Mattias Svensson - 13 oktober, 2008
Den allmänna motionstiden brukar vara lilla julafton för anhängare av diverse fåniga förbud. I år är inget undantag. Inget synes för litet för att engagera den lagstiftande reptilhjärnan, restriktioner krävs på allt från bilar med reklam för sexklubbar till konfessionella friskolor. Politiker som ogenerat prånglar ut valfläsk tycks ändå vara påfallande oroliga för transfetter. Och på tal om reptiler så kommer en typisk, om än förvånande uppriktig, bekännelse från moderaten Rolf Gunnarsson, som vill förbjuda giftormar:
”Antalet förbud i detta land är många. Och jag är därför inte vän av att införa en mängd nya förbud. Men frågan är om någon enda människa kan komma på ett enda bra argument för att vi ska importera giftormar till Sverige.”
Att det gör djurparkerna lite mer spännande? Att ta fram serum? Studier? Nåja, detta ”jag är ingen vän av förbud, men…” ger oss i alla fall inblick i förmynderiets teori och praktik. Särskilt som Gunnarsson även vill förbjuda kamphundar och banker som inte lånar ut pengar till äldre. Andra frågor som engagerar denne ledamot är utökad registerövervakning av taxichaufförer, att kommuner ska tvingas installera sprinklers i alla äldreboenden och att man inte ska få dra av kostnader för att styla sitt hem. (Se här)
Samtidigt finns riksdagsledamöter som även i praktiken vill motverka ajabajasamhället och som lagt motioner om att minska på restriktioner och förbud. Ibland kan man förvisso som Hans Egnell undra hur liten en frihetsökning kan vara utan att det bara blir löjligt (exempel: varför föreslå att man ska få ta med dricka i rökrum, istället för att helt enkelt föreslå avskaffat rökförbud på krogar och restauranger), men ibland gäller frågan själva livet, som Eva Flyborg m fl viktiga motion om att tillåta aktiv dödshjälp. Jämfört med förbud är dessutom varje liten frihet att föredra.
Enligt en rudimentär sammanställning väger det jämnt mellan förbudsivrare och frihetsvännerna 20-20.
Förbud
Internetcommunity som saknar särskild hälsopolicy
Porrbilar
Transfetter
Avel och slakt av belgisk blå (i hela EU)
Import av palmolja
Konfessionella friskolor
Taggtråd
Reklamutdelning
Azofärger
Sms-lån
Kamphundar
Import av giftormar
Tidelag
Sprutbyte
Att skriva styckpriset för en vara med större stil än jämförspriset per kilo
Nollning och inspark
Att visa de tobaksvaror man säljer i butik
Att använda mobiltelefon under bilkörning
Pool på den egna tomten utan bygglov
Att sälja tobak utan särskild licens
Tillåtet
Fler spelbolag
Avskaffad filmcensur
Nedgrävning av fiskrens
Datorer ska inte betraktas som spelautomater
Studera utan medlemskap i kår- och/eller nation
Servering i rökrum på restaurang
Kampsport
Hembränning för husbehov
Öppettider på krogen bestäms av innehavaren (utgångsregel)
Insemination för ensamstående
Embryodonation
Medicinsk abort utförd av barnmorska
Röka på krog och restaurang om ägaren tillåter
TV-avgiften blir frivillig
Köpa alkohol från 18 års ålder
Eutanasi
Gårdsförsäljning av egenproducerad öl
Gårdsförsäljning av egenproducerat vin och fruktvin
Gårdsförsäljning av egenproducerad cider
Gårdsförsäljning av egenproducerad sprit
Mattias Svensson - 9 oktober, 2008
Motion 2008/09:C212 av Christer Winbäck (fp) har potentialen att bli en klassiker i samma kategori som vänsterpartisten Peter Pedersens förslag om att standardisera färgerna på mjölkförpackningarna. Jämförspris och styckpris måste skrivas exakt lika stort för att inte förvirra.
”Priset för 675 gram flingor av ett märke jämfört med 850 i ett annat paket, innebär för många svårigheter att räkna ut en jämförelse, när man står i butiksgången. Medan styckepriset ofta är skrivet med mycket stora bokstäver, särskilt vid lockpriser, så är jämförpriserna många gånger tecknade med försvinnande liten stil.
