Mattias Svensson - 14 april, 2014

Fem frågor om miljöpolitik till Miljöpartiet

Medierna har varit okritiska mot Miljöpartiet, enligt en granskning som SIFO gjort och DN:s ledarsida menar att det är dags för förändring. Inte för att det saknas kritiska frågor att ställa. Här är fem som gäller Miljöpartiets främsta profilfråga: miljön. (Och en bonusfråga längst ner.)

1. Varför vill Miljöpartiet göra det dyrare att minska koldioxidutsläppen?

Bakgrund: Miljöpartiet vill utöver att minska utsläppen av koldioxid ha särskilda mål för att detta ska ske genom mål för energieffektivisering och förnybara energikällor. Det kan låta mer ambitiöst, men har i praktiken inte med utsläppsminskningar att göra, det bara kostar mer. Det är en åtgärd som Konjunkturinstitutet avråder från när de utvärderar miljöpolitiken (s 168 och framåt i denna rapport).

2. Varför är Miljöpartiet emot säljbara fiskekvoter, den bästa lösningen för att skapa hållbara fisken?

Bakgrund: Tre amerikanska forskare publicerade 2008 i Science (nr 19) en jämförelse av 11 135 fisken mellan 1950 och 2003. Deras slutsats är klar: Säljbara personliga kvoter gör att fiskebestånden kan hämta sig och rent av öka. Detta eftersom varje fiskare får ett intresse av hela beståndets växt, inte bara ta upp så mycket fisk som möjligt. Miljöpartiet är emot säljbara kvoter både i EU och nationellt.

MP:s lösning, att sätta en låg total fångstnivå (TAC) för hur mycket fisk som får tas upp räcker för det mesta inte. OECD konstaterade i en utvärdering 1997: ”Potentiellt förväntar man sig god resurshushållning av att sätta en TAC. Men i praktiken har bevarandet fungerat bra bara i ett fåtal fall, för det mesta varit mediokert och i många fall dåligt.” Källa: Livsmedelsekonomiska Institutet (SLI), Rapport 2006:2 Fiskeriförvaltning med individuella kvoter, s 7 (Hänvisar till OECD 1997 Towards Sustainable Fisheries – Economic Aspects of the Management of Living Marine Resources, s 74) (min översättning)

3. Varför motarbetar Miljöpartiet genmodifierade grödor?

Bakgrund: Miljöpartiet motarbetar genmodifierade grödor både i Sverige och på EU-nivå. Detta trots att genmodifierade grödor har minskat användandet av bekämpningsmedel med 7 procent mellan 1996 och 2005. Genom att minska behovet av plöjning kan genmodifierade grödor också bidra till minskad jorderosion och en betydande minskning av växthusgaser i atmosfären, enligt en skattning så mycket som 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande årliga utsläpp från 4 miljoner bilar. Restriktionerna ger inte bara dyrare mat i Europa, utan drabbar också bönder i Afrika som tvingas avstå från GMO-teknik för att kunna exportera till Europa. Miljöaktivisten och författaren Mark Lynas ger en god genomgång här.

4. Varför är Miljöpartiet emot att det byggs en testanläggning för vertikala växthus i Linköping, en möjlig lösning på att föda allt fler på ett mindre resurskrävande sätt?

Bakgrund: I boken The vertical farm (2010) målar mikrobiologen Dickson Despommier  upp ett framtida jordbruk i specialdesignade skyskrapor som levererar ett brett utbud av färska grönsaker och vissa djur direkt till sina konsumenter i städerna. På den frilagda åkermarken kan skogen växa och binda koldioxid. Det skulle minska bevattningsbehovet med omkring 95 procent och istället för att släppa ifrån sig detta vatten med bekämpningsmedel och näring så kan stadens växter tvärtom rena samma stads smutsiga avloppsvatten i ett mycket mindre kretslopp. Ett sådant vertikalt växthus byggs nu i Linköping för att kunna utveckla tekniken, men Miljöpartiet är emot.

5. Varför ökar ni stöden till landsbygd och regionalpolitik när de både är ineffektiva och potentiellt miljöskadliga?

Bakgrund: När Sverige fått gehör för en smärre minskning av stöden till landsbygd och jordbruk krävde Miljöpartiet att Sverige ska öka bidragen. Detta trots att landsbygdsstöden dömts ut som ineffektiva, och att de har betydande negativa miljöeffekter. Världsnaturfonden (WWF) bedömer i en studie att omkring 85 procent av subventionerna till jordbruket kring Östersjön kan ha negativa miljöeffekter. Till jordbrukets miljöpåverkan hör bland annat utsläpp av fosfor och kväve i haven. I Östersjön var jordbrukets andel av vattenburna kväveutsläpp 56,6 procent och för fosfor var andelen 35,5 procent. Miljöskadliga jordbruks- och fiskesubventioner kostar cirka 2500 kronor per person och år. Internationella studier visar att det finns ett tydligt samband mellan subventionsgrad och användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. (Se rapporten Fiskesubventioner och andra bottennapp av Mattias Svensson och Maria Wetterstrand)

Miljöpartiet saknar förstås inte svar på sådana frågor och man kan dela deras uppfattning eller inte, men de räcker för att konstatera att det finns invändningar av miljöskäl mot betydande delar av deras politik. Det finns förstås också miljöfrågor där Miljöpartiet är i framkant. De är exempelvis ledande i att via skatter prissätta utsläppen. Här skulle en kritisk fråga kunna vara varför Miljöpartiet har övergett sin tidigare linje om grön skatteväxling, där höjda skatter på utsläpp finansierade sänkta skatter för låga och normala inkomster. En kompensation för miljöskatternas regressiva fördelningsprofil. Den senaste mandatperioden har Miljöpartiet tvärtom varit bland de mest högljudda kritikerna just mot sänkta skatter på låga och normala inkomster.


Kommentera Bengt


4 kommentarer

  1. sven says: 14 april, 2014 kl. 16:10

    Ytterligare en fråga.Hur skall det kunnas byggas mer bostäder när ni samtidigt säger att städernas grönområden måste skyddas.
    Staden skall bli mer grönare inte mindre säger ni .Men hur skall då bostadsbristen kunna minska i storstäderna?

    Svara
    • Bengt says: 15 april, 2014 kl. 00:45

      Bra fråga. Lägg därtill att Miljöpartiet är för en kraftigt ökad invandring vilket betyder att vi skulle behöva bygga många fler hus, utöka samhällsservicen och infrastrukturen, naturligtvis med kraftigt ökade utsläpp av koldioxid som följd.

      Svara
      • Jens Bergqvist says: 30 april, 2014 kl. 23:30

        Lägg dessutom till alla energikällor som miljöpartiet vill avveckla… Hur ska allt detta gå ihop? Ska Sveriges framtida befolkning vara nomader, eller hur tänker man?

        Svara
  2. Kristofer Pettersson says: 14 april, 2014 kl. 13:42

    Bra frågor! En del av frågorna är väldigt specialiserade som till exempel frågan om en speciell sorts växthus ska byggas i Linköping eller inte. Är det verkligen en politisk fråga eller är det bara en fråga för expertutlåtanden?
    En fråga som jag saknar: Om vi lyckas spara på energin, hur långt kommer den räcka då? Sparmål verkar nästan magiska för mig. Effektivitetsmål hade varit mer begripligt. Till exempel: Vi vill verka för att samhället utnyttjar energi så effektivt som möjligt. Då kan man komplettera med: Vi vill kunna använda så mycket energi som möjligt.
    Det är vad Piratpartiet vill. Hur ska vi annars nå stjärnorna?

    Svara