FN:s pratkvarnar

I slutet av förra veckan skrev Jan Eliasson (S), tidigare utrikesminister och toppdiplomat, om sin utnämning till “millennieambassadör”. Det handlar alltså om FN:s mål om halverad världsfattigdom till 2015, mål som inte ser ut att kunna uppfyllas. Därför har FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon utnämt ett antal särskilda ambassadörer för att göra… ja, något. Om detta handlar min senaste krönika i Västerbottens-Kuriren:

“…att dessa länder är fattiga beror ju på att de styrs av tyranner och på att de saknar fungerande marknader, rättssäkra myndigheter, fria medier och demokratiska debatter om nationella vägval. Vart och ett av målen bygger på att länderna demokratiserar och liberaliseras, något som en lång rad icke-valda statsledningar helt motsätter sig och fördömer som “nykolonialism”. Därmed är även biståndet tämligen tandlöst, annat än som ytterst tillfällig smärtlindrare. Om vi så tiodubblar världens bistånd kan vi inte hjälpa ett land som Zimbabwe, där problemet inte är brist på resurser, utan brist på frihet.”

Läs gärna hela!
Warning: Undefined variable $media in /sites/magasinetneo.se/web/wp-content/themes/neo/functions.php on line 218