Intervju, Gudrun Schyman:
”Putin är inte mitt största problem”
Pengabålet i Almedalen blev en inspiration för feminister över hela världen. Det säger Gudrun Schyman när Neo möter henne hemma på Österlen.
av Paulina Neuding
Foto: Anette Åberg
Schyman, jag kallar henne så för det heter hon i offentligheten, blir irriterad över frågor om det där med talibanerna.
– Har du läst talet? Det kan man väl åtminstone begära om du ska fråga om det. Om du googlar innan du ställer frågan så…
Före intervjun med Schyman har jag gjort som vanligt, frågat på Twitter och Facebook om det är något särskilt folk undrar över. Jag får ovanligt många frågor. En bekant som aldrig skulle rösta vänster hör av sig och frågar om det går att fixa autograf. 
Schyman är väl medveten om vilken effekt hon har på människor. Hon är karismatisk på ett sätt som bara mäter sig med Carl Bildt i svensk politik. De har också en annan sak gemensam. Carl Bildt brukar inte läsa och godkänna sina citat innan intervjuer publiceras. Schyman är likadan. Båda litar på att journalister inte vill göra dem besvikna.
– Sånt där kollar jag aldrig. Det är ditt fel om det blir fel, säger hon.
Då har vi precis gått runt en stund i trädgården och pratat om förlossningsvården. Hon är bedrövad över BB-krisen och från FI är det ”ett stenhårt krav” att barnmorskor inte ska ha ansvar för mer än en förlossning åt gången. Som när Schyman själv födde barn. Hennes exsambo Lasse Westmans dokumentärfilm med Schyman och barnmorskan Signe Jansson kan i dag ses som ett dokument över förlossningsvården på den tiden när kvinnor kunde vara säkra på en plats på BB.
Är det ingenting som någonsin får dig att känna dig utsatt? Nu är du i en helt annan roll som offentlig person, och så finns den här väldigt utlämnande filmen?
– Inte alls. Det hände en gång, när jag och Signe, barnmorskan, var med filmen i Frankrike och skulle visa den för en massa franska politiker. Nästan bara män. Då tänkte jag Herregud, ska alla de här se mitt underliv. Men så kom de fram efteråt och var hänförda och ville diskutera.
Hon lägger en hand på min axel och visar hur en av de franska männen kommer fram till henne och nickar gillande och mumlar något med neddragna mungipor.
Det är ganska kul. Det är som att prata med en kompis.
När hon inte gillar en fråga, som den om talibantalet, lutar hon sig demonstrativt bakåt och spärrar upp ögonen, markerar sitt missnöje, drar ut på orden och gör tydligt att frågan är synnerligen korkad.
Hade hon varit man hade man kallat det härskartekniker.
Som detta med talibantalet. Schyman gillar inte frågan. Hon säger att jag missförstår, att hon aldrig jämfört svenskar och talibaner. Men följande sa hon på V-kongressen 2002, när hon fortfarande var ledare för Vänsterpartiet:
Men just nu tänker jag uppehålla mig en stund vid det krav på förändring som växer ur det mest universella förtrycket av dem alla: […] kvinnoförtrycket. Det tar sig många uttryck. Diskrimineringen och kränkningarna ser olika ut beroende på var vi befinner oss. Men det är samma norm, samma struktur, samma mönster, som upprepas såväl i talibanernas Afghanistan som här i Sverige.
– De politiska journalisterna som var där blev så oerhört provocerade att de inte visste vad de skulle ta sig till. ’Schyman tycker alla svenska män är talibaner’, skrev de.
– Det jag sa var att de patriarkala mönstren är globala. Det är samma mönster oavsett om det är talibanernas Afghanistan eller Sverige. Men det tar sig olika uttryck.
Är det samma mönster i Boko Harams Nigeria som här?
– Nämen säg inte ’som här’. Det patriarkala maktmönstret är globalt. Det tar sig olika uttryck i olika länder, men det går att härleda till samma idé – nämligen att könen är så olika att vi förväntas ha olika roller, olika positioner i samhället och att vi är olika mycket värda.
