Viltvarning: Kalvavstötningen pågår

Med våren kommer viltet och en får hålla ett extra vaksamt öga efter djur som kan irra sig upp på våra vägar. Särskilt nu när kalvavstötningen sätter igång vilket leder till en markant ökning i rörlighet bland djuren och antal polisanmälda viltolyckor. Det syns tydligt i anmälningsstatistiken då det från april till maj sker en ökning av viltolyckor med ca 50 procent. Totalt sett i år har antalet anmälda viltolyckor under årets första tre månader jämfört med samma period förra året ökat med 15 procent.

Under förra året skedde det en extrem ökning i antalet anmälda viltolyckor. Totalt anmäldes 58 500 viltolyckor till polisen under 2016, en ökning med över 20 procent från 2015. Tyvärr ser trenden med fler viltolyckor ut att hålla i sig. Under innevarande års tre första månader ligger antalet anmälda viltolyckor nästan 15 procent över förra årets notering vid samma tidpunkt. Det är framförallt kollisioner med rådjur och vildsvin som bidrar till att anmälningarna har ökat. Och nu är det dags för kalvavstötning, då ökar olyckorna ännu mer.

Kalvavstötning

Fenomenet kalvavstötning är årligt återkommande och innebär att dräktiga älgkor och rågetter stöter bort de kalvar och kid som det fick förra året för att istället ta hand om de nya. Avstötningen är ofta ganska våldsam med sparkar och stångande för att tydligt visa fjolåringarna att de inte längre är välkomna. Dessa djur är ofta mycket förvirrade och vandrar över stora områden i sökandet efter ett nytt hemområde. Det är i samband med dessa vandringar som många av djuren blir påkörda när de korsar trafikerade vägar. Historiskt sett kan man se att antalet anmälda viltolyckor för älg och rådjur ökar med cirka 50 % från april till maj. De ligger sedan kvar på den förhöjda nivån under juni innan de minskar något igen.

Stöts bort tidigare i söder

Studier av gps-märkta älgar har visat att älgkorna får sina kalvar tidigare i södra Sverige. Anledningen till detta tros vara att älgarnas kalvning påverkas av dagsljuset. Det får som direkt effekt att även kalvavstötningen börjar tidigare i södra Sverige för älg och sedan progressivt rör sig norrut. Kalvavstötningen brukar inträffa mellan någon vecka till några timmar innan det är dags för djuret att föda. De tidigaste kalvningarna i södra Sverige har noterats första veckan i maj.

För vidare information: Niclas Dahl, verksamhetsledare Älgskadefondsföreningen, 0768 - 10 02 37, niclas@algen.se.

Älgskadefondsföreningen är en ideell, rikstäckande förening som sedan 1973 verkat för att minska antalet viltolyckor. Föreningen är Sveriges största oberoende aktörer inom vilt och trafiksäkerhet. Verksamheten inriktar sig på att informera allmänheten om viltolycksrisken samt att påverka berörda aktörer för att förebygga viltolyckor. Föreningen har ca 80 000 medlemmar från Smygehuk till Haparanda.

Följande bilagor finns för nedladdning:

• Release