Intervju: Jimmie Åkesson

Sveriges framtid är mörk

Han tycker det mesta är fel i landet han säger sig älska. Neo träffade Jimmie Åkesson för att diskutera ideologi, islam, statliga företag och varför han aldrig kände sig hemma i MUF.

av Mattias Svensson

 

– Jag är för en öppen svenskhet. Egentligen har det ingen betydelse för mig om en stor del av de människor som lever i Sverige har en bakgrund i ett annat land några generationer tillbaka. Så är det ju redan i dag. Om de kommer från ett muslimskt land eller inte, det har mindre betydelse. Bara vi lyckas få dem att bli en del av majoritetssamhället.

– Jag vill hjälpa fler flyktingar än alla de andra partiledarna i riksdagen.

Mannen bakom sådana uttalanden är Jimmie Åkesson, Sverigedemokraternas partiledare. Han låter inte riktigt som man kunde förvänta sig i den stormiga diskussion som förts om honom och hans parti. Säkert inte heller som många av hans väljare förväntar sig. Tvärtom säger han sig vara redo att göra dem besvikna.

–  Många ser oss som ett parti som ska komma hit till riksdagen och röra om i grytan, ställa till jäkelskap och oreda för regeringen. Det är inte alls min ambition.

– Vi är här därför att vi vill påverka på riktigt. Vi vill bli ett stort parti och på längre sikt vara med och slåss om regeringsmakten. Det hänger på att vi visar att vi vill vara med och ta ansvar, vi har fyra år på oss att göra det.

Sådana uttalanden kan såklart avfärdas som fernissa på ett parti som trots allt drastiskt vill minska flyktingmottagningen i Sverige (flyktinghjälpen Sverigedemokraterna utlovar ska ske i närliggande länder genom en extra miljard kronor i anslag till FN:s flyktingorgan UNHCR) och vars främsta profilfråga ändå är att problematisera integration, invandring och islam.

Sverigedemokraterna är nu också ett riksdagsparti, en aktör i maktens korridorer. Som en följd av detta håller de för fullt på att utmejsla sakpolitik i riksdagens samtliga utskott. ”Så mycket politiska diskussioner som vi har haft sista månaderna har vi aldrig haft egentligen, framför allt inte så bred politisk diskussion”, konstaterar Åkesson. Parallellt med detta ska ett nytt principprogram tas fram, förmodligen med den nya ideologiska etiketten socialkonservativ. Fast Jimmie Åkesson vill helst kalla sig ”Sverigevänlig”.

Vad tycker då ett nationalistiskt parti om statliga företag och att rädda svenska jobb? Hur ser de på övervakning kontra integritet? Och vad har de för bild av Sverige och världen? Det var med sådana frågor i bagaget Neo träffade Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.

Vad är det unika med Sverigedemokraterna?

– Den Sverigevänliga utgångspunkten för det första.

”Vi älskar Sverige” sa Moderaterna i en kampanj …

– Ja, men det var ju bara tramsigt. Typiskt meningslöst flaggviftande.

Tror du inte att de gillar landet de bor i?

– Nej, jag ifrågasätter det. När Fredrik Reinfeldt säger att det svenska är bara barbari så ifrågasätter jag det.

Har han sagt det?

– Ja. All utveckling har kommit utifrån sa han, när han besökte Ronna tror jag det var. (”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” Så citeras Fredrik Reinfeldt i SvD 15 november 2006, dagen efter hans besök i stadsdelen Ronna i Södertälje.)

– Sverige är ändå rätt välsedda internationellt. Vi är ett av världens bästa innovationsländer, jag tror vi har flest patent per capita. En massa fina saker har kommit från Sverige. Inte minst det välfärdssystem som jag håller väldigt högt, jämställdhet, förbjuden barnaga, ja det finns mycket, tycker jag, att vara stolt över.

Efter en sådan hyllning till svensk innovation, jämställdhet och välfärd kunde man vänta sig att landets framtidsutsikter skulle vara rätt goda. Men på Sverigedemokraternas hemsida säger Jimmie Åkesson att ”det råder ingen tvekan om att det svenska samhället spårat ur i många avseenden”. Jag frågar vilka avseenden det gäller, och får ett långt svar:

– Mångkulturalismen som präglar de andra partierna är kanske det mest påtagliga.