Men om det omfattar alla länder så omfattar det Sverige och Nigeria. Alltså – samma norm, samma struktur, samma mönster, som upprepas såväl i Boko Harams Nigeria som här i Sverige. Eller?
– Ja, så kan du uttrycka det. Det finns ett patriarkalt tänkande på båda ställen. Det tar sig dramatiskt olika uttryck, men det tar sig uttryck.
– Vi har kommit olika långt i demokratiutvecklingen. Men att det skulle finnas något område som är befriat från kvinnoförtryck, det har jag inte upptäckt.
Foto: Anette Åberg
Schyman kritiserades hårt för talibantalet, men också den krisen överlevde hon. Redan som ordförande för Vänsterpartiet var hon ett fenomen. Att en Vänsterledare är öppen med alkoholmissbruk är inget nytt, det var känt att också Lars Werner hade problem med spriten. Men Schyman slog i botten hårdare, medierna kunde återge förnedrande detaljer från fyllorna. När det stormade som mest kring henne grävde någon fram en gammal intervju där Schyman erkände att hon kört bil en kort sträcka berusad.
Hon överlevde det också. Hon fick lämna partiledarskapet först när det visade sig att hon hade bokfört kvitton dubbelt. En kopia gick till riksdagen, som ersatte för utläggen. En kopia gick till Skatteverket, för avdrag på skatten. Partiledaren för det parti i riksdagen som av starkt moraliska skäl förespråkar högst skatter hade själv trixat för att komma undan. Hon dömdes småningom för skattebrott.
Schyman överlevde det också. Hon återuppfann sig som partiledare för Feministiskt Initiativ och efter Europaparlamentsvalet har Sverige som första land skickat ett renodlat feministparti till Bryssel.
Som partiledare för FI skapade hon rubriker internationellt när hon satte eld på hundratusen kronor i Almedalen. För de flesta andra hade det varit en pr-mässig katastrof. Hur kan en politiker som söker väljarnas förtroende att hantera statsbudgeten ställa sig och bränna pengar?
Schyman överlevde det också.
– Vi hade en lång diskussion innan, för det är ingen enkel sak att göra. Hundratusen är väldigt mycket pengar. Men jag var övertygad om att budskapet skulle gå fram, nämligen att lönerna är orättvisa. Men det krävdes mod att göra det, absolut.
Resultatet då?
– Jag tycker att det blev väldigt, väldigt bra. Jag svarade på arga mejl i säkert två veckor. Många hörde av sig och sa Hur fan kan du, och så kom vi in i en diskussion om lönerna. Då brukade jag fråga: ’Tror du att vi hade haft det här samtalet om jag inte hade gjort det där?’ Och då blev svaret: ’Nä.’
– Budskapet gick fram och det spred sig utanför landets gränser. Jag pratade med journalister från samtliga världsdelar av två skäl: Det ena var att de inte trodde att vi hade såna löneskillnader i Sverige, eftersom de flesta tror att Sverige är ett jämställt land. Det andra var att de hade precis samma problem i sina egna länder. Så det blev en inspiration för feminister världen över.
I Simrishamns kommun på Österlen är Schyman populär. Hon sitter i kommunfullmäktige för FI, partiet fick 8,9 procent i kommunvalet redan 2010. Det är där vi ses, i Schymanland, hemma hos henne i trädgården. Man kommer dit via ett traktorspår från stora vägen, sen guppar man fram en bit mellan fälten.
Du är partiledare för ett parti som kan skrälla och komma in i riksdagen om bara några månader. Känner du dig inte avskuren här ute?
– Nej, tvärtom. Här har jag ro, jag kan koppla av och göra helt andra saker.
– Nu hinner jag inte riktigt för det är så snärjigt när det är valrörelse, men annars håller jag på väldigt mycket i trädgården. Jag måste sätta fötterna på marken, fingrarna i jorden, annars blir jag stressad.
I trakterna kring Simrishamn är det ingen hemlighet var Schyman bor, men det bekymrar henne inte.
