Mattias Svensson - 20 oktober, 2009

Trötta provokationer och folkförakt, del XXIVVXV

”Alfians pjäs beskrev vad kultur är genom att låta två
av landets mest kända personer, statsministern samt en porrfilmsstjärna från Singapore som satte världsrekord i att ha sex med flest män på en och samma dag,
bli samma person”

”konstfilmen ’Territorial pissing’ ställer aggressiva
frågor om vem som har makten över det offentliga rummet”

”En socialistisk demokrati borde stå på medborgarnas
sida och omöjliggöra att man med smart PR kan lura en hel nation. För röstade
svenska folket på ett nytt arbetarparti eller på utförsäljningen av
Sverige?”

Är det inte lustigt hur alla ”alternativa”
kulturmänniskor tenderar att vara så kloniskt lika, och så bedövande förutsägbara?

 

(Just de här citaten från Frida Röhl, konstnärlig ledare för
Teater Tribunalen, i en alldeles ny debattantologi från Byggnads om arbetarrörelsen och
framtiden. Boken bär den passande titeln ”Efter ett kvartssekel av nederlag”. Da capo, tack.)


Lämna en kommentar