämförelse med anmälda våldsincidenter innan femställen tilläts 1995, vilket i sig är märkligt och talande för kvaliteten på utredningen.) Hur kan då Spak ha dragit slutsatsen att krogarna ska stängas tidigare? Ja, helt enkelt genom att ha valt lämplig referenslitteratur som visar den slutsats han ville komma fram till. Det han underbygger är i många fall generande svaga och generella samband av typen att restriktioner är ”mer effektiva” än kampanjer. Det stämmer, eftersom kampanjer inte har någon effekt alls. Restriktioner kan få folk att dricka mindre, men har å andra sidan en hel del tråkiga bieffekter som inte nämns, exempelvis att hindra folk från att roa sig hur sent de vill, alternativt gynna alternativ som hemmasupande och svartklubbar. Men det nämner förstås inte Spak. Slutsatsen att krogarna ska stängas följer således inte heller av dessa övningar, särskilt inte om man förmår att se bredare än ett snävt folkhälsoperspektiv. Ingen hävdar att det är hälsosamt att dricka mycket och sent på natten, men många av oss vill ändå ha möjligheten att göra detta emellanåt. Och den empiri som finns i Spakrapporten talar alltså, om något, för fler femöppna ställen.