– Det händer mycket sällan att det kör in en bil här och bara vänder, för att se hur jag bor.
Foto: Anette Åberg
Vi kommer in på en annan central fråga, våldet mot kvinnor.
– Det görs drygt 28 000 anmälningar per år. Men polisen och kvinnojourerna menar att man behöver multiplicera det med åtminstone fyra för att komma upp i rätt siffror. De allra flesta anmäler inte.
– Och då är det bara rubriken misshandel, sen finns ju andra rubriker som våldtäkt och kvinnofridskränkning. Det är ett gigantiskt problem.
Då är frågan – alla män som kränker, misshandlar och våldtar – är det önskvärt att de är pappalediga? FI hör till dem som förespråkar individualiserad föräldraförsäkring utan möjlighet för föräldrarna att överlåta månader till varandra. I vänstertidningen ETC kritiserades den modellen nyligen i en debattartikel just för att det kan bli ett problem för kvinnor som lever i relationer där det finns våld och förtryck (Delad föräldraförsäkring – en katastrof för förtryckta, 17/6).
Men inför den frågan försvinner de stora perspektiven. Här ser Schyman plötsligt bara enskilda individer, inga större mönster eller strukturer.
– Man måste skilja på det generella och de individuella situationerna. Om en man är kriminell – det är en kriminell handling att utöva våld, eller hur? – då är det en speciell situation.
Men många kvinnor och barn lever med våldsamma män. Du säger själv att det är ett gigantiskt problem, och att de allra flesta inte anmäler. Vad tror du händer i dessa familjer om kvinnor inte längre kan ta ut hela ledigheten när barnet är för litet för dagis?
– Nej, jag tror inte att det finns en risk med en sån politik. Det är nödvändigt att vi får en förändrad syn på föräldraskapet, att vi förstår att föräldraskapet är en kärleksrelation som man inleder med en alldeles ny människa. Att ingen kan älska åt dig. Föräldraskapet är inte något som kvinnor har ansvar för och män kan ha som tillval. Föräldraledigheten får stora konsekvenser också på arbetsmarknaden och framför allt på vår syn på de traditionella könsrollerna…
Och så vidare. Schyman står aldrig svarslös. Det är lätt att tappa bort sig i svadan. Det hela leder in henne på säkerhetspolitik – på Ryssland, Ukraina och Krim. Schyman och FI ser mäns våld mot kvinnor som ett säkerhetspolitiskt problem. Och här kommer de stora perspektiven tillbaka: Män förtrycker med våld och hot om våld inom familjen, och globalt i konflikter mellan länder.
–… Det andra problemet är män som slår. Det är ett säkerhetspolitiskt problem. Våld har alltid ett syfte, att utöva makt, kontroll.
– Det kan vara en mans kontroll i en nära relation. Det kan vara en släkts maktutövning för att kontrollera en ung människa i namn av heder. Det kan vara våld mellan män ute i samhället, i namn av dominans, konkurrens och revir.
Hon pekar på fotbollsvåldet, och mannen som miste livet i samband med en fotbollsmatch i Helsingborg i våras. Gängbråken.
– Och så har vi det militära våldet internationellt. Se på Ryssland, Ukraina, Krim. Våldet finns på alla nivåer av våra relationer. Då måste man våga se det samlat. Och våga utmönstra våld som verktyg för konfliktlösning, på alla nivåer.
Följaktligen betraktar Schyman nedrustning som en fråga om jämställdhet. Hon och partiet vill i det närmaste avskaffa det svenska försvaret. Utvecklingen på Krim har inte fått henne att ändra sig.
– Jag har inte ändrat min syn för ett ögonblick. Jag tror inte att det är någon som tror att vi får ökad säkerhet genom att befästa Gotland och bestycka JAS-planen.
Det är många som tror det.
– Ja, det är bara en pinsamhet. Jag tror inte att det är så många som tror det i realiteten. Vi är definitivt av motsatt idé i FI.