Detta är vilseledande.
Jämförelsepriser måste kunna ge motsvarande grad av information som styckepriset. Därför borde både styckepris och jämförelsepris ges på samma sätt och med samma storlek på varan, hyllkanten eller i dess närhet.”
Något annat är kanske inte att vänta från ett parti vars mest hyllade avtryck i Europa är standardiserad märkning av köttfärspaket?
Mattias Svensson - 9 oktober, 2008
Den allmänna motionsperioden i riksdagen, när de enskilda ledamöterna får motionera om vad som ligger dem närmast om hjärtat, avslöjar oftast mindre trevliga sidor hos våra makthavare. Inte sällan handlar det om bypolitik för att gynna den egna hembygden med en väg eller något museum.
I den ymniga floden finns dock liberala inslag. Liberalast av alla är centerpartisterna Annie Johansson och Fredrick Federley som motionerat om plattskatt, marknadshyror, avskaffande av spelmonopolet och LAS, och även om de inte helt vågar avskaffa statsradio och statstelevision så går de en bra bit på väg. Federley får ett litet minus för en fånig motion om EU-flaggor, Johansson har en regionalpolitisk motion och ett tillmötesgående av Brottsförebyggande rådets förslag om flygplatsvisitering och obekväma avsparkstider vid fotboll, men å andra sidan en intressant motion om välbehövliga ingångsvärden för en översyn av upphovsrätten. Sammantaget ligger de långt före resten av fältet.
Men det finns fler liberala förslag. Moderaten Gunnar Axén brukar vara pålitlig i de här sammanhangen och har i år förslag om att luckra upp spelmonopolet, avskaffa automatspelslagen och underlätta gårdsförsäljning av alkohol. Det senare är en fråga som ligger moderaten och vinprovaren Per Bill ännu varmare om hjärtat. Han har initierat hela fyra separata motioner i ämnet, och får även plus för att reservera PKU-registret för forskning. Bland moderaterna går även plus till Oscar Öholm för motioner om liberalare öppettider på krogen, sänkt åldersgräns för alkoholinköp och avskaffat förbud mot nattarbete, till Eliza Roszkowska Öberg som vill avskaffa lagen om byggnadstillstånd och hela byråkratin av smakråd, till Karl Sigfrid för motioner om en översyn av EU:s regleringsbörda, om avskaffad filmcensur och ett försvar av yttrandefriheten på Internet, Fredrik Schulte som vill avskaffa kampsportsförbudet, sätta gränser för kulturbidrag och myndigheters opinionsbildning, samt tillåta hembränning för husbehov och till Sofia Arkelsten som vill tillåta läkemedelsförsäljning i butik och insemination för ensamstående, samt avskaffa Systembolagets monopol och sänka alkoholskatten – av miljöskäl.
Folkpartiets Birgitta Ohlsson har krav på republik och motioner om stärkt integritetsskydd på pluskontot, men tyngs av en närmast manisk regleringsiver rörande djur, samt motioner om kvoterad föräldraförsäkring, utökad jämställdhetsplanering och förvärrat prostitutionsförbud. Camilla Lindberg lyfter också integritetsfrågor med krav på en integritetsbalk och har dessutom ett förslag om att respektera rökares frihet och tillåta rökning på krogar och restauranger. Annars tycks engagemanget för ökad frihet från folkpartihåll mest gälla det, förvisso hedervärda, uppdraget att uppmärksamma kränkningar och plädera för ökat självbestämmande på andra ställen i världen än i Sverige, Fredrik Malm motionerar exempelvis om Kurdistan och Iran, och står som medförfattare på andra motioner i den vägen.
En mer jordnära hållning representeras av centerns Sven Bergström som utöver att stärka svenska folkets självbestämmande genom möjligheten att i folkomröstning avvisa EU:s Lissabonfördrag och en motion om uppluckring av strandskyddet i glesbygd, även motionerat om rätten att få gräva ner fiskrens.
Det var några glada liberala laxar jag metat upp i motionsströmmen, men det finns säkert fler.
