Jo, det går att vara intelligent, modern och religiös
I helgen gjorde jag ett mycket litet inlägg i frågan om religion, gudstro och intelligens, vilket föranledde Fredrik Segerfeldt att skriva på Facebook att jag ställer mig på hokuspokusets sida. Avgör själva. Särskilt när fundamentlister bränner ner västerländska beskickningar verkar det ligga nära till hands för en del svenska liberaler att avfärda alla former av religion som korkad och omöjlig att kombinera med modernitet. Hela texten finns här.
Grejen e att rika religiösa kan kompensera sitt vansinne! Den kategorin tillhör Paulina å hennes Sion allierade. Däremot kan inte underklassens religiösa finna harmoni överhuvudtaget i sina usla liv.
Modern? Vilken intelligent människa vill, år 2012, vara modern?
Det blir konstigt att diskutera detta med Paulina Neuding och andra svenska liberaler som tycker att det är helt i sin ordning att skattebetalarna ska finansiera kristna, judiska oxh muslimska friskolor. Är det religionsfrihet?
Att säga att kvinnorna har blivit fria tack vare religionen låter en smula kontrafaktiskt. Om religionen var den mest betydande orsaken, hur kommer det sig att de inte började studera på universitet redan då t.ex. kristendomen eller islam infördes?
Man kan snarare se att kvinnor att använt religionen som ett sätt att vidga sina snävt tilltagna ramar, det gick lättare att avvika från tidens norm om man gjorde det under religionens täckmantel, se även den heliga Birgitta. Men i slutändan var det (och har förblivit på många ställen) upp till männen att bestämma om detta undantag kan accepteras eller inte eftersom de utan undantag har de högsta posterna inom den etablerade religionen.
Intelligent…kanske…men det går inte, per definiton, att tänka fritt och samtidigt vara religiös.
Att diskutera religion eller andlighet med tvärsäkra ateister är lite som att prata om musik med döva. Det är bättre att lägga sin energi på annat.
Om jag nu ska avgöra själv,
Så var inte artikeln i SvD särskilt övertygande, då jag tyckte mig finna ett antal felslut i argumentationen:
- Det sätts likhetstecken mellan att vara intelligent och hålla vissa värderingar, såsom jämställdhet. Förutom att jag motsätter mig detta i sak och noterar att jag inte i allmänhet uppfattar smartare människor som mer godhjärtade, vänliga eller rättvisa vill jag påpeka att den argumentationslinjen underminerar sig själv då religion har varit, och är än idag, en av de största hindren mot jämställdhet, och religiös praxis och heliga skrifter är ofta så långt man kan komma ifrån Wollstonecraft, Mill etc. som möjligt.
- Exempel på intelligenta uttövare antas vara ett argument för att religionen själv har en tendens att antingen dra till sig eller skapa intelligenta människor. Det är helt enkelt den sorts induktion som bara övertygar den redan övertygande, eller Ingen, med andra ord. Vi kan ha exempelkrig från båda håll i all oändlighet.
- Det tas som underförstått att bara för att en religions utövare är till stor eller viss del intelligenta så är religionen i sig intelligent, eller tron på den. Det här är tyvärr bara en sorts omvänd ad hominem, som i mitt tycke inte heller håller.
Till sist vill jag påpeka att artikeln gjorde grova generaliseringar kring meningsmotståndarnas uppfattning om religiösa människor, ytterligare en sak som kändes mer polemisk än den kändes rationell.
Mvh,
Carl