Menar hon att Sverige skulle bli tryggare av att börja avveckla försvaret? Schyman undviker att svara på den frågan några gånger. Nedrustningen måste ske gemensamt, säger hon, trots att FI av allt att döma är beredda att skära i försvarsbudgeten omedelbart, oavsett om vi har andra länder med oss.
– Det måste naturligtvis göras i gemenskap med andra länder. EU:s kungstanke från början var freden. Vi skulle aldrig mer kriga mellan länderna, och så har det blivit. Då har den rika världen löst det genom att kriga någon annanstans. Helst så långt bort som möjligt, med så avancerad teknik som möjligt, för att upprätthålla idén om militarism och vapenproduktion. Det är ju gigantiska ekonomiska storheter som håller igång detta.
– Och Sverige är en aggressiv vapenexportör. Vi tvingade ett fattigt land som Sydafrika att köpa JAS-plan. Sydafrika hade behövt använda de pengarna till vatten, sjukvård, skolor. Det var en stor katastrof. Och nu är det Brasilien som gäller, som har en väldigt stor fattig befolkning. Det är upprörande.
Finns det någon forskning – statsvetenskap, historia – som bekräftar att militärt svaga länder blir säkrare, får en starkare förhandlingsposition, utövar större inflytande, klarar sig bättre?
– Det här handlar om hur vi ska utveckla de internationella relationerna. Hur vi kommer bort från den oerhörda destruktivitet som militarismen innebär. Det är de frågorna vi ska ställa oss.
– Frågan är vilken framtid vi ser, om vi ska ta det här civilisatoriska klivet och inse att vi måste umgås genom att utveckla relationer, demokrati, diplomati, handel och kulturutbyte.
Så du är inte bekymrad över Putins Ryssland?
– Det är nog inte det som är mitt största problem just nu. Mitt största problem är att så många i den demokratiska västvärlden är så förblindade av vapenindustrins och vapenteknologins bländkraft.
– Det hör också samman med att det är väldigt många män som finns inom de här sektorerna, vana att leka med krigsmaskiner innan de ens lärt sig gå. Krig är starkt förknippat med maskulinitet. Och jag menar att hela den här våldsidén måste lyftas ur vår uppfattning om vad det är att vara man.
När Gudrun Schyman inte gillar en fråga, som den om talibantalet, lutar hon sig demonstrativt bakåt och spärrar upp ögonen, markerar sitt missnöje, drar ut på orden och gör tydligt att frågan är synnerligen korkad.
Foto: Anette Åberg
Nästan oavsett vilket problem man pratar om med Schyman är lösningen att män och mansrollen ska förändras. Ibland måste männen helt enkelt flytta på sig för att det ska bli bra. Schyman kräver könskvotering av bolagsstyrelser, inte bara för att det är mer jämställt, utan för att hon menar att blandade styrelser gör bättre resultat. [Neo faktagranskar det påståendet på sidan 60].
– Har man ett större rekryteringsunderlag, det vill säga bägge könen, får man en högre utbildningsnivå, ekonomisk effektivitet och lönsamhet i de enskilda företagen och i samhället som helhet. Det finns väldigt mycket utredningar och rapporter som visar detta numera.
Men i FI:s egen styrelse på femton personer sitter bara en man. Kommer ni att kvotera in fler? Om inte annat så för att du menar att blandade styrelser gör bättre ifrån sig?
– Nej, vi tar in feminister av alla kön. Vi diskuterar kvotering när dominans av ett kön är ett samhällsproblem. Näringslivet är ett maktcentrum i samhället och då är det ett problem när vi har en sådan kraftfull mansdominans.
Ska invandrare kvoteras in i FI:s styrelse?
– Vi behöver inte diskutera det i FI:s styrelse. Vi har medlemmar, vi är en medlemsorganisation, vi är inte ett samhällsproblem överhuvudtaget.
Ni har medlemmar, ett aktiebolag har ägare. Varför ska aktiebolagsstyrelser kvoteras och inte FI:s styrelse?
