Tycker kvinnor att det är okej med tvångsaborter och systematiskt dödande av flickebarn?

– Ettbarnspolitiken orsakar mer våld mot kvinnor och flickor än någon annan politik på jorden, säger Reggie Littlejohn, expert i ettbarnspolitik och ordförande för den nyligen grundade Women's Rights Without Frontiers  

Jag vet inte vilka källan Epoch Times är, men Utrikespolitiska institutet och Svenska Dagbladet rapporterar om samma saker. Kinas ettbarnspolitik innebär systematiska tvångsaborter och ett bortrensande av flickor i massiv skala. Detta är en ordning som klimatalarmisten Diane Francis vill införa världen över.

Hur ettbarnspolitiken fungerar har förra månaden dokumenterats av ovan nämnda kvinnorättsorganisation med 14 faktiska fall, nedan är ett av dem:

"Fall 12" väckte särskild sympati vid utfrågningen eftersom en bild på en förtvivlad kvinna med ett dött foster bredvid sig i sängen visades. Wang Liping, en 23-årig kvinna från en by i Henanprovinsen, blev gravid utan att ha gift sig, eftersom hon och hennes pojkvän var så fattiga. Hennes familj var mycket glada över att hon skulle få ett barn. I mars 2008 kom befolkningskontrollpolisen och förde bort henne. Hon gjorde motstånd och misshandlades. Utan någon undersökning satte de artificiellt igång värkar på henne och dödade ett "nästan fullgånget barn", som föddes levande och skrek i ett par minuter innan det dog. Hon svimmade och när hon vaknade bad en läkare henne om pengar för att "göra sig av med fostrets kropp". Hon sade att hon inte hade några pengar, så de lindade in barnet i en plastpåse och lade det bredvid henne, vilket man såg på bilden som visades vid utfrågningen. Sjukhuset skickade henne senare ytterligare en räkning.

Tycker kvinnor i Sverige att sådana systematiska övergrepp främst riktade mot kvinnor och flickor är okej?

Ni får ursäkta att jag ställer en så osmaklig fråga, men det finns ett skäl. Det är så gott som uteslutande män som reagerat mot förslaget om ettbarnspolitik i klimatets namn. När jag tittar på knuff vilka bloggar som kommenterat min replik på Francis i Expressen idag, så är femton av sjutton poster författade av män. Sak samma på Facebook där jag fått respons från dryga tiotalet män, en kvinna. Såvitt jag kunnat utröna finns bara en kvinna bland tiotalet kommentarer på Diane Francis artikel.

Detta förbryllar mig. Varför är renhållningsarbetet mot klimatalarmisternas ytterlighetsförslag och diktaturkramande ett manligt reservat? Varför är det så till och med när förslagen handlar om att släppa lös repressionen och kontrollapparaten mot kvinnors kroppar? Var är ni alla feminister som kan uppröras över hemmafruar eller ojämlikt sammansatta företagsstyrelser, när ett system som innebär massdödande och systematiska övergrepp mot kvinnor propageras? Jag kan bara inte tro att ni är likgiltiga.