– Även synen på kriminalpolitiken, till exempel. Vi verkar helt ha frångått idén om att kriminalpolitiken i första hand ska syfta till att skydda samhället och de laglydiga medborgarna från hot.

– Vi ser hur välfärden så smått håller på att monteras ned. Vi som hade världens kanske mest utvecklade solidariskt finansierade välfärd. Nu har vi inte det längre. Jag förstår inte vad som hände.

– Försvarspolitiken där vi inte anser oss ha råd att upprätthålla ett försvar av Sverige längre och man betraktar inte ens det som intressant därför att det finns inget hot.

– Och familjepolitiskt där vi uppenbart behöver föda fler barn i Sverige och det görs inga sådana ansträngningar över huvud taget, att uppmuntra familjer att skaffa barn. Tvärtom.

Räcker det för att vara pessimistisk för Sveriges framtida utveckling?

– Ja, det vill jag påstå att det gör.

Om du tänker dig Sverige om tio år med nuvarande utveckling, tror du att vi står sämre eller bättre rustade än i dag?

– Om någon för tio år sedan hade talat om för mig att vi skulle ha en självmordsbombare på Drottninggatan så … Jag hade kanske trott det, men många hade nog inte trott på det. Men den utvecklingen har vi sett.

– Och om någon för tio år sedan hade sagt att vi ska sluta servera fläskkött, vi ska sluta sjunga ”Den blomstertid nu kommer” på skolavslutningen därför att det kan kränka människor i Sverige att vi gör det, det skulle ju vara fullständigt bisarrt att tänka sig. Så det går ganska snabbt.

Men är det talande för den generella utvecklingen, att det faktiskt går utför?

– Sverige splittras, ja. Det sociala kapitalet minskar till exempel. Det som är en förutsättning för att vi ska kunna upprätthålla det här välfärdssamhället. Och det är egentligen det som allt handlar om tycker jag: Jag tycker att den här välfärdsmodellen har tjänat oss väldigt väl och kan göra det även i framtiden. Den vill jag slå vakt om. Och då kan vi inte fortsätta i den här riktningen.

Detta är världsbilden som driver Jimmie Åkesson. Ett Sverige som trots mycket att vara stolt över är på väg att falla i bitar. Och med ett enda parti som står upp till dess försvar, där alla andra partier svikit.

Sverigedemokraterna får förmodligen en ny ideologisk etikett i sitt kommande principprogram: socialkonservativ. Det är faktiskt jag som får påpeka för partiledaren att den redan används i Sverigedemokraternas budgetmotion. ”Där ser man!” blir Jimmie Åkessons självironiska svar.

– Jag är personligen ganska skeptisk till den här ism-hysterin. Jag är rädd för att man får ideologiska skygglappar och fastnar i väldigt teoretiska resonemang. Nu låter jag väldigt anti-intellektuell, men för mig är etiketter inte viktiga. Titta på Dansk Folkeparti som har i princip samma politik som vi utan att sätta någon etikett.

Så vad tycker du om etiketten socialkonservativ?

– Vi är ju ett värdekonservativt parti med starka sociala inslag. Då ligger socialkonservativ nära till hands. Det har funnits förslag om att vi ska kalla oss för nationalkonservativa, värdekonservativa… Någon tyckte att vi skulle kalla oss för nationalliberala.

Men vad tycker du själv?

– Jag är ganska konservativt lagd, socialkonservativ funkar som etikett om man nu måste sätta en sådan. Men i första hand betraktar jag mig som Sverigevänlig.

Vad betyder det sakpolitiskt? En del av svaren Åkesson ger förvånar onekligen. Borde inte ett nationalistiskt parti värna svensk landsbygd, svenska näringar och svenska jobb? Uppenbarligen inte.

Om vi går ur EU, som Sverigedemokraterna vill. Ska vi då ha kvar jordbrukssubventionerna och skydda marknaden mot import?

– Inte generellt. Vi var inne på rätt spår precis innan vi gick med i EU, i princip helt avreglerat. Det tror jag är en bra utgångspunkt.

Hur ser ni på handel med omvärlden, är det något vi behöver skydda oss emot?