– Vi är ett politiskt parti. Vi är en ideell organisation, vi är inget företag överhuvudtaget, vi jobbar intensivt, vi har vår ideologiska bas i den feministiska analysen och i det antirasistiska synsättet och det gör att vi får de medlemmarna vi får och de medlemmarna väljer i sin tur den styrelse vi har. Och vår strävan är naturligtvis att i styrelsen representera medlemmarna så bra som möjligt.
– Det är en väldig blandning på dem som står på våra listor. Vi har människor med väldigt mycket olika erfarenheter, framför allt av att leva i ett land som på olika sätt behandlar sina medborgare olika utifrån etnicitet, sexualitet, kön och klass.
Men hur välkommen känner man sig egentligen som man i FI? På partiets första kongress 2005 underhöll tre tjejer på scen med en låt:
Snubbe gubbe jävla man
Förstör vår värld helt utan skam
Våldtar krigar slåss och förstör
Fatta att du inte kan eller bör
Ta mig på fittan när du blir kåt
Eller på brösten när lusten
faller på
Jag hatar dig du jävla man
…
Snubbe, gubbe, jävla man
Bäst du börjar springa
För här ser du en kvinna
Som hatar dig så mycket
vi ska slita dig i stycken
Sen bröt kongressalen ut i applåder. Det hela finns att se på Youtube.
Schyman blir märkbart missnöjd igen.
– Det där videoklippet visar inte historien bakom texten. Kvinnan som skrev den berättade bakgrunden på kongressen. Hon hade en väninna som blev våldtagen. När hon sen låg på marken kom en man, och hon trodde att hon skulle få hjälp. Då blev hon våldtagen igen.
– Det var i ett raseri över detta som texten skrevs. Det var inte svårt att förstå.
”Hatar dig så mycket vi ska slita dig i stycken.” Och en hel kongressal som applåderar.
– Vi befann oss i en större helhet, som jag just förklarade. Det var ett kulturellt uttryck, det är ungefär som när vi diskuterar om SCUM-manifestet ska få finnas.
– Kulturen är gränsöverskridande. Den skildrar en sanning, en upplevelse, en känsla på ett annat sätt än vad andra uttryck gör, och det är det som är så fantastiskt med kultur.
Men ”Snubbe, gubbe, jävla man” – handlar inte det om att placera någon i ett kollektiv? Du begick inte den här handlingen som individ, utan som representant för en grupp?
– Hon skrev det här utifrån den här specifika situationen. Det är samma diskussion kring SCUM-manifestet, om man kan se det som ett litterärt verk eller inte. Ja, det tycker jag att man kan.
– Det finns väl många män som har skrivit om hur de hatar kvinnor utan att för den skull blivit anklagade för att hata alla kvinnor.
Har de fått framföra texter om sitt kvinnohat på partikongresser? Till publikens jubel?
– Men du tar inte hänsyn till kontexten, det fanns ju en berättelse om hur den här texten hade kommit till. Och det här var inte den enda sången de sjöng. Det var också flera andra.
Schyman är som sagt inte intresserad av att godkänna sina citat. Men när jag sitter med den färdiga intervjun vill jag ändå kolla en sak med henne: Var det okej att skriva om samtalet vi hade när vi gick runt i trädgården, om förlossningsdokumentären och hur hennes tankar gick när den skulle visas i Frankrike? Eller blev det för privat?
Hon låter förvånad när jag ringer och förklarar ärendet.
– Ja?
Så är det okej att citera dig om det också?
– Ja …?
Jag trodde jag gillade Neuding innan jag läste det här bottennappet. Enda hon tillför är att ge Schyman en plattform och att hetsa litet mot Ryssland.
Det finns en typ av feminism, den kommunistiska, och därför ska den avfärdas. Punkt.
Det finns två typer av Feminism,
Den ena är Liberal, den andra är Socialistisk
Den ena ser till Människan, den andra ser till Kollektivet
Den ena Inkluderar, den andra Exkluderar
Den ena tror på Friheten, den andra tror på Staten
Den ena tror på Egenmakt, den andra tror på Övermakt
Den ena vill Skapa, den andra vill Kvotera
Den ena är Konsekvent, den andra är Relativistisk
Den ena är Reflekterande, den andra är Politiserande
Den ena vill lyfta de svaga, den andra lever genom de svaga
Den ena tänker om, den andra tänker: OM!
