Mattias Svensson - 16 september, 2009

Folkpartiets mörka historia

Folkpartisten Carl B Hamiltons replik om Systembolaget nedan är en påminnelse om att om det är något svenskt parti som inte gjort upp med sitt förflutna så är det just folkpartiet.

Under större delen av 1900-talet hade detta parti kontrollen över alkoholfrågan. Läkaren och folkpartisten Ivan Bratt tilläts och uppmuntrades att etablera ett integritetskränkande ransoneringssystem skyddat av en byråkratisk kontrollapparat, komplett med spioner och hembesök. Systemet etablerades genom vänskapskorruption, utpressning och genom att köra över demokratiskt fattade beslut om att i Stockholm ersätta Bratt och hans kumpaner. Det upprätthölls via godtycklig maktutövning vid sidan om lagen och med utomlegala befogenheter för att jaga konkurrenter. I Västerbotten etablerades en ordning för straffrihet för privata spioner som begick hemfridsbrott i jakten på illegalt drickande, och landshövdingen hade till och med en bötesfond för spioner som dömdes i högre instans. Ändamålet helgade varje medel, och vi ska vara glada att ändamålet i det här fallet var att kontrollera folks drickande, inte deras åsikter (även om en positiv uppfattning om motbokssystemet på sina håll var en förutsättning för att beviljas motbok).

Att Hamilton fortsätter denna historia genom att från sin position som monopolets aktör komma med ogrundade anklagelser mot näringsidkare och ad hominem mot meningsmotståndare är talande för den maktens arrogans som präglat svensk alkoholpolitik. Folkpartiets ställning som demokratiskt parti är allvarligt solkad så länge man inte gjort upp med sin alkoholpolitiska historia.

För en rejäl bakgrund, se min artikel i kulturmagasinet Voltaire Att dricka i DDR-Sverige.


Warning: Undefined variable $media in /sites/magasinetneo.se/web/wp-content/themes/neo/functions.php on line 218