Mattias Svensson - 4 juni, 2015

Africa’s got talent

Även i Dar es Salaams slumområden finns barn med extrem begåvning, visar ny forskning.

Även i Dar es Salaams slumområden finns barn med extrem begåvning, visar ny forskning.

Pauline Dixon interview private schools for the poor privatskolor för fattiga barn Mattias Svensson Neo nr 1 2014 fakta– Några av de här barnen är oerhört intelligenta.

Pauline Dixon som i tio år forskat om skolor i fattiga länder vid Newcastle University gjorde en intressant upptäckt medan hon forskade om privata skolor i fattiga länders flumområden (se ”Föräldrarna försöker göra det bästa för sina barn” i Neo nr 1 – 2014): Även i de mest utsatta områdena fanns barn med mycket hög IQ.

Ihop med kollegan Steve Humble har hon nu genomfört ännu ett forskningsprojekt för att fördjupa kunskapen om exceptionellt begåvade barn. I Dar es Salaam, Tanzanias största stad, lät de 1857 barn i tioårsåldern från stadens fattigaste områden genomgå en mängd standardtester för att mäta intelligens, kreativitet och hängivenhet. 125 av de 1857 barnen – som pekats ut av föräldrar, lärare eller vänner som begåvade – hamnade i den högsta kategorin för IQ och åtta av dem hamnade i den allra högsta även för kreativitet och hängivenhet.

Extremt begåvade barn finns alltså i de mest utsatta slumområdena i Afrika, en resurs som hittills vanligtvis förslösas.

– En del av de här barnen har inte ens bra betyg i skolan, berättar Pauline Dixon.

Undervisningen i de statliga skolor de besökte för att hitta begåvade barn sker i klasser på upp till 70 elever och består i enkel repetitionsinlärning. Lärarna är vanligen från andra delar av staden och ser inte sällan ner på eleverna och deras föräldrar. Få i omgivningen tror att barnen här kan besitta stor intellektuell kapacitet.

– Pappan till en flicka i den här gruppen, som är mekaniker, blev både stolt och förvånad när vi berättade om hans dotters resultat: ”Jag trodde bara de rika var begåvade”, sade han.

Frågan är förstås vad man gör med insikten om att Afrikas slum rymmer extremt begåvade barn. Dixon och Humble har valt att börja jobba i liten skala, en lördagsskola där barnen får arbeta med kreativitet, ipad:s och lärande utomhus.
– De här barnen har varken böcker eller leksaker, och de leker inte så mycket utan har hemarbete att göra när de inte går i skolan, berättar Steve Humble.
– När de får frågan om tre saker de önskar sig är det många som inte kan svara. En dröjde länge och sedan svarade han … Kyckling! Det önskade han sig.
Samtliga de högpresterade barnen lever dock i goda familjeförhållanden. De är nöjda med sitt liv och känner sig omtyckta.
– Vi vill inte rycka dem ur sitt sammanhang, utan öppna möjligheter för dem att göra något för sitt samhälle, säger Pauline Dixon.

– De här barnen har varken böcker eller leksaker, och de leker inte så mycket utan har hemarbete att göra när de inte går i skolan, berättar Steve Humble.

– De här barnen har varken böcker eller leksaker, och de leker inte så mycket utan har hemarbete att göra när de inte går i skolan, berättar Steve Humble.

Hur då, undrar jag. Här är de båda forskarna inte lika klara. En tanke är att paddorna i barnens händer ska kunna bli en plattform för att skildra sin del av världen. Det skulle kunna handla om allt från att ge information om smittor som grasserar till att upptäcka affärsmöjligheter.
– Vi skulle vilja involvera en miljardär, säger Dixon. En entreprenör i någon slags version av Draknästet (tv-program där folk får presentera affärsprojekt för rika affärsänglar redo att satsa pengar på deras idéer). Som skulle kunna ge stipendier för studier eller investera i affärsverksamhet.
Det vore drömmottagaren av barnens skildringar av sin verklighet. Andra tänkta mottagare är hjälporganisationer. Samtidigt finns förstås en integritetsaspekt som gör att skildringarna inte kan vara öppna för alla. En av många etiska avvägningar. Själv grips jag av känslan att vilja sätta de här barnen i den bästa skola pengar kan köpa någonstans i väst och ge dem samma chanser som andra högpresterande barn, bara för att i nästa ögonblick fundera över om det alls är moraliskt att öppna fönstret till denna värld så olik allt de känner. Det senare sker redan, får jag veta.
– Dar es Salaam är rätt västorienterat, berättar Humble. Barnen ser reklam för all slags produkter fast de saknar el och rinnande vatten hemma. Många i samma stad lever på hygglig västnivå i höga hus med vatten, el och luftkonditionering.

Fönstret är alltså redan på glänt, men frågan hur vi kan ge extremt begåvade barn i den afrikanska slummen bättre chanser att lyfta sig själva och sin omgivning är alltjämt väsentligen outforskad. Tack vare Pauline Dixons och Steve Humbles forskning vet vi i alla fall att de finns.


Kommentera Africa’s got Talent « E.G. West Centre


5 kommentarer

  1. Africa’s got Talent « E.G. West Centre says: 5 juni, 2015 kl. 10:31

    […] Read more […]

    Svara
  2. Marre says: 4 juni, 2015 kl. 17:08

    Varför trodde Mattias Svensson tidigare att det inte fanns intelligenta barn i Afrikas slumområden?

    Svara
    • Mattias Svensson says: 5 juni, 2015 kl. 10:18

      Varför tror du att jag trodde det? Däremot har det betvivlats av den nära omgivningen och ingen har vad jag vet gjort så noggranna tester. Därav nyhetsvärdet.
      Vänligen,
      Mattias

      Svara
      • Marre says: 5 juni, 2015 kl. 10:35

        Tonen i artikeln (fr.a. de inledande och avslutande meningarna) var sådan att man fick intrycket av att författaren själv var genuint överraskad av att inte ”bara de rika var begåvade”, som det uttrycks i artikeln.

        Svara
        • Mattias Svensson says: 5 juni, 2015 kl. 11:15

          Märklig tolkning, särskilt som kommentaren kommer från föräldern till en av de begåvade flickorna.

          Svara