Intressant hur det extrema skattehöjarpartiet (fi) företräds av en dömd skattebrottsling. Vilken extrem dubbelmoral.
Och ifråga efter fråga visar Schyman och (fi) just att det finns en regel för henne och en för oss andra.
Sedan behöver det kanske inte ens påpekas, men byter du ut ordet ”man” till vilken som annan grupp – ”neger”, ”muslim”, ”somalier” eller ”kvinna” så skulle många av (fi)s och Schymans uttalanden falla under allmänt åtal.
Just Boko Haram är ett intressant exempel på ”patriarkatet”. Från början dödade de alla unga män och pojkar och skickade hem flickorna för att gifta sig. Kidnappa flickor gjorde de som svar på att regeringen fängslade deras familjer för att komma åt dem. Så länge de ”bara” dödade män i Afrika var det ingen som brydde sig.
Max, du är bäst!!
Feminism handlar i grund och botten om att ändra de könsnormer som inte gynnar kvinnor men att behålla de som gynnar kvinnor. Det är därför vi konstant ser kvinnor målas upp som offer i media när de är inblandade i en situation, för att könsnormen om att kvinnor är svagare än män ska vara korrekt så att kvinnor får särbehandling.
Däremot när det gäller ekonomiskt så ändrar sig Feminister då de inte alls tycker kvinnor är svagare och därför måste få bättre lön. Även trots att det visar sig att män tar mer risker för bättre jobb, jobbar mer och hårdare, diskuterar lönen med sin chef och satsar på högbetalda yrken medans kvinnor dras till de yrken som de jobbar med idag.
När kvinnor börjar bete sig maskulint och män feminint så kommer samhället att kollapsa. Vill ni ha 50/50 civilingenjörer där alla kvinnorna i yrket säger att de hatar sitt jobb, men de gör det för jämställdheten. Eller vill ni ha 97/3 civilingenjörer där alla älskar deras jobb.
Vilken grym intervju från början till slut.
”Hade hon varit man hade man kallat det härskartekniker.”
Slutade läsa. Right there.
Här är en del av problemet. Du gör uppenbarligen skillnad på män och kvinnor. Varför kan inte en kvinna utföra härskartekniker? Herregud.
Tänk om. Tänk rätt. För allas lika förutsättningar.
Anton lille, hon menar att härskarteknik inte är något bra, alltså gudrun kommer undan med sin ”härskarteknik” och en man hade snarare blivit anklagad för der. Anton, tänk om tänk rätt.
Hon kan inte det för hon saknar helt och hållet sjukdomsinsikt..
I hennes värld finns bara en sanning. Att vara lyhörd och se sig omkring är historia för denna madamme.
Hon menar antagligen exakt vad hon skriver, att det då hade kallats härskarteknik. Att både män och kvinnor kan använda sig av den tror jag inte många hade sagt emot.
Det finns frågetecken när det gäller JAS-affären med Sydafrika. Vilken roll hade Stefan Löfven? Desmond Tutu uppmanade Löfven att berätta allt han vet, men det är tyst. Hur ser Gudrun Schyman på JAS-affären med Sydafrika?
Tack Paulina, vilken bra intervju! Gjord med kritisk hållning men samtidigt med stor respekt och vilja till förståelse även där det märks att du inte håller med.
Varande vit man förstår jag inte alls varför jag som man skulle känna mig mindre välkommen till F!:s politiska rum av en text i en sång sjungen ur ett våldtäktsoffers perspektiv. Jag känner nog mest att väljer man att ta ett steg tillbaka och lyssna inser man ganska snart att det är kanske inte först och främst min upplevelse som står i centrum just där och då. Jag kan garantera att den får tillräckligt stor uppmärksamhet i alla möjliga andra sammanhang.
