Ivar Arpi - 7 maj, 2014

Vänsterextremisterna är inga goda hjältar

Hur många skribenter, kändisar och offentliga personer hyllar öppet nazister? Nämn en enda. Det går inte, för det finns inga. Och det är betryggande. Mer oroväckande är hur många som urskuldar eller till och med ställer sig bakom våldsbejakande vänsterextremister, vilket inkluderar främst Revolutionära Fronten (RF) och Antifascistisk Aktion (AFA). De som högröstat är emot politiskt våld när det utförs av nazister, börjar sväva på målet när det handlar om extremvänsterns våld. Det anses som ett gott våld. Denna överslätande attityd är utbredd i offentligheten. Ett axplock:

”Vi med mörkt hår är inte rädda för AFA”, skriver Mikael Feldbaum, chefredaktör på Tidskriften Arena, på Dagens Arena (18 dec 2013). Vidare skriver han att ”känslan av tacksamhet mot AFA är utbredd bland oss med mörkt hår”.

Feldbaum verkar tro att han är fredad från attacker för att han svart hår. Men som kvällens Uppdrag Granskning Det goda våldet visar, har Revolutionära Fronten även attackerat slovakiska gästarbetare i Sverige. De hade inget som helst med nazismen att göra. Men de modiga kämparna i Revolutionära fronten är inte så nogräknade som vissa skribenter vill tro.

Petter Larsson på Aftonbladet kultur underkänner tanken om att vänsterextremism har något gemensamt med jihadism eller högerextremism. ”Extremvänstern är alltså – enligt statsmaktens egna beskrivningar – extremistiskt mycket emot rasism, nazism och sexism. Man är extremister i sitt motstånd mot miljöförstöring och djurplågeri, och extremt mycket för demokrati och jämställdhet.” (16/12 2013)

Ja, ni hör ju. Det extrema med vänsterextremister är inte deras våld utan att de är så extremt goda.

Samma teori framförde Ann Heberlein i Sydsvenskan (20/12 2013). ”Det är skillnad om man slåss för eller mot fascism, om man är för eller emot alla människors lika värde och rättigheter.” Och lite längre ned i samma text skriver hon ”Här har vi alltså å ena sidan en grupp människor som faktiskt vill något gott – försvara varje människas rätt till liv och existens oavsett etnicitet [...]”.

Heberlein gick så långt som att kalla vänsterextremisterna (”de som gör något”) för hjältar.

Även inom Ung Vänster finns stöd för Revolutionära Fronten. Där har tre distriktsordföranden blivit uteslutna för att de öppet stödjer RF. Först att uteslutas var Marcus Allard som då var ordförande för Ung vänster i Örebro. Men i dag är det 8 av 22 partidistrikt i Ung vänster som vill att uteslutningen upphävs. Är detta återväxten inom Vänsterpartiet?

Så åter till kvällens Uppdrag Granskning. Programmet smular sönder föreställningen om att våldet som de vänsterextrema i AFA och i synnerhet i RF utövar är i självförsvar– att det är det stämmer inte. Vänsterextrema är urskiljningslösa de också. En man som kör svarttaxi luras ut på en parkeringsplats och får sin bil sönderslagen. Slovakiska gästarbetare, en far och son, som råkar vara på fel plats misshandlas. En sjuårig flicka och hennes mormor får glassplitter över sig och tårgasas när deras anhörigas hem attackeras av RF. På sin hemsida lägger RF ut musiksatta videor på sina attacker. De skryter om sitt våld. I programmet får man se chattar där de pratar om hur de hoppar på folks huvuden och sparkar in deras ansikten. "Hahaha" eller "Gött" blir ofta svaren.

Det räcker med att uppfattas tillhöra de högerextrema för att attackeras. Inte bara högerextremister utan även utomståendes liv riskeras också. RF agerar folktribunal och bödel. Som Mattias Ståhle, journalist på Eskilstuna-kuriren som fokuserat på politisk extremism, säger: "Flera attacker och 'hembesök' har gjorts mot folk som påståtts vara högerextremister, men bara är kompisar eller umgås i samma krets som nazister. Offren har ofta varit människor som inte ägnat sig åt politisk aktivitet vare sig nu eller tidigare".

