Recension: Gunnela Björk
Margaret Thatcher – en biografi
Översiktligt och taffligt om Järnladyn.
av Mattias Svensson
Var Margaret Thatcher ”en extrem monetarist och marknadsliberal”? Monetarismen går ut på att hålla inflationen låg genom att kontrollera penningmängden. Thatcher följde som premiärminister denna strategi till en början, men inflationen gled iväg igen i slutet av 1980-talet, förvisso delvis på grund av en växelkursanknytning som Thatcher var emot. Monetarist var hon definitivt. Särskilt extrem sådan var hon inte.
Thatchers marknadsliberalism fick henne att avskaffa regleringar, sälja statliga företag och sänka inkomstskatterna. Marknadsliberalismen gjorde dock halt vid välfärdsstaten. Thatcher minskade inte statsutgifternas andel av BNP. Marknadsliberal var hon, men absolut ingen extrem sådan.
Ursäkta utvikningen. Gunnela Björks svenska biografi över Margaret Thatcher är lättläst och rappt berättad. Den täcker de viktiga händelserna i en imponerande politisk karriär, låt vara översiktligt. Men det finns en distans mellan författaren och hennes subjekt som irriterar och förfelar.
Björk ser sig exempelvis tvungen att markera (sitt?) avstånd genom att beskriva Thatcherismen som en kritik av ”vad man kallade för statens begränsningar av individens frihet” och som litade till ”de fria marknadskrafternas förment välsignelsebringande verksamhet” (mina kursiveringar). Det blir precis som inskjutandet av ordet ”extrem” ovan mästrande och tillför inget i sak.
Ofta framställs Thatcher som mer konservativ än hon var. Hennes inflytelserika pappa Alfred Roberts beskrivs av Björk som ”tydlig antisocialist” närmast det Konservativa partiet. Varför nämner inte Björk att han var en självetiketterad klassisk liberal, vilket framgår av både Thatchers memoarer och biografier om henne? Björk skriver också att enda gången Thatcher på 60-talet gick emot partimajoriteten var till stöd för spöstraff för unga våldsbrottslingar. I själva verket röstade Thatcher mot partimajoriteten även för att stödja legala aborter och avkriminalisering av homosexualitet.
Ibland blir det direkt fnoskigt. Björk skriver att den höga arbetslöshet som följde när ineffektiva statliga företag lades ner ur Thatchers synpunkt var ”kalkylerad, till och med önskvärd”. Förmodligen är det en ideologisk förvrängning av Milton Friedmans resonemang att full sysselsättning i praktiken kan betyda ett par procents arbetslöshet i statistiken på grund av ledighet mellan jobb och liknande. Att försöka pressa ner statistiken under denna nivå (kallad NAIRU) bara ökar inflationen. Detta är ekonomiskt allmängods, dock knappast applicerbart vid Thatchererans massarbetslöshet på omkring 10 procent.
Det är svårt att inte ana ideologisk motvilja bakom så vårdslösa beskrivningar, men boken är i avsnitten om Thatchers politik, idéer och ekonomi så svepande att det skulle kunna vara okunskap eller slarv.