– Vi tror på frihandel, det har vi blivit allt tydligare med på senare år. Det är en förutsättning för att vi ska kunna upprätthålla vårt välstånd. Sedan kan det finnas inte ett egenvärde, men en poäng med att ha en egen produktion av vissa saker, om vi någon gång skulle bli isolerade från omvärlden. Men generellt måste vi handla med andra, Sverige är ett extremt handelsberoende land.

Hur ser ni på statligt ägande? Är det värt att rädda stora företag som Saab och Volvo om de håller på att gå i konkurs?

– Vi var emot att man skulle rädda Saab, till exempel. Det är uppenbart ett företag som aldrig har kunnat bära sig självt. Visst, det räddar möjligtvis svenska arbetstillfällen på kort sikt men långsiktigt kan jag inte se att det egentligen är statens uppgift.

Ett statligt företag har dock vunnit Jimmie Åkessons gunst, märker jag när jag frågar om Systembolaget ska vara kvar.

– Ja, jag älskar Systembolaget, det är världens bästa spritbutik, haha. De har en service som man inte får på många andra ställen. Och om vi nu är vana vid en restriktiv alkoholpolitik så kan vi gott fortsätta ha det. Det finns liksom ingen anledning att göra alltför stora avregleringar.

– Vi är förvisso för gårdsförsäljning, men inte om monopolet därmed faller.

Åkesson vill också ha kvar 20-årsgränsen på Systemet, bevara sexköpslagen och är tveksam till om generösa öppettider på krogen är en bra idé.

Hur viktigt är människors frihet för Sverigedemokraterna? Och vad lägger du i det begreppet?

– Det är sällan jag står och talar svulstigt om frihet, det är ofta andra politiker som gör det. Men vi har ju demokratiska fri- och rättigheter som är väldigt viktiga att slå vakt om. Klassiska liberala idéer. Och det omfattas vi också av naturligtvis.

– Vi ser heller inget egenvärde i ett jättehögt skattetryck och jag tror att människor inte minst familjepolitiskt och i sin vardag kan göra vissa val själva. Föräldraförsäkringen ska föräldrarna få bestämma över själva. Och vi vill gärna införa vårdnadsbidrag och att de ska vara höga.

– När det gäller valfrihetsfrågor står vi lite till höger. Mångfald inom all omsorg, både för äldre och för de med funktionsnedsättningar och för barnfamiljer.

Valfriheten har dock sina gränser. Friskolor ska exempelvis inte få konkurrera ut kommunala skolor, det hotar kvaliteten menar Åkesson.

Men är det inte bra om dåliga, kommunala skolor som folk valt bort försvinner, är inte det själva poängen med valfrihet?

– Samtidigt är kommunen tvingad att upprätthålla skolor. Sedan försvinner resurser när de tappar elever till friskolor och kvaliteten blir sämre. Jag ser gärna friskolor som ett komplement, men de breda utbildningarna som de flesta går bör vara kommunala.

Vad tycker du om religiösa friskolor?

– Inte jättebra, men vi är i första hand motståndare till religiösa friskolor som inte vilar på judisk-kristen grund. Både judendom och kristendom är väldigt tätt sammankopplade och har en lång tradition i Sverige, så det finns ingen anledning att stänga exempelvis Judiska skolan i Stockholm.

Då är det inte så många abrahamitiska religioner kvar?

– Nej, det är det inte. Det är sant.

Så det är sådana skolor ni inte gillar?

– Mm.

Att bortse från Sverigedemokraternas profilfrågor invandringen, integrationen och, inte minst, islam går inte. Särskilt inte som intervjun sker några dagar efter att Taimour Abdulwahab sprängt sig själv i luften i ett terrordåd som hade kunnat skörda många offer i centrala Stockholm. Neos intervju blir rentav förskjuten på grund av att New York Times och ett flertal andra utländska medier med kort varsel velat intervjua Åkesson.

Som det verkar är terroristen en person som bott i Sverige sedan 1992, som söp och raggade brudar och hade kul. Är inte extrema konvertiter i stor utsträckning en västerländsk produkt?

– Det svenska samhället har precis som andra samhällen skjutit dem ifrån sig. De har växt upp i ett främlingskap som vi inte har sett eller förstått. När de blir lite äldre hittar de radikala tankar som de kan identifiera sig med som de kanske har gått och burit inom sig och sen är de fast i det. Och det är förmodligen väldigt utbrett.

