Krog och Hälsa – några kritiska synpunkter

Fredrik Spak har ihop med Josefin Kadesjö och Johan Berander författat rapporten Krog och hälsa som pläderar för att Göteborgs krogar ska stänga senast klockan två. Det finns ett flertal skäl att ifrågasätta både underlaget och slutsatsen. Våld och alkohol: Vad har hänt i Sverige? Våldet verkar inte ha ökat med senare öppettider i Sverige. Under 1990-talet ökade både antalet serveringstillstånd och i större städer utökades öppettiderna från senast tre till senast fem, bland annat eftersom svartklubbar tidigare tillgodosåg människors önskan att roa sig senare. Samtidigt som serveringstillstånden blivit fler och öppettiderna längre är det oklart om våldet ökat. BRÅ konstaterar exempelvis att ”ungefär en lika stor del av allmänheten uppger att de utsatts för våld år 2006 som exempelvis år 1990.” Restaurangerna kan snarare ha bidragit till att minska våldet. Att fler dricker på restaurang pekas ut som en av orsakerna till att alkoholrelaterat dödligt våld minskat kontinuerligt under 1990-talet och 2000-talet (BRÅ 2011:5). Sådant våld sker vanligtvis i lägenheter, och har alltså minskat när fler svenskar går ut mer. Samma rapport nämner att alkoholmissbruk minskar bland folk under 50 år liksom berusningsdrickande bland folk under 40 år. I Socialstyrelsens dödsorsaksregister ligger den alkoholrelaterade dödligheten still och minskar snarare något. Krog och hälsa drar stora växlar på att mycket våld är koncentrerat till helger och hör samman med drickande. Men om problemen alltså inte blivit värre med senare öppettider och fler serveringstillstånd, blir frågan vad som skulle bli bättre med en återgång till den tidigare restriktiva linjen.   Göteborg: Fler ställen utan ökat våld I Göteborg ökade inte våldet, trots betydligt fler femställen. Den statistik som anförs i Krog och hälsa rörande våldet i Göteborg är inkomplett. Uppgifter saknas om antalet våldsincidenter innan krogarna fick femöppet 1995. Statistiken i rapporten stärker dock slutsatsen att våldet inte beror på öppettiderna. Tittar man på våldsstatistiken (sid 9) respektive femöppna ställen (sid 6) ser vi att mellan 1998 till 2004 ökar antalet femöppna ställen i Göteborg från 10 till en toppnivå på 26 femöppna ställen, samtidigt som anmält våld i staden snarare minskar något (2001 något högre pga EU-toppmötet). Detta är ett anmärkningsvärt bra resultat med tanke på att våldsanmälningarna nationellt sett ökat kontinuerligt under samma period. Från 2005 ökar våldsanmälningarna även i Göteborg, intressant nog samtidigt som antalet femöppna ställen minskat. Köer och trängsel runt färre ställen skulle kunna vara en bidragande orsak till fler anmälda våldsincidenter, men de beror enligt Krog och hälsa i huvudsak på en ökad benägenhet att rapportera. Inte ens Spaks rapport hävdar alltså att våldet har ökat i Göteborg, trots de femöppna krogarna.   Ett selektivt internationellt vetenskapsunderlag Generösare öppettider kan ge bättre arbetsmiljö. Krog och hälsa hävdar att ”Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att det finns ett samband mellan krogarnas sena serveringstider och våld.” I Norge har våldsbrotten minskat med striktare öppettider. Man bör notera att minskningen i studien är 16 procent per timme, inte de 20–60 procent som exempelvis IOGT-NTO hävdat i debatten. I själva verket finns både studier som visar ett samband mellan öppettider och våld och studier som inte visar det. Den norska studie som Krog och hälsa refererar sammanfattar ett flertal sådana studier och deras olika resultat. Exempelvis visar de flesta utvärderingar av Englands fria öppettider ”ingen uppenbar inverkan på våldsbrott och oordning” (Hough och Hunter, 2008). ”Arbetsmiljön för personal inom en rad yrken skulle också förbättras [med tidig stängning].” är ett annat påstående i Krog och hälsa. En rapport från Reykjaviks liberalisering av öppettiderna år 2000, från tvåstängning till mer eller mindre fria öppettider motsäger detta. Denna förändring förenklade nattpassen för polis och akutpersonal genom att mildra puckeln av köer, våld och incidenter kring stängningsdags. Trots att polisinsatserna ökade med 14 procent i innerstan och akutmottagningarnas belastning ökade med 3 procent totalt (31 procent under utvärderade nätter) genom fler alkoholrelaterade skador, så var det inte samma koncentration vid en tidpunkt när krogarna inte stängde tidigt och samtidigt. För taxichaufförer blev fördelen är ännu tydligare. Även krögarna är nöjda, 48 procent uppgav sig ha fler gäster efter liberaliseringen och att de stannade längre, trots att de kom senare. (Ragnarsdottir m fl, 2002) Även med ökat våld och merarbete för polisen kan den sociala situationen i stort alltså vara en förbättring med friare öppettider.   Ensidig problemfokusering Längre öppettider ökar människors självbestämmande och stadens attraktionskraft. Krog och hälsa är ensidigt fokuserad på att associera problem till Göteborgs restauranger och deras öppettider. Störd nattsömn för några boende anses vara tillräckliga argument för att stänga krogar klockan två, fast många svarande i enkäten menar att det är en rimlig nackdel om man väljer att bo i innerstaden. Likaså hänvisas till en studie som kopplat några minuters ökad arbetsfrånvaro bland unga kvinnor (men inte bland män) till ökade öppettider i Storbritannien. Samtidigt är fördelarna med nattlivet helt utelämnade, trots att både socialt umgänge och människors självbestämmande är vedertagna folkhälsofaktorer. Att människor tar vara på möjligheten att vara ute sent på lokal och dricka och dansa diskuteras över huvud taget inte som något positivt eller önskvärt. Inte heller diskuteras möjligheten att locka turister och kompetent arbetskraft till staden genom ett levande nattliv. Reykjavik omskrivs exempelvis efter sina generösare öppettider positivt i ett flertal researtiklar. ”Reykjaviks nattliv är enligt vissa en anledning i sig att åka till Island. Här finns barer och nattklubbar för alla smaker och efter några nätter har du säkert hittat dina egna favoriter.” (Vagabond 2 – 2008 ”Reykjaviks vilda nattliv”) ” Islands nattliv är lika hett som de varma källorna” (Aftonbladet resa 2002-11-19). En stad med ett levande nattliv ger både ekonomiska och personliga fördelar som av någon anledning helt utelämnats ur Krog och hälsa. Som underlag för avvägning och beslut kring lämpliga öppettider är den även av detta skäl högst bristfällig.   Källor: Aftonbladet resa ”Röj hela natten lång i heta Reykjavik” 2002-11-19 BRÅ Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Misshandel BRÅ Det dödliga våldets utveckling – Fullbordat och försök till dödligt våld i Sverige på 1990- och 00-talet, Rapport 2011:5 Hough och Hunter, The 2003 Licensing Act's impact on crime and disorder – An evaluation, 2008 Ragnarsdottir, Kjartansdottir, Davidsdottir Effect of extended alcohol serving-hours in Reykjavik, 2002. Rossow och Norström The impact of small changes in bar closing hours on violence. The Norwegian experience from 18 cities, 2011. Socialstyrelsen Dödsorsaker 2010. Diagram 46, sid 54. Spak, Kadesjö, Berander Krog och hälsa, Göteborg 2011. Rapport från Socialmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Vagabond 2 – 2008 ”Reykjaviks vilda nattliv”