Enligt Ståhle står vänsterextrema för runt 95 procent av alla attacker som utförs mellan extremgrupperna i Mälardalen, även om de själva kallar det för självförsvar. Det är snarare de högerextrema som ägnat sig åt självförsvar. Inte för att de inte velat gå till mer attack, men eftersom de enligt Ståhle saknat kapaciteten som de vänsterextrema har. Självförsvarsretoriken skaver. Till saken hör att de vänsterextrema uppfattar den rådande kapitalistiska ordningen som våldsam. På så sätt blir deras våld nästan per definition självförsvar. It's the system, man!

Det är alltså inte bara nazister som råkar ut för de vänsterextremas goda fina våld. Fredrik Nykvist blev misshandlad i Eskilstuna häromåret. Varför? Han var aktiv i Liberala partiet. Han sparkades ned bakifrån. Våldsverkarna motiverade sitt dåd med att liberaler är ”arbetarfientliga” och att de skulle göra allt de kan för att liberaler inte ska få synas eller höras mer.

19-årige Rebaz Sanar, ordförande för Moderata ungdomsförbundet i Eskilstuna, går numera ständigt med överfallslarm efter attacker från en av de ledande i Revolutionära fronten. Frontfiguren har hotat Sanar om vad som kommer ske om han inte slutar med politiken.

Detta är alltså vad Ann Heberlein kallar för att "göra något". Hjältar. Det är detta Petter Larsson kallar för att vara "extremt mycket för demokrati". Mikael Feldbaum känner "tacksamhet".

Ännu märkligare blir det när akademiker rycker ut och försöker skyla över vänsterextremismen med "forskning". I Uppdrag granskning intervjuas Magnus Wennerhag, sociolog på Södertörns högskola, som var en av fem forskare som för en månad sedan skrev på DN Debatt (5/4) att det var fel att regeringen ville motverka vänsterextremism. Det hotade demokratin, menade de. Inte vänsterextremismen alltså, utan försöket att motverka den. Detta eftersom vänsterextrema vill ha "mer demokrati och bättre villkor för underordnade grupper som invandrare, kvinnor och HBTQ-personer". När Wennerhag konfronteras med videorna med vänsterextremister där de misshandlar och vandaliserar blir han närmast svarslös.

Men det är inte bara skribenter och akademiker som urskuldar och hyllar de vänsterextrema. I programmet visas årets Grammisgala, som sändes i SVT, där Kartellen framförde sin låt Underklassmusik. På scenen stod kända skådisar i rånarluvor, och bland annat Ola Rapace mimade i micken. Och när man invigde Kulturhuvudstadsåret i Umeå stod maskerade aktivister på rad på scenen. De hyllade Joel Bjurströmer Almgren som häromdagen dömdes till 6,5 års fängelse för ett dråpförsök i samband med demonstrationen i Kärrtorp. han hade knivhuggit en nazist två gånger i ryggen.

Kartellen är intressanta i sammanhanget. I videon till Underklassmusik är Revolutionära fronten med. Och på Revolutionära frontens hemsida kan man se Kartellen posera med en av deras fanor. Ena sekunder skryter Sebbe Stakset om hur många slagsmål han själv varit i och att han är kompis med folk i RF. Men när Stakset konfronteras med videorna där de tar till våld slår han ifrån sig kritiken om att deras metoder skulle vara odemokratiska. ”Men hela jävla Sverige är antidemokratiskt!”, säger han. En petitess som att riksdagen röstas fram av svenska folket viftar han bort.

Jag har tidigare skrivit om gullande med Sebbe Stakset och Kartellen här på Neo-bloggen. De vill stajla om sig från yrkeskriminella till politiskt medvetna. Men ränderna verkar inte gå att tvätta bort i deras fall. Göran Greider har ju kallat Kartellen för ”En strålkastare riktad mot det svenska samhället” (Aftonbladet 9/4). Och nog är de en strålkastare som belyser hur svenska kändisar, skribenter och allsköns människor som borde veta bättre låter sig förföras av våldsamma extremister bara för att de är vänster.

Det hela är egentligen mycket enkelt. Bara för att vi alla avskyr nazister innebär inte det att vänsterextremister är goda. Båda står för odemokratiska värderingar och tvekar inte inför att skada meningsmotståndare.


Warning: Undefined variable $media in /sites/magasinetneo.se/web/wp-content/themes/neo/functions.php on line 218