Hur ska man få koll på dem?

– Det är inte min sak att säga vad de behöver för att kunna nå ända fram. Men jag är beredd att ge dem det de behöver. Det socialdemokratiska utspelet om FRA, eller signalspaning, även för Säpo, det tycker jag är välkommet. Jag tror att det är vad som behövs.

Även om terrorattentatet ”i just det här fallet” handlade om en man uppvuxen i Sverige och det därför ”inte är säkert att vi hade förhindrat just det här genom att ha en mer restriktiv invandringspolitik” vill Åkesson koppla det till de senaste decenniernas invandringspolitik och en växande muslimsk minoritet i Sverige. Jag undrar varifrån den här problematiseringen av invandringen kommer.

Hur pass stort problem var invandringen i Sölvesborg när du växte upp?

– Det var en ganska stor fråga. Jag bodde i ett miljonprogramsområde tillsammans med min mamma. Där fanns tomma lägenheter som fylldes med väldigt många från Östeuropa, många för att vara Sölvesborg i alla fall. Resultatet blev konfrontationer mellan svenska barn och deras barn och även på vuxennivå. Någonstans fick jag upp ögonen för vad som händer när det kommer väldigt många från en annan kultur och slår sig ned i ett och samma bostadsområde.

– Sedan har det gått väldigt bra för många av de där på sikt. Det var i första hand rumäner och de är ju kristna och har väl ungefär samma värderingar som vi har. Så de har kunnat assimileras.

Många av de där östeuropéerna som kom då är väl både aktiva i SD och era väljare i dag?

– Jag välkomnar det, jag tycker det är jättebra. Vi har som du säger många östeuropéer. Och mycket finska medlemmar. Många av dem kom som arbetskraftsinvandrare till Sverige. De ser skillnaden jämfört med när de kom, att då ställdes det försörjningskrav och krav på att lära sig språket och de skulle anpassa sig. Ville de ha en bostad fick de betala tillbaka när de hade fått ett jobb.

Men Sverigedemokraterna är ju kritiska till arbetskraftsinvandring. Ni vill väl skärpa dagens regler?

– Jag tycker att man ska be facket om tillstånd, som det var förut. Eller åtminstone att någon institution eller myndighet bedömer behovet. Jag tycker inte det kan vara upp till den enskilde företagaren, det är att öppna för missbruk. Och det har visat sig vara en ny väg för asylsökande att ta sig in i Sverige.

Behövs det en arbetsmarknad som är anpassad till människor som kommer hit utan lång utbildning, alltså låglöneyrken för att skapa en väg in på arbetsmarknaden? Ser du det som en väg att integrera människor?

– Det kanske blir oundvikligt, men det är en utveckling som jag vill motarbeta. Särskilt förändringarna som skett i sjukförsäkring och a-kassa där man tvingar ut människor att arbeta för en lägre lön än vad de kanske egentligen skulle göra. Jag tror ju på välfärdsstaten och folkhemmet.

Är invandringen den stora utmaningen som du ser det, det stora problemet för Sverige i dag?

– Det vi egentligen vill motverka är splittringstendenserna i samhället. Invandringen splittrar Sverige. Då blir det också naturligt att motverka en alltför stor invandring där vi inte kan assimilera dem som kommer. Det kostar dessutom mycket pengar.

Men menar du att Sverigedemokraternas politik handlar om att bättre ta emot dem som kommer?

– Ja. Vi hade tagit emot betydligt färre invandrare och därmed kunnat ge dem en vettig introduktion och få dem att bli en del av samhället.

Hur ska det gå till mer konkret?

– I dag anpassar vi det svenska samhället efter den här minoriteten – det finns många vardagliga exempel på hur vi slutar servera fläskkött i förskolan, vi anpassar öppettider i badhus efter muslimsk kvinnosyn, vi tillmötesgår dem till och med i yttrandefrihetsfrågor. Den typen av anpassning måste upphöra.

– I stället så måste det vara så att om man ska kunna leva i Sverige och fullt ut utnyttja sina demokratiska fri- och rättigheter så måste man bli svensk. Vi kan inte ha valinformation på massa olika språk till exempel. Ska du rösta i Sverige så bör du kunna svenska, det bör vara ett grundläggande krav. Till exempel.

