Nu kommer drönarna

Länge förknippades obemannade farkoster, drönare, med krigföring. Lägre priser och bättre funktioner har dock öppnat för allt fler företag att utnyttja farkosterna. Redan nu erbjuds allt från trädgårdsfotografering till hjälp att hitta försvunna personer. Men lagstiftningen har inte hängt med och i de flesta länder råder förvirring – inte minst i Sverige.

av Pontus Fall

Tillbaka till framtiden II, den klassiska amerikanska blockbusterfilmen från 1989, gav en vision om ett år 2015 med fantastiska tekniska framsteg. Den som bockar av verkligheten mot framtidsvisionen blir lätt besviken. Visst överträffade dator- och mobiltelefonstekniken alla möjliga förväntningar, men vad hände med flygande bilar och hovrande skateboards?

I det perspektivet är drönartekniken, som fortfarande befinner sig i sin linda, ett ljus i mörkret.

Den mer korrekta, officiella termen för drönare är UAV eller UAS, det vill säga Unmanned Aerial Vehicle respetive Unmanned Aerial Systems. Mycket av de tekniska landvinningarna är hämtade från krigsindustrin.

– För tre år sedan talades det om att sluta använda det negativt laddade ordet drönare. Sökte man på drönare på Google för några år sedan fick man bara upp bilder på hotfulla krigsmaskiner, säger Max Hjalmarsson, ingenjör och grundare av Heliphoto. Branschen försökte introducera termerna UAS och UAV, men det visade sig vara omöjligt eftersom alla andra fortsatte med drönare. Problemet har dock fått en annan lösning.

– Nu syns mest bilder på civila drönare. Så ordet har definitivt fått en mer positiv klang.

Ungefär samtidigt startade Joakim Näzell företaget Copture i Karlstad. Han byggde egna maskiner och utrustade dem med tunga kameror, men blev inte nöjd med resultatet. Sedan dess har det skett en radikal utveckling och numera kan Copture köpa in färdiga maskiner. De används bland annat för att kartlägga skog. Drönaren programmeras i omloppsbana och varje pixel från kamerabilderna förses med en GPS-koordinator. Med det som grund går det att analysera 3D-modeller av skogsområden, stadsbebyggelse eller vad helst som kartläggs. Med en infraröd kamera är det möjligt att utvärdera grödornas status i en åker eller söka efter försvunna personer. I november 2013 bistod Joakim räddningstjänsten i Namibia med att kartlägga en flygolycka.

– Inom en snar framtid tror jag att vi kommer få se drönarinspektion av all möjlig infrastruktur – allt från oljeriggar och kraftledningar till kommunala parkeringsplatser. Egentligen är det bara fantasin som sätter begränsningarna. Vår största utmaning är att kunna förklara för våra kunder allt vad vi kan göra med den här tekniken.

Den tekniska utvecklingen är vindsnabb, och det är svårt för juridiken att hålla jämna steg. EU arbetar för en harmonisering på området, men det kommer att dröja till 2028 innan den är genomförd fullt ut. De senaste EU-lagarna skrevs 2008. De gäller för alla flygfarkoster på över 150 kilo, numera bara ett fåtal av alla drönare eftersom teknikutvecklingen gjort drönarna lättare. När Transportstyrelsen i Sverige skrev sina föreskrifter om obemannade luftfartyg 2009 krävde man inga särskilda tillstånd för hobbyverksamhet, eftersom man inte kunde förutspå att tekniken skulle bli så pass billig att den skulle börja användas i stor utsträckning.

Däremot har nya myndigheter – Datainspektionen och Länsstyrelsen –  gett sig in i leken, vilket kan innebära tuffare tider för de verksamheter som kräver tillstånd. Företagen som använder drönare har hittills varit i kontakt med Transportstyrelsen för tillstånd och Försvarsmakten för bildpublicering, men i november gick Datainspektionen ut med ett uttalande om att den som filmar med en drönare på en plats dit allmänheten har tillträde, behöver ansöka om kameraövervakningstillstånd.

Staffan Christensen blev den första att pröva detta juridiskt. Utanför Ängelholm driver han företaget Marknadsting som specialiserat sig på att filma och fotografera trädgårdar. Att ta översiktbilder är en konst i sig, och efter att ha experimenterat med dyra skyliftar investerade han i en drönarlösning. Eftersom han fotograferade buskar räknade han med ett positivt svar på sin ansökan.

Länsstyrelsen i Skåne avslog dock ansökan. De menar att drönaren ska betraktas som uppsatt kamerautrustning eftersom den inte manövreras på plats och att den kan riktas mot platser som allmänheten har tillträde till. Länsstyrelsen konstaterade även att syftet med övervakningen inte var att förebygga brott eller förhindra olyckor.

Affärsjuristen Nils Henckel har varit rådgivare i Marknadstings överklagan, och är kritisk till beslutet. Enligt Nils handlar det om en lagstiftning som inte är tillämpbar på drönare, vilket leder till ett tröstlöst cirkelresonemang. Länsstyrelsen kräver ett tillstånd som aldrig kan beviljas eftersom drönarna inte används för att förebygga brott eller olyckor. Han vänder sig även mot grundpremissen om att kamerorna skulle vara uppsatta och därför att jämföra med övervakningskameror.

– Drönarna har begränsad batteritid på cirka 20 minuter och manövreras från marken inom synhåll från operatören. Det om något talar för att kameran inte kan betraktas som uppsatt.

Ute i världen finns det olika juridiska lösningar. Sydafrika har infört ett totalförbud mot drönare med kameror till förtret för en växande filmindustri. 2013 klargjorde Amazon sin satsning på drönartransporter för hemleverans, och har tydligt uttryckt sitt missnöje med att detta inte tillåts enligt amerikansk lag. I Australien, som har förhållandevis tillåtande lagar kring UAS, har det nystartade företaget Flirtey tagit upp kampen med Amazon och Google om att bli först ut med drönarleveranser. Företaget ser den australiensiska lagstiftningen som en konkurrensfördel och planerar en internationell expansion.

Max Hjalmarsson, grundare på Heliphoto, varnar för att dra för stora växlar när det gäller drönartransporter. På längre sikt kommer det ske – förmodligen även av människor – men där är inte tekniken ännu. Batteritiden är fortfarande högst begränsad och det krävs bättre säkerhetssystem om luftrummet skulle fyllas av ett större antal drönare. Att lagstiftarna tillsvidare är restriktiva är inte mer än rimligt, anser han.

I början av februari 2015 – mindre än en månad efter att en hobbyist kraschat med en drönare på Vita husets tomt – tillkännagav den federala luftfartsmyndigheten i USA sina nya rekommendationer kring drönarflygningen. Kommersiell drönartrafik föreslås bli tillåten, även om myndigheten inte ger grönt ljus till drönartransporter. Förslaget beräknas bidra med 70 000 nya jobb under en treårsperiod, inte minst inom jordbrukssektorn.

Förvaltningsrätten handlägger just nu Staffan Christensens överklagande. Nästa instans är kammarrätten, därefter Högsta förvaltningsdomstolen. En fällande dom där skulle kunna skapa prejudikat som kraftigt kan begränsa möjligheterna för företagen som har tillstånd att flyga med drönare.

– Definitionen av vad som ska räknas som kameraövervakning är inte genomtänkt, säger Joakim Näzell på Copture. Med samma logik borde en mobil på en selfiestick räknas som övervakning. Om vi ska gå framåt som land får inte staten förhindra utvecklingen.