Spakutredningen: Mer femöppet, mindre våld

Många kloka invändningar har riktats mot den rödgröna majoriteten i Göteborg som ihop med de alltid förbudsbenägna kristdemokraterna vill stänga ner Göteborgs nattliv redan klockan tre. Inte minst ett långt brev från Magnus Albrektsson som äger Penny Lane. Miljöpartisten Joakim Larsson och moderaten Hampus Magnusson har också skrivit bra, liksom Jimmy Fredriksson i gårdagens GT. Min egen debattartikel finns här och den ifrågasätter bland annat de resultat som forskaren Fredrik Spak hävdar finns mellan krogarnas öppettider och våld. Det senare blir ännu intressantare när man tittar närmare på Fredrik Spaks utredning Krog och hälsa. Tittar man nämligen på de siffror som presenteras över våld (sid 9) respektive femöppna ställen (sid 6) ser vi nämligen en märklig korrelation. Mellan 1998 till 2004 ökar antalet femöppna ställen i Göteborg från 10 till en toppnivå på 26 femöppna ställen. Detta samtidigt som anmält våld i staden snarare minskar något (2001 något högre pga Göteborgskravallerna). Därefter händer två saker. Antalet femöppna ställen minskar något, och anmälda våldsbrott ökar betydligt. Vad säger då detta? Antagligen inte så mycket. Det ökande antalet våldsanmälningar hänger enligt utredningen samman med bättre rapportering. Men i så fall är den enda slutsats man kan dra ur Spakrapportens empiriska material att antalet femöppna ställen inte har något samband med våldet på stan. Mer än så. Vi ser att antalet femöppna ställen kan mer än fördubblas utan att påverka antalet anmälda våldsincidenter. Om något är fler anmälda våldsincidenter korrelerat till något färre femöppna ställen, vilket skulle kunna vara fallet på grund av köer och trängsel, men förmodligen har andra orsaker. (Underlaget sträcker sig inte så långt tillbaka att man kan göra en jämförelse med anmälda våldsincidenter innan femställen tilläts 1995, vilket i sig är märkligt och talande för kvaliteten på utredningen.) Hur kan då Spak ha dragit slutsatsen att krogarna ska stängas tidigare? Ja, helt enkelt genom att ha valt lämplig referenslitteratur som visar den slutsats han ville komma fram till. Det han underbygger är i många fall generande svaga och generella samband av typen att restriktioner är ”mer effektiva” än kampanjer. Det stämmer, eftersom kampanjer inte har någon effekt alls. Restriktioner kan få folk att dricka mindre, men har å andra sidan en hel del tråkiga bieffekter som inte nämns, exempelvis att hindra folk från att roa sig hur sent de vill, alternativt gynna alternativ som hemmasupande och svartklubbar. Men det nämner förstås inte Spak. Slutsatsen att krogarna ska stängas följer således inte heller av dessa övningar, särskilt inte om man förmår att se bredare än ett snävt folkhälsoperspektiv. Ingen hävdar att det är hälsosamt att dricka mycket och sent på natten, men många av oss vill ändå ha möjligheten att göra detta emellanåt. Och den empiri som finns i Spakrapporten talar alltså, om något, för fler femöppna ställen.

Systembolaget bakom trakasserierna mot konkurrenter?

Neo uppmärksammade i förra veckan att nykterhetsrörelsen IOGT-NTO trakasserar vinimportörer med en polisanmälan. Nu tyder allt mer på att även Systembolaget haft sina fingrar med i spelet. Det statliga företaget har samma advokatbyrå som IOGT-NTO och det är även Systembolaget som surfat på vinföretagens hemsidor. Aktörerna har också varit väl synkroniserade. systembolaget var snabbt ute med ett tvärsäkert pressmeddelande, som de sedan ändrat i efterhand. Systembolagets man i riksdagen, Carl B Hamilton (FP), hade snabbt och lägligt en fråga till folkhälsominister Maria Larsson (KD) (anf 94 och 95) dagen därpå. Till Larssons heder försvarar hon medborgarnas rätt till direktimport. Ett statligt företag som agerar via en bidragsfinansierad (och berikad via privilegiet att ordna lotterier) organisation mot sina legala konkurrenter. Ett företag som dessutom har sin historia av korruption och muthärvor. Det kan bli intressant att följa fortsättningen. På twitter finns hashtagen #SBgate. Mer om Sveriges alkoholpolitik: Dricka i DDR-Sverige, artikel i Voltaire Glädjedödarna – en bok om förmynderi Finns hos Kulturbutik (39 kr), Adlibris (42 kr), Bokia (45 kr), Bokus (51 kr), CDon.com (49 kr) samt hos Pocket shop och i välsorterade boklådor som Hedengrens (Stockholm) och Quidings (Växjö).