Herr Karlsson och vetenskapen

Robert Nilsson professor i toxikologi vid Stockholms universitet har skrivit en mycket intressant artikel på DN Debatt om hur myndigheter överdriver små risker och förbjuder ämnen till ekonomiska kostnader utan att förbättra hälsa och miljö. Ståhejet kring azofärger känns igen bland många illustrativa exempel.

En intressant reaktion kom från Svenska naturskyddsföreningens Mikael Karlsson som ger sig på en klassisk smutskastning. Karlsson försöker exempelvis få det till en enorm förgriplighet att ifrågasätta försiktighetsprincipen: ”Nilsson är en ökänd kritiker av försiktighetsprincipen”. Detta trots att vad Nilsson gör är att påpeka att EU:s tolkning av försiktighetsprincipen inte är förenlig med vad svenska myndigheter gör, vilket dessa myndigheter struntat i. I själva verket finns dessutom en utbredd och sansad kritik mot denna princip, exempelvis här.

Vidare refererar Karlsson till en tio år gammal debatt kring passiv rökning. ”I andra sammanhang har han försökt visa passiv rökning inte kan ge lungcancer. Och nu spökar han på DN debatt med en serie svepande påståenden.” skriver Karlsson om Nilsson.

Faktakoll. Robert Nilsson har med grund i sin forskning värderat de larmrapporter som cirkulerat:

In 1998, Professor Robert Nilsson revealed that the increase in the incidence of lung cancer attributed to passive smoking is one order of magnitude lower than that used to justify regulating environmental risks in the USA – so passive smoking poses less of a risk than natural arsenic in water or eating mushrooms twice a week.

Att sätta risker i sitt sammanhang är inte att förneka dem.

Mikael Karlssons hysteriska respons visar naturligtvis inte att Robert Nilsson har rätt, hans artikel ska bedömas på egna meriter, men det är ändå intressant att notera att SNF, en ofta ansedd avsändare, inte har mer på fötterna.