Kvotering efter 2014?
Om vi inte har sett en fördubbling av antalet kvinnliga styrelseledamöter i börsbolagen 2014 är Moderaterna beredda att lagstifta om kvotering. Det säger moderate partisekreteraren Per Schlingmann i en intervju med Veckans affärer den här veckan.
”Partiets syn på jämställdhet har förändrats”, säger Per Schlingmann. Enligt honom ser partiet ”påtagliga strukturella problem som innebär att kvinnor har mindre makt, tjänar mindre, äger mindre och alla konsekvenser som följer därav”.
Det är en riktig analys, förstås, och man önskar att Moderaterna kunde göra den analysen utan att falla tillbaka på kollektivistiska lösningar och ökat statligt inflytande över företagen. Kvinnor är i dag i majoritet bland studenter på svenska högskolor och universitet (trots vissa högskolors initiativ att kvotera in män på kvinnornas bekostnad). Kvinnor och män delar på föräldraledigheten i allt högre utsträckning, barn kan lämnas på dagis och fritids och fler kvinnor har råd att få hjälp med hushållsarbetet. Det finns med andra ord en allt större tillgång på kvalificerade kvinnor som dessutom kan ägna tid åt krävande uppdrag.
Varje företag med någon som helst känsla för vad som är god kommunikation letar dessutom med ljus och lykta efter kvinnor när de tillsätter framträdande poster. Glastaket är inte vad det har varit, och hävdar man att ingenting har förändrats så är man ute efter att ta hem billiga poänger. Samtidigt vet vi också att kvinnor ofta tackar nej till uppdrag och generellt sett är sämre än män på att planera sina karriärer och spela taktiskt. (En som ofta har skrivit klokt om detta är Alice Teodorescu, grundare av nätverket Det finns en plats i himlen för kvinnor som hjälper varandra).
Och så undrar man förstås vilka kvinnor som tackar ja till ett uppdrag när de vet att tillfrågas på grund av sitt kön, inte för sin kompetens. Det svider nämligen, som sexism brukar att göra.