Jag har tidigare inte röstat på F! men gjorde det för första gången i EU-valet och kommer göra det igen i höst. Efter att ha levt ett halvt liv i lumparsovsalar, omklädningsrum och fikarum på arbetsplatser tapetserade med Slitz-planscher så skapar F!:s arbete ett andningshål och en väg till en vidare och mer öppen syn på vad det innebär att vara man som jag är oerhört tacksam för.
Och då har vi inte ens kommit in på vad F!:s företrädare bland feministiska politiker har gjort för mig som förälder. Den relation jag har med mina barn, skapad under föräldraledighet och via det ansvar som naturlig faller på den som deltar i omsorgen redan från början hade jag aldrig haft utan ett medvetet politiskt arbete för mer närvarande pappor i barnens liv. De möjligheter jag har haft har skapats av de kvoterade pappamånaderna och det medvetna arbete som de är kopplade till. När min farsa och alla mina vänners farsor blev just farsor fanns redan föräldraförsäkringen men den praktiska möjligheten för en man att faktiskt vara hemma och vara med sina barn var icke-existerande. Precis på samma sätt som det är en omöjlig tanke idag för de flesta pappor idag i länder som USA där det är den ”fria viljan” som ensamt styr vem som är hemma och kramar barnen. Där och då var frågan ”Va, ska du vara hemma?” här och nu är frågan ”Hur länge ska du vara hemma”. Det ger en helt annan verklighet att förhålla sig till som jag också är ytterst tacksam för.
Det här håller jag så mycket högre än att det skulle kunna påverkas av en sång. Men den som blir upprörd ska givetvis säga i från och starta diskussion. Det är alltid bra att reflektera över vad man hör och ser. Om fler gjorde det skulle vi nog ha färre hyllade sånger i vår kultur som romantiserade våld och mord på kvinnor.
Tack än en gång för den intressanta läsningen.
Tror faktiskt att den där våldtäktsförklaringen är en efterhandskonstruktion. Förklaringen dök endast upp i efterhand och det finns inget videoklipp från kongresen där man ser dom förklara att texten handlar om våldtäkt innan uppträdandet. Om du läser texten så är den inte kopplad till våldtäkt eller ens mäns våld öht utan verkar handla om män som alltid tror att dom vet mest. Det finns ingenting om våld i texten.
Ja, tänk att det alltid är där det landar för vissa, i rätten att ifrågasätta om någon överhuvudtaget blivit våldtagen. Bara för att kompositören inte på förhand beskrivit historien bakom varför och under vilka omständigheter hon skrev sången. Tänk att hon trots att hon är kvinna hade fräckheten att tro att hon skulle behandlas som de män, som Nick Cave, Johnny Cash eller Robin Thicke, som sjunger om att dränka, skjuta och våldta kvinnor, där faktiskt lyssnaren själv ges utrymme att tolka texten utifrån sina egna känslor och erfarenheter.
Ett verkar dock ganska säkert och det är att låten inte verkar vara skriven om dig och dina erfarenheter. Och i stället för att bli sårad av en text som handlar om de män som våldför sig på framförallt kvinnor så kanske det vore en idé att faktiskt lyssna och lära något av de kvinnor som faktiskt blivit utsatta. Om i inte annat för att du genom detta kanske skulle komma till insikt om att om en kvinna blir tafsad på, tagen på brösten eller könet mot sin vilja (vilket texten tar upp) så uppfattas detta av de allra flesta som utsätts som en våldshandling. Det skrämmer, hotar och förminskar de som blir utsatta för det. Jag undrar om du skulle fortsätta påstå att texten inte handlar om mäns våld mot kvinnor om du använde mer energi till att lyssna på kvinnors erfarenheter och mindre till att ifrågasätta dem.
Så på samma sätt är det ok att framföra vit makt-musik om sångaren då har dåliga egna erfarenheter (vilka ej heller behöver förklaras) av en annan etnicitet/folkgrupp/ras eftersom ingen får ifrågasätta en individs erfarenheter eller händelser? Dessutom på partikongress och bli bejublad?