Skulle det få människor att känna sig mer välkomna till Sverige?

– Klart att de inte kan leva som de gjorde i sina hemländer och då kanske de inte känner sig hemma. Men det är ju liksom inte meningen, tycker jag. Flyttar man till ett annat land ser det ofta lite annorlunda ut.

– Till och med i Kanada som ofta utmålas som ett framgångsexempel på ett mångkulturellt samhälle, så har man delvis frångått idéer om särlagstiftning och att man ska bejaka sitt ursprung, just därför att det skapar ett splittrat samhälle.

Hos många svenskar finns ett stort engagemang för människor med behjärtansvärda flyktingskäl, som vi ändå sparkar ut. Vi har bytt till migrationsdomstolar för att komma tillrätta med problemen. Och det kommer ju att öka med er politik… 

– Med vår politik? Det är jag inte alls säker på. När Danmark lade om sin asylpolitik såg man omedelbart att antalet asylsökanden minskade drastiskt. Blir Sverige hårdare i våra bedömningar kommer färre att söka sig hit.

– Sedan, och jag har sagt det flera gånger nu under hösten, är vi det parti som faktiskt vill hjälpa flest flyktingar. Någonstans måste en flyktingpolitik ha utgångspunkten inte att låta flest människor bo i Sverige, utan att hjälpa flest människor. Och vår flyktingmiljard som vi har anslagit till UNHCR, som innebär en miljard mer än regeringen, kommer att hjälpa många gånger fler flyktingar än vad de andra partierna gör.

Men färre kommer ändå att få stanna här med er politik?

– Det kommer alltid att finnas tragiska människoöden och det gör det redan i dag med västvärldens kanske mest liberala asylpolitik. Jag kan tycka att det blir konstigt att vi utvisar människor som har uppenbara behov och låter rena asylmissbrukare stanna.

– Samtidigt handlar det om bedömningsfrågor. Man kan inte som politiker hela tiden låta sig påverkas för mycket av de här enskilda ödena, då är man förlorad som politiker. Man måste se till helheten.

 

Kortfrågor till Jimmie Åkesson

Senast lästa bok?

– Oj, oj, oj. Jag började häromdagen på en bok, vad den nu hette … Den handlar om varför man ska ha invandring. [Lyckad invandring, Fores 2010] Jag har inte hunnit läsa klart den än, men jag har börjat på den i alla fall.

Hur var det med din bakgrund i Moderata ungdomsförbundet, MUF?

– Nästan alla var med i MUF, för att, ja … de hade stora lokaler och vilda fester. Då fanns en kamp mellan den konservativa falangen och den nyliberala, och den förening jag tillhörde i Sölvesborg ett kort tag kring valet 1994 var väldigt nyliberal. Det kände jag mig aldrig riktigt hemma i.

Hur är det att leva under hot?

– Jag fördjupar mig inte så mycket i det, det är andra som gör det.

Du måste ju ändå ha ett stort engagemang, vad är det som driver dig?

– Det är nog många olika saker. Jag blir ofta väldigt engagerad i saker som jag ägnar mig åt, helt enkelt. Jag var väldigt starkt emot en svensk EU-anslutning och den frågan ledde mig till SD inför folkomröstningen 1994.

– Sedan var jag med och startade upp en lokalavdelning av SD. Jag tror att vi var det största politiska ungdomsförbundet ett tag i kommunen. Då blev det på riktigt. Vi ställde upp i kommunalvalet 1998 och jag hamnade i kommunfullmäktige och sen, ja, det har jag hållit på med sedan dess.

Har du läst någon bok om Sverigedemokraterna? 

– Jag har läst hela Pontus Mattssons bok. Sen har jag läst de andra mer sporadiskt. Valda delar. Expos böcker till exempel, den senaste med detaljer om folks utseende och sådant, det blir ju inte så intressant.

Favoritbok?

– Fogelströms stadserie fastnade jag för i gymnasiet. Jag har inte velat läsa klart den för att jag vill inte att den ska ta slut. Så jag har några kapitel kvar i den sista boken.

Favoritfilm?

– Gudfadernfilmerna.

Person som inspirerat dig?

– Min mamma.

Svensk invandringspolitik eller dansk?

– Dansk.