Såväl kvinnor som män kommer gärna med efterhandskonstruktioner och ursäkter när dom ertappats med att säga nånting som kan uppfattas som rasistiskt eller sexistiskt. Att blint lita på vad andra människor säger bara för att dom råkar tillhöra ett visst kön är inte riktigt vad jag ser som jämställdhet. En manshatande retorik är väldigt vanlig inom svensk radikalfeminism idag, så vanlig att man blundar för det. Gudrun Schyman har tidigare hyllat manshat på twitter https://twitter.com/gudschy/status/395140572903530496
Nej jag är inte alls säker på att den där ramsan kom till på det sättet. Det finns ingenting som pekar mot nånting annat än att det är en efterhandskonstruktion.
”Den relation jag har med mina barn, skapad under föräldraledighet och via det ansvar som naturlig faller på den som deltar i omsorgen redan från början hade jag aldrig haft utan ett medvetet politiskt arbete för mer närvarande pappor i barnens liv. De möjligheter jag har haft har skapats av de kvoterade pappamånaderna och det medvetna arbete som de är kopplade till”
Nja, Max, den relation man har med sina barn skapar man själv. Man måste inte välja att skuldsätta sig så till den grad att man måste stanna kvar på ett välbetalt jobb på heltid. Man kan prioritera. Man kan som vuxen göra val. Man kan välja bort den nya bilen, statusprylar, utekvällar, pizzabeställningar på söndagar, tidningsprenumerationen, köpa billig basmat, offra sin bekvämlighet och leva på så lite pengar som möjligt så att båda kan jobba deltid under hela barnens uppväxt.
Att barnen får bäst kontakt med sin pappa om föräldraförsäkringen är kvoterad är en stor, fet MYT. Du väljer själv vilken kontakt du vill ha med dina barn, det är helt och hållet ditt eget ansvar. Men det kanske betyder att du måste offra lite på köpet. För barnens uppväxt fortsätter ju även efter att föräldraförsäkringen gått ut, och de behöver lika mycket tid då. Det är den tiden de minns.
Med vänlig hälsning/ familjen vars tonårsdöttrar pratar kompisproblem, preventivmedel och världsproblem med både mamma och pappa. TROTS att vi själva valde hur vi vill fördela föräldraförsäkringen.
”Nja, Max, den relation man har med sina barn skapar man själv.”
Amen till det! Ett bra förhållande till barnen kan inte kvoteras på något sätt.
Max: det är väl ingen representant för Fi som varit med och skapat pappamånaderna?
Anton: varför skulle fler kvinnor hata sitt jobb om de utnyttjade sin potential och blev civilingenjörer?
Max vilka sång hyllar mord på kvinnor?
Som varande vit man har jag inte de musikstilarna där detta framställs. Kanske det mer är påtagligt i andra kulturer, samma kulturer som även strävar efter att införa lagar som gör ännu mer skillnad på kvinnor och män och där tom mord är ok, samma kulturer som fi välkomnar till Sverige med öppna armar.
Hej Jens. Fenomenet kallas ”Murder Ballads” och är ett vanligt fenomen bland trubadurer i hela västvärlden. Kärlekshistorier där svartsjuka driver mannen till att döda kvinnan och det framställs i ett romantiskt skimmer. Ett av de mer kända exemplen är Nick Cave och Kylie Minouges duett ”Where the wild roses grow” där Caves karaktär tar Minouge till en flod och slår en sten i hennes huvud. Ett annat exempel är Johnny Cash som i ”Delia’s Gone” skjuter ”sin kärlek”. Videon av konstnären Anton Corbjin visar hur Cash gräver hennes grav. Fantastiska artister allesammans och som sagt låtarna hyllas slentrianmässigt utan att någon i större utsträckning reflekterar över vad de handlar om. Det här är bara ett par exempel dragna ur hatten. Nästan alla i genren ”snubbe med gitarr” har liknande låtar.
Hej, Max, det där var det bästa och mest genomtänkta svar jag sett på nätet på mycket länge. Tack för att du tog dig tiden att skriva det!
Tack även Paulina för en intervju som satte fingret på bitar av det jag själv funderat över med F! och uttryckte det så mycket klarare än jag någonsin kunnat för mig själv.